Broadwaystjärnor bär Marcus kläder

- Jag var arg på folk som gör fula kläder. På de flesta plagg man hittar i affärerna så är det alltid någon liten detalj man stör sig på. Gör om och gör rätt!

Marcus Nilsson går tredje året på De Geer-gymnasiet och fyller fritiden med syprojekt och skådespeleri.

Marcus Nilsson går tredje året på De Geer-gymnasiet och fyller fritiden med syprojekt och skådespeleri.

Foto: Clara Schöttle

Norrköping2011-10-07 00:00

Det var så det började för Marcus Nilsson, 18 år.
I dag har han sitt eget klädesmärke Kameleont vars rykte är gott i Norrköpings ungdomsliv. Jag möter Marcus på utestället Trädgår’n där vi sätter oss ner med en varsin Sprite. Jag inleder samtalet med att fråga honom var han köpt sin sammetsydda basebolljacka. Det var en dum fråga. Självfallet är den sydd av honom själv. Jag vågar inte fråga vidare var han köpt sina övriga kläder.

Tvingades till syslöjden
Hur det kom sig att han började sy egna kläder? Jo, det var dels det redan nämnda problemet att klädindustrin sällan syr som Marcus vill.

- Men om man gräver ännu djupare i min historia så började det hela faktiskt med att träslöjdsgruppen var full. Mot min vilja fick jag alltså gå syslöjd hela högstadiet. Förövrigt så var syslöjden det enda högstadieämnet jag lyckades prestera ett MVG i, säger han och skrattar.

Vad är det häftigaste du upplevt i samband med dina kläder?

- Både Tobias Larsson, som också gjorde debut på Arbisteaterns scen en gång i tiden, och Broadwaystjärnan Tommy Tune, innehavare av nio Tony Awards, äger ett av mina plagg.

Syns i fina kretsar
Detta har möjliggjorts genom Arbisteaterns Robin Karlsson, som Marcus jobbat en hel del ihop med, då inte inom modebranschen utan som skådespelare. Tobias Larsson kunde vi senast se i Norrköping vintern 2009/2010, då han regisserade och koreograferade La Cage aux Folles på Arbisteatern. För tillfället spelar han en stor roll i License to Kiss som spelas i San Fransisco.

- Det är verkligen mäktigt att de bär ett av mina plagg! Särskilt när man tänker på vilka kretsar de faktiskt rör sig i, säger Marcus med en uppriktig entusiasm.

Vad är nästa steg? Finns det några framtidsplaner?

- Planen är att, i samband med mitt projektarbete i årskurs tre, sy upp en hel kollektion med kläder. Slutprodukten ska bli en modeshow där tanken är att jag ska bjuda in olika klädföretag till showen och på så vis få en uppfattning av hur intresserad marknaden är.

Var får man tag på kläderna som det ser ut nu?

- För tillfället finns bara en inaktiv blogg, så det handlar om att fråga mig personligen. Produktionen har hittills mest drivits genom kompishandel där kompisarna har betalat en symbolisk summa för tygerna, men i samband med projektarbetet har jag tänkt starta en hemsida och ett företag.

När du inte syr, vem är du då?

- Jag har precis påbörjat mitt tredje år på De Geergymnasiets teaterlinje och spelar även en hel del teater utanför skolan, särskilt mycket på Arbisteatern. Annars är jag vilken tonåring som helst som tycker om att umgås och fika med kompisar, men som även har ett genuint brinnande intresse för kläder.

Experimentellt
Under samtalets gång får jag även reda på att Marcus inte bara bär egna kläder utan gillar särskilt märkena Odeur, Lagom och Nakkna.

- Det är experimentellt, de använder sig av mycket tyger, vågar ta ut svängarna och leker med materialet.

Detta menar Marcus är något eftersträvansvärt och han beskriver kläderna som "kul". Jag avslutar med att önska Marcus all lycka till i framtiden. Det är inte var dag man möter en så målinriktad ung man.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om