Efter att löparstjärnan Moa Hjelmer i höstas vittnat om att hon våldtagits av en annan aktiv i samband med Finnkampen 2011 startade Svenska friidrottsförbundet en granskning, som gjorts av forskare vid Linköpings universitet.

Av de 192 landslagsfriidrottare, mellan 2011 och 2017, som svarade på enkäten uppgav nästan tolv procent att de någon gång blivit utsatta för sexuella övergrepp. Fem av dessa svarade att övergreppen skedde inom friidrotten och två att det skedde i samband med en landslagssamling.

Sen Moa kom med sin rapport blev jag väldigt orolig att vi skulle ha ett väldigt stort mörkertal, men det känner jag att studien trots allt inte visar. Det är jag väldigt tacksam för. Men två fall i landslagssammanhang är två för mycket, säger Karin Torneklint.

Inga insparkar

Sedan förbundet fått siffrorna från studien har Torneklint haft i uppdrag att titta på åtgärder.

Det har bland annat konkret resulterat i att man infört en grupp på tre personer som utsatta kan höra av sig till om man inte vill prata med sina landslagsledare. Dessutom har traditionen med insparkar i landslaget tagits bort och alkoholpolicyn setts över.

Insparkarna har varit väldigt snälla de senaste åren, men jag känner att det är där som vi har störst risk och då tar vi bort det, säger Torneklint.

"Ta obekväma beslut"

Det ska också bli ett mer jämställt ledarskap i seniorlandslaget.

Jämställda miljöer är det säkraste sättet att minska kränkningar, så det är en jätteviktig fråga. Vi har varit väldigt duktiga i juniorlandslagen att ha jämställda ledarskap, men på seniornivå har vi inte lyckats på samma sätt. Av 50 elittränare är kanske två eller tre kvinnliga coacher, säger förbundskaptenen.
Då måste vi jobba på ett annorlunda sätt och ta obekväma beslut. Vi ska jobba ännu tuffare där.

Torneklint säger också att Hjelmers vittnesmål gett landslagsledningen stor energi att arbeta med den här typen av frågor.

Vi ledare diskuterar hur vi är mot varandra, hur vi bemöter dem som kommer in i landslaget, hur vi kan vara ännu bättre ledare och fånga upp dem som kanske inte mår bra. De som kommer in i landslagen ska kunna känna sig trygga, säger hon.