Trenden i Sverige går mot högre genomsnittsliga betygspoäng på högskoleförberedande program. Men inte i Norrköping.
I veckan kom rapporten "Öppna jämförelser" från Sveriges kommuner och regioner om gymnasieskolans resultat i landet som helhet, men också med särskilda kommunrapporter.
Trenden i hela landet är en stadig ökning av andelen elever som tar examen på högskoleförberedande program inom tre år. Men i Norrköping sjunker andelen för andra året i rad – från 75,5 procent 2019 till 72 procent våren 2020. Motsvarande siffra för riket är 80 procent.
– Jag ser med oro på statistiken. Nu behöver vi lusläsa rapporten och analysera resultatet, säger Kikki Liljeblad (S), ordförande i utbildningsnämnden.
Rikstrenden går även mot högre genomsnittsliga betygspoäng. Men inte i Norrköping. För andra året i rad sjunker genomsnittspoängen i de kommunala skolorna. Våren 2020 var Norrköpingssnittet 13, 4 – vilket kan jämföras med rikssnittet 14, 4.
– Vi är absolut inte nöjda med resultatet för de högskoleförberedande programmen. Vi behöver bryta trenden, säger verksamhetschef Jonas Eriksson på utbildningskontoret.
Men i Norrköping läser många ungdomar yrkesprogram. För dessa är bilden en annan – där har Norrköpings kommun sett ett positivt trendbrott när det handlar om elever som tar examen.
– Vi har lyckats bryta trenden på yrkesförberedande program, där har Norrköping legat lågt under en längre tid. Vi har satsat ganska mycket resurser och prioriterat dessa program, säger Jonas Eriksson.
Samhällsvetenskapsprogrammet flest elever, men i Norrköping går fler än rikssnittet på yrkesprogram.
För utbildningskontoret i Norrköping är de lokala resultaten ingen nyhet, även om den nationella jämförelsen nu har kommit. Utbildningskontoret har en handlingsplan och är på gång med insatser.
– Det vi framför allt jobbar med är tätare resultatuppföljning med rektorerna. Vi har ett helt annat systematiskt kvalitetsarbete än vi hade för något år sedan, säger Jonas Eriksson.
– Det innebär att vi kontinuerligt följer upp elevernas resultat mycket tydligare än vad vi har gjort förut. Det ger oss en större flexibilitet att sätta in resurserna där vi har lägst resultat.
– Vi har haft en ökning av flerspråkiga elever på högskoleförberedande program och har behövt sätta in resurser på svenska som andra språk.
Har ni satt upp konkreta mål?
– Ja, det är klart, men för oss är inte genomsnittets så intressant. Det viktiga för oss att öka likvärdigheten, och där har vi utmaningar, det kan man inte sticka under stol med. Vi måste hitta de enheter och elevgrupper som verkligen behöver stöttning. Där vill vi sticka in resurser – för att höja botten, säger Jonas Eriksson.
Våren 2020 kom pandemin som för gymnasieskolan innebar distansundervisning. Den har satt – och sätter än – avtryck på resultatet, menar Jonas Eriksson.
– Självklart ser vi en pandemieffekt. Den har påverkat den handlingsplan vi hade, de resurser vi hade och ville skjuta till. Vi har fått pausa mycket när pandemin har kommit i vägen, till exempel olika pedagogiska utvecklingsinsatser i vissa grupper. Istället har lärare fått planera hur man får ihop distansundervisning, säger Jonas Eriksson.
Kikki Liljeblad vill inte komma med förslag till åtgärder innan hon har tagit del av hela rapporten och fått en genomgång av analysen.
– Men jag ser att det finns två delar här. Det är viktigt att vi följer just de här ungdomarna ut i vuxenvärlden, så att inte samhället släpper dem utan kan stötta med vuxenutbildning. Vi behöver också se vad vi kan göra för förändringar för framtida elever, säger hon.