Det har sagts förr och kommer säkerligen att sägas igen: det är oklart vad den nya regeringen vill. Eller rättare sagt, det finns många viljor och få tycks vara enade. En fråga där åsikterna går isär är den om licensjakt på varg. Socialdemokraterna och Miljöpartiet är ännu inte överens och statsminister Stefan Löfvens vallöften ekar tomma såhär i eftervalstider.

Bromma flygplats skulle inte läggas ned, lovade Löfven innan valet. Men nu har den nya rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stadshus beslutat sig för att stänga flygplatsen redan 2022. Trenden av brutna vallöften tycks fortsätta, om Miljöpartiet får vara med och bestämma.

Var finns den omtalade förhandlingsförmågan Stefan Löfven skulle ha?

Både S och MP anser att skyddsjakt när vargar river tamdjur är okej, men huruvida licensjakt ska få finnas för att begränsa vargstammens storlek är ännu oklart.

Känslorna för vargen är på många sätt blandade. Ett tecken på hur engagerande frågan kan vara är spridningen av ett filmklipp där en älgko och hennes kalv slickar på en saltsten när de blir överraskade av två vargar som hoppar på och verkar döda älgkalven (det sista kan dock inte bekräftas eftersom djuren försvinner ur bild). Klippet lades ut 1 oktober och har redan ungefär 300 000 visningar på Youtube.

Stina Bergström (MP), miljöpolitisk talesperson, säger att man behöver få en gynnsam bevarandestatus på varg innan licensjakt kan komma på tal och hon är rädd för att vi ska få ”däng” av EU om vi försöker kontrollera vargstammens storlek (Ekot 17/10).

Det är rätt att vi behöver ha en stor vargstam, men just därför är både licens- och skyddsjakt viktiga komplement till en ökad lokal hänsyn.

Enligt Naturvårdsverket växer vargstammen stadigt i Sverige och beslut i frågan behöver fattas för fortsatt arbete. Just nu pågår förberedelserna från myndigheterna för en licensjakt med start efter årsskiftet, men det är ännu oklart hur utfallet blir

En stor del av problematiken grundar sig i bristande ansvar. Vilka ministrar ansvarar egentligen för den här frågan? Oklarheterna är onödigt tidskrävande i en fråga som redan kostat Sverige omotiverat mycket.

Flytt av så kallade problematiska vargar har varit en het potatis i debatten och dokumentärfilmaren Martin Borgs skriver om det i boken 365 sätt att slösa med dina skattepengar (Hydra förlag 2013). Varghonan G82-10 ”Junselevargen” flyttades från sitt revir inte mindre än fyra gånger – och varje gång vandrade hon tillbaka hem igen. Skyddsjakt beviljades i januari 2013 för att till slut försöka lösa problemet, men jakten på varghonan misslyckades och hon rev ytterligare 26 renar på 35 dagar. Kostnaden för de politiska åtgärderna kring varghonan beräknas ligga omkring 5 miljoner kronor för skattebetalarna.

Naturen verkar ha sin lag, medan politiken har en annan. Dessa tycks inte alltid gå att förena, framför allt inte när det handlar om att komma överens bland röda och gröna partier.