LEDARE: Sänkt skatt som gynnar fria ordet

Framför allt Bonnier antyddes stå i spetsen för en sorts konspiration som syftade till att koncentrera makten över medierna i storkapitalets smutsiga händer. Det hela var förstås ovanligt dumt, till och med för att komma från Ulvskog. Fast på en punkt hade hon på sätt och vis ändå rätt: Tidningsbranschen stod inför ekonomiska problem. Och socialdemokraterna tänkte inte lyfta ett finger för att hjälpa dagstidningarna. Ändå har det under lång tid funnits ett enkelt sätt att hjälpa tidningarna, nämligen att avskaffa reklamskatten. Skatten är inte bara en påfrestning i sig, den snedvrider dessutom konkurrensen. Varken reklam i komersiell radio och tv eller på internet drabbas nämligen av punktskatten. Nu vill kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) avskaffa reklamskatten och det fort. Alliansen är överens om att skatten ska bort under mandatperioden. Ju snabbare desto bättre. På DN Debatt, söndag, presenterar Adelsohn Liljeroth tillsammans med alliansföreträdare i kulturutskottet argument till avskaffande och enligt statsrådet väger ideologiska skäl tungt: "Dessutom är reklamskatten feltänkt. Reklam är en del av företagens marknadsföring, som är en central och nyttig del i marknadskonomin - inget som ska straffbeskattas". Klokt, mycket klokt. Det märkliga är förstås att reklamskatten fått vara kvar så länge, eller för all del varför den ursprungligen infördes. Naturligtvis kan en snål finansminister alltid finna skäl till varför en skatt bör bibehållas - och gärna dessutom höjas. Men den främsta anledningen har förstås varit socialdemokraternas politiska dominans och partiets påfallande ointresse för dagstidningarnas väl och ve. I så fall har socialdemokraterna hellre ställt hoppet till utbyggt presstöd, vilket egentligen är ganska logiskt sett ur socialistisk synvinkel. Genom att blanda skatter och stödformer är den socialistiska tanken att staten (i praktiken socialdemokraterna) efter eget gottfinnande ska kunna blanda och balansera olika intressen mot varandra. Reklamskatten är kort och gott orättvis och har utgjort en betydande belastning för många tidningar som konkurrer med skattebefriade nätmedier. Enligt en röst, Svenska Dagbladets vd Raoul Grünthal, kan det handla om så mycket som 11 till 12 miljoner kronor årligen som tidningen kan lägga på annat. Adelsohn Liljeroth har hittills ett ganska anonymt statsråd. Men hon står faktiskt för ett av de ideologiskt skarpaste förslagen.

Ledare: Sänkt skatt som gynnar fria ordet

Äntligen avskaffar regeringen reklamskatten.Under ministären Perssons tid vid makten hittade Marita Ulvskog, sedermera socialdemokratisk partisekreterare, på en ny term: Massmediakoncentration.