Historiskt sett är inte cricket någon stor svensksport. Däremot har den alltid haft ett starkt fäste i Storbritannien och deras gamla kolonialländer, och det är förmodligen det som vi ser resultatet av nu.

Cricket har gått från ett fåtal svenska klubbar till omkring 60 nu – mycket tack vare den stora migrationsvågen.

Norrköping Cricket Club startades 2015 och det är i princip bara spelare från sydasiatiska länder som Indien, Afghanistan, Pakistan, Sri Lanka och Bangladesh som är med.

Artikelbild

| Mohammad Shahid Faizee från Afghanistan.

– När det är match pratar vi fem–sex olika språk, berättar Sakib Momand med ett leende bakom sina glasögon.

Vi träffas självklart på NCC:s hemmaplan, Bäckplan vid Åselstad. Det är en stor gräsyta som breder ut sig på fältet. Den ovala spelplanen är omkring 140 meter i diameter och mitt i finns den konstgräsbeklädda pitchen där grindarna står, och där man kastar och slår.

Ett tiotal spelare dyker upp när vi gör ett besök i solskenet och Ravi Chandra Chintakrinda berättar att klubben har två lag igång i division 3, både i serien för 20 overs och för 30 overs.

– Men i 30 overs vann vi alla matcher i år så nästa säsong ska vi spela i division 2.

Artikelbild

| Abdul Basir Omarkhel.

Ravi Shandra kommer från Indien och fram tills nu har han spelat för Eskilstuna i elitdivisionen.

– Men jag bor i Norrköping och är med i styrelsen i NCC. Jag ska börja spela här också, klargör han.

Artikelbild

| Mohammad Shahid Faizee och Sakib Momand.

NCC letar efter sponsorer för att få råd att köpa in ytterligare utrustning till de omkring 25 spelarna. Ravi Shandra intygar också att cricket är en bra integrationssport för att få in nyanlända i samhället.

– Men alla här kan redan svenska. Han där borta fick sitt uppehållstillstånd för en och en halv vecka, säger han och pekar bort mot gänget som håller på att kasta och slå.

Artikelbild

| Slagman och grindvakt. Mohammad Shahid Faizee och Ravi Chandra Chintakrinda.

Men varför är inga svenskfödda med och spelar?

– Vi försöker lära dem också. Vi träffar skolor ibland och berättar om cricket och låter dem få prova. De är absolut välkomna att börja spela med oss.

Mohammad Shahid Faizee från Afghanistan behöver ingen grundkurs i cricket. Han har med sig den från modersmjölken i hemlandet och på frågan om sportens betydelse ser han nästan förvånad ut.

– Det är allt för oss, konstaterar han lugnt.

Hur länge har du varit i Sverige?

– Ett och ett halvt år.

Kommer du få stanna här?

– Ja, det var klart redan när jag var i Afghanistan. Det är skönt.

Ravi Shandra fyller i att ”cricket är religion” och Sakib Momand nickar instämmande.

– Cricket är kärlek, säger han.

Svårare än så behöver det inte vara ibland.