Föräldrar vet för lite om onlinespel

Frågan är varför så många föräldrar abdikerar från att engagera sig och ställa krav kring onlinespel som World of warcraft när de följer med på träning och matcher och lär sig alla regler som gäller på fotbollsplanen? skriver Inger Segelström och Ann Katrin Agebäck, Medierådet.

Helt klart är att internet och dataspel är här för att stanna, de kommer inte att försvinna, skriver  Inger Segelström och  Ann Katrin Agebäck, Medierådet. Foto:Eckehard Schulz/Scanpix

Helt klart är att internet och dataspel är här för att stanna, de kommer inte att försvinna, skriver Inger Segelström och Ann Katrin Agebäck, Medierådet. Foto:Eckehard Schulz/Scanpix

Foto: ECKEHARD SCHULZ

Norrköping2007-12-19 00:15
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ungas konsumtion av dataspel och internet debatterats ofta flitigt i medierna. Medierådet, som har till uppgift att följa barns och ungas medievardag, kan konstatera att det mesta som skrivs om ämnet har en mycket negativ vinkling. Svarta rubriker talar om dataspelsmissbruk eller om unga pojkar som dagligen konsumerar extremvåld och porr på nätet. Som vuxen är det lätt att fyllas av avsky, förfäran och oro inför detta nya medielandskap som barn och unga vistas i. Starka negativa känslor väcks och det är lätt att som vuxen känna sig otillräcklig och handlingsförlamad.Självklart finns det saker att oroa sig för när det gäller medier. På internet finns allt, eftersom internet är en spegelbild av den verkliga värld som vuxna skapat. Och visst är det lätt att bli sittande i timmar framför skärmen. Men det är viktigt att man som förälder försöker förstå vad som lockar, först då kan man oroa sig för rätt saker. Vad är det med dataspel och internet som gör att man sitter timme efter timme framför skärmen? Vad gör de egentligen? Lika viktigt är att man får stöd att hantera situationen och känner hopp om att man kan påverka, att man faktiskt spelar roll som vuxen.Enligt Medierådets studie Ungar & medier tycker de flesta ungdomar att de ägnar lagom med tid åt bland annat tv-tittande, läxor, vänner, internet och dataspel. Även föräldrar anser att deras barn har en bra balans i tillvaron. Men i medierna liknas högkonsumtion av dataspel vid beroende av droger och alkohol - en olycklig jämförelse som ännu saknar vetenskaplig grund. Nyligen publicerade Medierådet en rapport om världens populäraste onlinespel, Att leva
i World of warcraft, Wow, av Jonas Linderoth och Ulrika Bennerstedt vid Göteborgs universitet. Rapporten bygger på intervjuer med tio unga spelare som ägnar mycket tid åt att spela just Wow. Ungdomarna berättar hur spelandet kan leda till sena nätter, dåliga matvanor, bristande hygien, skolk och slarv med läxor, vilket skapar konflikter med omgivningen. Men här framträder också nya perspektiv som ger förståelse av onlinespelandets magiska dragningskraft. Det handlar om sociala kraft och gruppsykologi. Grupptryck
i spelvärlden och bland kompisar i skolan nämns som främsta orsaker till det omfattande spelandet, liksom jakt på status i den virtuella världen. Genom alla konflikter lyser också föräldrars brist på kunskap om onlinespel. Frågan är varför så många föräldrar abdikerar från att engagera sig och ställa krav kring spel som Wow när de följer med på träning och matcher och lär sig alla regler som gäller på fotbollsplanen? Kanske ser de spelandet som mediekonsumtion snarare än en fritidsaktivitet? Det är förståeligt, men också en del av problemet. För hur skulle det sett ut om Zlatans mamma krävt att han skulle avbryta spelet mitt i en match för att de ska åka och hälsa på mormor? Helt klart är att internet och dataspel är här för att stanna, de kommer inte att försvinna. Det finns bara en väg att gå och det är att sätta sig in i vad livet på nätet egentligen innebär. Det finns inga genvägar, det finns ingen lagstiftning som kan lösa detta. Dialog och förståelse är det som gäller. Och vuxna har en fantastisk livserfarenhet att förmedla. Vill jag att alla ska se den bild jag lägger upp på nätet från festen? Hur känns det att få en kränkande kommentar i sin gästbok? På nätet finns ingen ångerknapp, vad ska jag lämna ut om mig själv och hur ska jag behandla andra?De problem som många familjer upplever kring barns internetanvändning ska tas på allvar. Men de måste nyanseras så att orsakerna, och därmed möjligheterna till förändring, blir tydligare. Ett ledord kan vara balans. Så länge barn sköter skolan, umgås med kamrater och kanske idrottar så hålls datoranvändandet på en balanserad nivå. Varningstecken kan vara när dataintresset går ut över sömn och skolarbete eller när barnet uppenbart mår dåligt. Men vuxna behöver inte alls lära sig allt om teknik, program och spel. Det går att börja i en annan ände. Låt frågan "hur har du haft det i skolan idag?" följas av "hur har du haft det på nätet idag?". Lyssna på svaret och låt det bli starten på en vardaglig diskussion vid middagsbordet.
Läs mer om