När man, som jag under några dramatiska vintrar i skiftet mellan 1980- och 1990 talet, hade en arbetsplats på vinden i den ena flygeln av Katrineholm-Kurirens gamla hus kretsade yrkeslivet mycket runt bandy.Bandyn föddes, i alla fall i min värld, i Katrineholm.Med förbundets lokaler på huvudgatan, klassiska Backavallen med dess historia och två konkurrerande klubbar i röda KSK och blåa Värmbol var bandyn en del av vardagen under årets sex mörkaste månader. Den tog mig till platser och arenor, som jag bara läst om tidigare i gamla böcker och tidningsklipp.Få, om ens någon, kan den världen bättre är Erik Östdal Gustavsson.Jag träffade honom för första gången i november 1989.Han stod i dörröppningen till sportens lilla rum under taket och hade precis ställt min chef Thomas Ejderhov mot väggen med en fråga och påstående i en och samma mening."Jaså... ni har anställt en KSK-are på sporten!"Det finns givetvis en förklaring.Jag hade, helt ovetandes, begått en stor synd, när jag skulle bevaka premiären mellan Värmbol och Lesjöfors i division I västra. Med en röd (!) täckjacka och en röd (!) Opel var man stämplad KSK-are i det blåa Värmbol innan man ens hunnit presentera sig med en lätt östgötsk dialekt... Erik Östdal Gustavsson, som en gång i tiden var sportchef på just KK, är Mr Värmbol och en av svensk bandys stora ledare. Allt det röda runt mig stack i hans blåa ögon och hjärta, men vi kom med tiden överens och enades runt och om allt det vackra och goda vinterns fotboll bjuder på.Vi hade inte pratat på över tio år, när telefonen ringde häromdagen på mitt skrivbord vid tidningens hjärta - nyhetsdesken. Jag skulle precis sätta punkt för mina veckor där och packa ihop för flytten tillbaka till sporten."Hej.. det är Östdal från Katrineholm!"Det tog ett par sekunder innan det överraskande gick upp för oss båda vem var och en var på varsin sida av luren.Den ene i 0150-landDen andre i 011-land.På några minuter lyckades vi, på något märkligt sätt, leverera varsin levnadshistoria från då till nu innan vi landade vid vår kära bandy. Erik Östdal Gustavsson kom under hösten ut med ett imponerande verk på över 300 sidor med två rubriker.Bandysportens gyllene sekel Katrineholm VAR bandyns meckaDet Östdal, som i dag är 87 år och fortfarande älskar att gå och dansa varje fredag, inte vet om bandy är inte värt att veta. Hans bandybibel binder samman sporten i ett område från Katrineholm, Flen, Vingåker, västra Nyköping och norra delarna av Finspång. Bandyn hade sin absoluta storhetstid under 1960- och 70-talen. Det fanns inte mindre än 89 klubbar i Sörmland på den tiden.I dag är den siffran tre i KVBS (KSK och Värmbol blev ett mot alla odds), Eskilstuna BS och Vrena. Just den oväntade sammanslagningen mellan de två klubbarna i Katrineholm 2007 blev starten på den mäktiga historiska vandringen genom hans älskade sport."Jag var fly förbannad på hur allt gick till, när KSK och Värmbol sammanfördes. Jag tog med mig min bärbara dator till "öarna" i Atlanten och skrev av mig. Det blev 50 A 4-sidor direkt ur minnet", säger Östdal.Av bara farten fortsatte skrivandet, som stannade vid 304 sidor, 233 illustrationer varav 106 lagbilder, 57 olika klubbar och 2 146 olika personer nämns på resan. Östdal har intervjuat imponerade 475 personer i arbetet."Jag ville dokumentera det, som för manliga ungdomen och yngre män i medelåldern, under fyra-fem decennier på 1900-talet var en folkrörelse", förklarar Östdal.Det är en fascinerande läsning, som bjuder på en och annan skön historia......som den gången Östdal åkte hem till Krister Norblad på Hagebygatan i Norrköping och värvade honom till Värmbol över en kopp kaffe....eller varför Gunnar Nordahl bara bjöd på skorpor till kaffet, när förbundets ungdomskommitté (Östdal var ordförande) hade sina möten.Östdal är inte alldeles säker på bandyns framtid."Det går egentligen inte att säga något säkert med tanke på hur samhället ständigt förändras, men sportens tjusning och detaljer gör den alltid intressant. Det beror också på hur vi ställer oss till konstfrusna banor och hallar", säger han.Bandyn har i alla fall alltid sin historia.Det kan inget ändra på.Den här boken ger den liv.
