De testar att leva u-landsliv

Från tisdag till söndag denna vecka bor kvartetten, som studerar i tredje årskurs på Nyströmska skolan, i ett vindskydd i samhällets utkant.Den spartanska tillvaron ingår i deras u-landsprojekt som utgår från levnadsförhållandena i Afrika.-Vi har valt den här platsen för att den ska likna en afrikansk by, säger Sanna Andersson och Anna Mellquist när de visar NT:s reporter vägen till lägret.De berättar också att Elisabeth Axelsson, omvårdnadslärare med erfarenhet av arbete i Tanzania, varit deras rådgivare.Helt avskurna från civilisationen är de inte. De kan höra trafiken och så kommer kompisar på visit om kvällarna.På dagarna har de deltagit i lektioner. Men de har tagit en omväg på en och en halv kilometer till och från skolan, för i Afrika är skolvägen lång.-Vi har skrivit ett kontrakt med varann om vad vi får och inte får göra, säger Anna Mellquist.Mariekex
I skolan har datorn endast fått nyttjas för skolarbete. Att chatta, sms:a, prata i mobilen och se på teve kan de glömma.Skolmaten har de skippat och i stället ätit vid lägret: Välling eller gröt med socker till frukost, bönor, ris, sötpotatis och tabasco till lunch och middag, banan eller Mariekex som mellanmål.-De äter Mariekex i Afrika, vilket är lite förvånande, säger Sanna Andersson.De dricker te och coca cola.-I Afrika är det lättare att få tag på coca cola än vatten, säger Sanna.Men rismixen med spenat, bönor, tabasco och vatten på tisdagens matsedel var ingen höjdare:-Det var inte gott! säger Patricia Bose.De hämtar vatten i en byggnad inom tio minuters gångavstånd, om de tar rakaste vägen. Men den tar de inte - för i Afrika går man långa sträckor till källan.-Vi tar en omväg på fem kilometer, enkel väg, berättar de.Mat handlar de i samhället. Matbudgeten är 30 kronor per person och dag.-Först var grejen att vi skulle leva på en dollar (knappt sju kronor) om dagen, säger Patricia.Men det visade sig vara för lite.Sitter vid elden
Tiden vid lägret fördrivs med vedinsamling, klyvning och matlagning. De har också fixat en anordning där de kan tvätta sig. När skymningen och temperaturen faller sitter de vid elden och pratar och stickar.-Men första natten gick jag och lade mig redan klockan 20.30, säger Sanna.Vad som är svårast att utstå?-Jag är mest trött, eftersom jag inte får den mat jag är van vid, säger Matilda Ewerfält.Att inte få se på teve känns också ovant:-Jag satt här klockan 20.00 och tänkte, att nu börjar Idol, säger Matilda.Föräldrar, syskon, övrig släkt och vänner bär förstås de fyras äventyr i sina tankar. Med mixade känslor:-Mina föräldrar gillar inte det här! säger en av tjejerna.För Matilda, Patricia, Anna och Sanna är det i alla fall en intressant och värdefull erfarenhet att leva så enkelt bortom alla världsliga nöjen och bekvämligheter.Nu förstår de bättre de villkor som är vardag för miljoner människor - året runt.

De testar att leva u-landsliv

Sanna Andersson, Patricia Bose, Matilda Ewerfält och Anna Mellquist vet hur det är att leva primitivt u-landsliv i skogen.