Vi kan börja här och nu med de ungdomar som står i begrepp att välja väg i arbetslivet.
Östergötland är ett industrilän. 17 procent av alla yrkesverksamma är direkt knutna till industrin och omkring 30 procent förtjänar sitt dagliga bröd på kringtjänster till densamma. Samtliga östgötska kommuner utom två ligger över riksgenomsnittet för hur stor andel av alla förvärvsarbetande som återfinns inom industrin. Vissa kommuner, såsom Finspång, Boxholm och Mjölby, ligger märkbart över. Östergötland är beroende av industrin.
Sverige är ett exportland. Det förutsätter, förstås, att vi har något att exportera och för det krävs människor som har förmågan att utveckla och producera nya produkter som omvärlden vill ha. Branschen behöver ständig påfyllnad av individer med teknisk kompetens och hantverkskunnande.
Då är det ett problem när människor är arbetslösa samtidigt som industrin har svårt att rekrytera till vissa tjänster för att det saknas sökande med relevant utbildning. Ett exempel är Industritekniska programmet på gymnasiet som i Östergötland lockar cirka 100 elever per årskurs. Antalet skulle behöva dubbleras bara för att täcka upp för kommande pensionsavgångar.
Nu kan vi inte tvinga elever att välja utbildning baserat på marknadens behov. Det fria valet är bra, men ställer krav på vuxenvärlden att hjälpa ungdomar att göra medvetna val. Vi tror att alla elever väljer rätt utifrån den kunskap de i stunden har, men misstänker att några hade valt annorlunda om de hade haft en mer rättvisande bild av hur vardagen på ett modernt industri- eller teknikföretag ser ut. Med den kunskapen behövs inget tvång.
På industri- och teknikföretagen vilar ett tungt ansvar att göra upp med fördomar och visa goda förebilder. Det görs bland annat inom Industridag Östergötland där industri- och teknikföretag bjuder in skolpersonal att med egna ögon se hur verkligheten ser ut för att de i sin tur ska kunna ge en ärlig bild till eleverna och ställa relevanta krav.
Vi önskar att alla de rektorer, bildningschefer, skolpolitiker, studie- och yrkesvägledare och lärare som får chansen att besöka industrin också tar den. Vi behöver fortsätta att mötas och stöta och blöta de här frågorna som i grunden handlar om individers välmående och vår gemensamma framtida välfärd.