Tre alliansfiaskon riskerar valsegern

Försvarskrisen, åklagarbristen och det höga bensinpriset har samtliga sitt ursprung i finansdepartementets ledning.

Norrköping2008-05-10 00:17
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Samtidigt som Ryssland anordnar en jätteparad med nya stridsvagnar och kärnvapenrobotar i Moskva, knäcker Sveriges Radios Ekoredaktion nyheten om de senaste försvarsbesparingarna. Enligt Ekot riskerar Sverige att helt stå utan luftvärn och med blott fyra insatsberedda infanteribataljoner. Tydligare än så kan väl inte bristen på säkerhetspolitisk analys och dito konskevens symboliseras. Nedrustningen har nu gått så långt att det duger att ifrågasätta försvarets själva existensberättigande. Svensk försvarspolitik har aldrig varit sämre. Ett mer akut problem är ändå åklagarbristen. Medan polisen förstärkts, verkar ingen ha funderat på vad som händer i nästa rättspolitiska led. Ingen kedja är ju starkare än dess svagaste länk. Medan arbetsbelastningen ökar hos åklagarna, tvingas åklagarmyndigheten till besparingar. "Vi har inga marginaler" konstaterar till exempel Torsten Angervåg i Norrköping. I Dagens Nyheter presenterar Peter Wolodarski några siffror som kan illustrera krisen. I Täby har 20 domstolsförhandlingar ställts in bara denna vecka på grund av åklagarbrist. Snatteri men också enklare fall av misshandel handläggs över huvud taget inte sedan en månad. I Kalmar går en person i pension och två på föräldraledighet, men ingen får ersättas då det råder totalt anställningsstopp (liksom stopp för övertid). Förmodligen kommer många mål att ligga så länge att de till sist får avskrivas. Man kan rentav frukta att utvecklingen påverkar åklagarnas vilja att väcka åtal. Också polisen kan fundera över hur brottsbekämpningen ska prioriteras om många brott i praktiken aldrig kommer till domstol. Den som drabbas av brott kommer snabbt att märka åklagarbristen. Alla som kör bil märker de skenande bränslekostnaderna. I veckan sprängdes 13-kronorsvallen med råge och den miljövänligare dieseln är paradoxalt nog ännu dyrare. Eftersom regeringen höjt en redan hög bensinskatt slår ökade världsmarknadspriser igenom dubbelt. Bensinpriset riskerar därmed att äta upp inkomstskattesänkningarna för många. Om man så vill börjar bilkörning åter bli en klassfråga. Regeringen hade kunnat avstå från bensinskattehöjningen. Regeringen hade också kunnat avstå från att pungslå försvaret samtidigt som man inbillar sig att kunna utöka de internationella insatserna. Och om regeringen hade skjutit till så lite som 50 miljoner kronor hade åklagarmyndighetens mest akuta problem gått att lösa. Regeringen vill emellertid inte. Eller rättare sagt, finansminister Anders Borg (m) vill inte. Krisen för åklagarna, försvaret och bilägarna löper nämligen samtliga samman i finansdepartementets ledning. Antingen som följd av underlåtelsesynder eller i form av Borgs egna initiativ. Frågan blir då: Hur länge tänker de fyra borgerliga partiledarna låta Borgs egensinniga destruktivitet dominera regeringspolitiken? Ända till en förlust i riksdagsvalet om två år?
Läs mer om