Flimmer är som vanligt fullspäckad med filmer som normalt aldrig skulle ha visats i Norrköping. Filmerna visas på Harlekinen på Konstmuseet, i Hörsalen och på Lilla Teatern.
Hösten är också synonym med att gå på bio. Nuförtiden är det, förutom Harlekinen, Filmstaden som har ?monopol? på själva utbudet. Men det fanns en tid, inte så särskilt länge sen, när Norrköping var staden med de många biograferna. Exempelvis Rialto, Royal, Odéon, Saga, Röda Kvarn och Aveny.
I Norrköpings Tidningar tog bioannonserna på 50-talet ibland upp nästan en helsida och att gå på bio var det stora folknöjet. Televisionen hade ännu inte riktigt slagit igenom och konkurrensen återfanns i stället i populära program på radio.
James Dean med Ung rebell
Till och med bioannonserna var mer personliga. Filmstjärnor som James Dean och Tony Curtis bad just dig att gå på bio den eller den kvällen.
Lördagen den 16 maj 1959 var det flera premiärer på gång bland biograferna. På Grand visades Ung rebell med James Dean i en nypremiär och på Saga spelade Johnny Weismuller på nytt hjälte, nu i filmen Djungel-Jim i dödsdalen. På Skandia var det nypremiär för Povel Ramels filmspex Ratata, ?fruktansvärt rolig?, enligt recensionerna.
Röda Kvarn visade Genom eld och vatten med Esther Williams och Red Skelton och biografen City på Repslagaregatan visade Boris Karloff
i Frankenstein hämnas.
Saga var sämst
I mitten av 50-talet fanns det tio biosalonger på olika håll i innerstan. Absolut sämst och definitivt minst var Saga på Drottninggatan 24, särskilt om man fick plats längst framme vid duken. Då var det en uppenbar risk för nackspärr.
Sagas föregångare på platsen var biografen Kronan, som hade öppnat som så kallad kinematograf 1904, men då enbart med en liten salong en trappa upp. Senare byggdes den ut till en riktig biosalong, med en inredning i art deco. Saga var ändå en institution och där kom alltid vi
i Ljuragänget in på barnförbjudet, trots att vi inte var fyllda 15.
Nästan granne med Saga, men på Trädgårdsgatan låg Odéon, en ganska stor biograf och av många ansedd som stans bästa. Odéon lades ned i början på 60-talet och blev sedan bingohall och ett forum för popkonserter.
700 platser
På Repslagaregatan i Godtemplarnas hus låg City, invigd 1952. City var just en sådan där biograf, där man tyckte att man kände både vaktmästaren och kassörskan. Den var med andra ord mycket hemtrevlig.
Längre söderut på Drottninggatan låg Aveny, stans största biograf med 700 platser. Aveny var den bästa biografen på många sätt. En stor salong med en stor duk. Här kunde vi se filmer i så kallat Todd-Ao 70-format. Även foajén med sina stora glasväggar var tilltalande.
Och det var på Aveny som vi i Ljuragänget satt och njöt av Woodstock-filmen 1970. Det var århundradets musikfest och efter Woodstock blev stora musikfestivaler legio.
Festivalen hade arrangerats året innan och hemma på Ljura gick vi bara och väntade på filmen och det var först då, när den visades på Aveny som vi riktigt förstod storheten med Woodstock-festivalen.
Men nya tider var i antågande och den första vågen av biografdöd drabbade Norrköping under 1960-talet. Då försvann i tur och ordning Rialto på S:t Persgatan, Saga på Drottninggatan och Odéon på Trädgårdsgatan. Då hade redan Roxy på Södra Strömsgatan, nuvarande Fleminggatan, gått i graven.
Nya koncept
Rialto blev därefter ett ungdomsställe, ?mest sunar i lokalen?, enligt Norrköpingsprofilen, Håkan ?Nille? Nilsson, som var med när det begav sig.
Under 80-talet förändrades biograferna. Konceptet med flera salonger på ett och samma ställe kom till Norrköping i mars 1977 då Sandrews öppnade. Något som skulle visa sig vara vägledande. Det var även på 70-talet som Röda Kvarn byggdes om till Camera.
Men de stora biosalongerna kunde inte längre bära sina kostnader och i december 1988 invigdes Filmstaden med åtta nya biosalonger. Ett par år in på 1980-talet, i juni 1982, visade Skandia på Drottninggatan, som ansågs ha den bästa godiskiosken, sin sista film.
Sist ut
Två år senare var turen kommen till Royal vid Norra Promenaden och därefter var det dags för klassiska Aveny, att slå igen. Sista filmen på Aveny visades i juni 1986.
Grand på Drottninggatan gick i graven den 23 oktober samma år. Biografen genomgick en stor modernisering i mitten av 80-talet då den stora salongen byggdes om till Grand 1-2-3 enligt det moderna biokonceptet.
I december 1988 visades de sista filmerna på Norrköpings sista kvarvarande biosalonger av storformat. City och Camera bommade igen för gott.
En bioepok var över.