Den här intervjun med IFK Norrköpings blågula ledartrio var tänkt och planerad i detalj till en eftermiddag under det svenska VM-lägret i Båstad, men bara några minuter före utsatt tid stannar en vit minibuss vid entrén till spelarhotellet.

En handfull män och kvinnor i FIFA:s mörkblåa kostymer stänger hotellet.

En oannonserad dopningkontroll av den svenska VM-truppen.

Artikelbild

| Norrköpings blågula trio i Maths Elfvendal, Dale Reese och Daniel Ekvall ser fram mot en sommar med Janne Andersson och ett VM-äventyr i Ryssland.

Målvaktstränaren Maths Elfvendal, 31, och fotbollspsykologiske rådgivaren Daniel Ekvall, 39, är redan på plats vid Tennisstadion, men Dale Reese, 63, som är performance & medical coordinator, blir kvar inne på hotellet.

– Jag ska se om vi få ut honom, men jag är inte säker, säger Maths.

Ett par minuter kommer Dale ut med andan i halsen.

– Jag måste vara tillbaka på hotellet inom två minuter. Jag lyckades få den tiden så du kan ta den där bilden vi har pratat om. Du kan ringa mig senare.

Artikelbild

| Dale Reese byter IFK Norrköping och Daniel Sjölund mot Janne Anderssons Sverige i öst.

Sagt och gjort.

Norrköpings egen blågula trio har landat i svenskbasen Gelendzjik vid Svarta Havet. Äventyret i öst började på allvar, när planet lyfte från Arlanda vid lunchtid i tisdags.

Artikelbild

| Maths Elfvendal slipar detaljer med landslagets nummer ett i Robin Olsen.

– Äntligen. Jag har blivit trött på att vänta. Vi har förberett oss under lång tid och varit oerhört noggranna i allt arbete, men nu kommer vi inte hem förrän tidigast den 16 juli, säger Dale allvarligt.

Den 15 juli spelas VM-finalen i Moskva.
Artikelbild

| Daniel Ekvall stod bland fansen i Sveriges senaste VM 2006. Nu är han en i ledarstaben.

– Precis.

– Jag vill komma hem med en medalj. Det är det här laget värd. Vi har skapat ett lagbygge, som kan göra det. Jag minns hur jag upplevde samma känsla i IFK Göteborg under deras bästa år och i IFK Norrköping 2015. Ett lag kan göra underverk.

Dale gör sitt andra VM. Han var med Olle Nordin och Sverige till Italien 1990, men det var en helt annan tid.

– Du kan inte jämföra. Det går inte. Det är en månresa mellan då och nu, säger Dale och minns ett möte strax före avresan, där man diskuterade magbakterier.

– Hälsofil var en ny produkt på den tiden så vi plockade med oss till de första veckorna och beställde också en senare leverans, säger Dale.

Den kom.

– Det stod en pall med hälsofil på flygplatsen, men problemet var att vi skulle åka hem med planet den kom med. Jag kan undra vem som drack upp all fil då, säger Dale om det trista 1–2-slutspelet.

Dale har alltid glimten i ögat och brukar ofta spela förbundskapten Janne Andersson ett spratt – och sprider stämning i gruppen.

– Jag brukar alltid plocka runt och ändra med färgerna på hans markeringspennor eller sätta mig på hans plats i bussen. Janne kan aldrig vara för säker, säger Dale.

Vid ett ledarmöte nyligen strax före genrepet mot Peru hyllade Peter Wettergren, som är assisterande förbundskapten, det medicinska teamet för deras hårda arbete.

– Jag tackade Peter i nästa andetag, men förklarade att jag struntat i att göra några fettmätningar just den dagen. Alla tittade frågande på mig, men jag förklarade att jag mätt på mig själv och litade inte alls på resultatet. Det måste ha varit något fel så jag ville få mätutrustningen undersökt, säger Dale och skrattar.

Maths Elfvendal och Daniel Ekvall ser fram mot en VM-sommar med Janne Andersson, som de lärde känna och jobba med under åren i IFK Norrköping.

– Att få jobba med det här gänget är fantastiskt. Vi har väldigt roligt ihop. Att få göra det tillsammans i den absolut största tävlingen är mer än stimulerande, tycker Maths.

– Det är en pojkdröm, säger Daniel.

Det är en stor skillnad mot vardag och fest.

Tiden.

– I Norrköping jobbar man mer långsiktigt, men i landslaget krävs det resultat snabbt. Vi träffas en dag och ska leverera några dagar senare. Här är nästa match det stora målet. Inget annat. Jag jobbar med landets bästa målvakter. Jag måste göra dem så förberedda som möjligt på nästa motstånd och kartlägga deras straffskyttar, fasta situationer och vill inte lämna något åt slumpen, säger Maths.

Som att presentera Cristiano Ronaldos 87 (!) senaste straffar om det skulle krävas igen.

– Jag ska göra mitt arbete så bra som möjligt.

Det låter precis som Janne Andersson.

– Det är hans skola.

Daniel Ekvall jobbar mer med laget som grupp än på individuell nivå.

– Jag har försökt involvera spelarna så mycket det går så de känner att de är med och påverkar. Vi vill göra varandra bättre hela tiden med fotbollen i centrum. Vad blir nästa steg efter en missad passning eller ett insläppt mål?

– Janne pratar om försvar, anfall och beteenden. Det finns en strategi längs hela vägen, där uppträdandet mot varandra ligger till grund för den klubblagskänsla vi också pratar om i landslaget.

Kan man planera för allt?

– Nej. Ibland händer det saker man inte kan förutse, men vi har vågat lyfta på locket och pratat om den press spelarna kan uppleva på plan och särskilt i ett mästerskap.

Miraklet på San Siro finns alltid med.

– Jag hade, på riktigt, ångest där. Det var riktigt jobbigt, minns Maths.

Daniel tog en viss bild i Milano, som fick stort genomslag.

– Det var inget jag tänkte på då, men att se Janne plocka upp och städa i omklädningsrummet efter den matchen säger så mycket om honom. Vi hade precis gått till VM och då vill han ta ett extra varv, minns Daniel.

Janne Andersson kommer plötsligt förbi Tennisstadion på väg ut på en promenad.

– Du får väl inte vara med nu, säger Maths.

– Det här med ledarträffar... Jag måste ju kolla vem som pratat med vem så jag vet vad jag ska säga, när jag måste städa upp i media i morgon efter era intervjuer, kontrar Janne och försvinner bort längs ena läktaren.

– Hittar du hem?, undrar Peter Wettergren.

Det kommer inget svar.

Dale Reese jagade in i det sista den svenska tv-serien Mäklarna med Kjell Bergqvist och Cecilia Frode. Den är en favorit hos Janne Andersson.

– Vi har skrattat mycket åt den genom åren, men jag vet inte om jag lyckas hitta den. Å andra sidan har jag redan packat ner hela Hasselserien. Jag gillar den inte alls, men den får åka med – precis som Pang i bygget, berättar Dale.

Till sist... era bästa VM-minnen?

– Om fotboll? Jag vet inte. Jag minns hur jag fick köra en cabriolet från Stenungsund till Göteborg inför VM 1990. Det var riktigt häftigt. Det är fortfarande enda gången, säger Dale och drar ett minne till i nästa andetag.

– Glenn Hysén hade problem med en vad, men det fanns ingen träningscykel på hotellet så jag lyckades låna en enväxlad cykel och skickade ut honom över Tjörnbron och tillbaka. Glenn ville inte cykla först och skyllde på att det var för mycket bilar, men jag lugnade honom med orden ”du har ju pressen med dig överallt så de blir din eskort”.

– Jag stod på läktaren på Olympiastadion i Berlin 2006 bland alla svenska supportrar och såg Sverige vinna över Paraguay med 1–0. Det var väldigt, väldigt roligt, minns Daniel.

Mats drar lite på sitt minne, men precis när vi ska skiljas åt så landar vi i VM 2002.

– Min mamma Ann-Kristin var rektor på Franzenskolan i Härnösand. Hon ställde in alla lektioner på morgonen så vi kunde se Sverige-Argentina i aulan tillsammans. Hela skolan sprang omkring och gjorde Anders Svenssons målgest på rasterna efteråt. Det var fantastiskt roligt.

Nu får trion skapa nya minnen.

De kommer inte närmare ett VM än just precis nu.