Kvinnan, som är 40 år gammal, arbete för ett par år sedan på ett vårdboende i Söderköping. På vårdboendet bodde det under perioden en idag 84-årig man. Han har idag flyttat hem och i juni förra året möttes kvinnan och mannen på stan. Kvinnan påminde mannen om att hon jobbat med honom och de bestämde att kvinnan skulle följa med på kaffe hos mannen och hans fru.
Trion drack kaffe hemma i parets lägenhet då 40-åringen, enligt paret, började trycka på att hon skulle handla åt dem. Hon föreslog att hon skulle köpa fikabröd, något som mannen efter lite övertalning gick med på. 84-åringen hämtade sin plånbok som låg i en portfölj och gav kvinnan 100 kronor att handla för. 40-åringen bad även att få låna en tröja och gick sedan till affären efter att mannen hämtat en tröja i ett annat rum.
En stund efter att kvinnan lämnat lägenheten ringde hon på mannens telefon och sa att pengarna inte räckte. Hon frågade istället efter koden till mannens bankomatkort. Mannen, som inte hade gett kortet till kvinnan, upptäckte då att någon öppnat portföljen och tagit hans plånbok. 84-åringen blev upprörd och ringde sin son som kom till adressen. Kort därefter fick mannen ett nytt samtal då en person hittat hans plånbok i en soptunna utanför biblioteket.
40-åringen åtalas nu för grov stöld efter brottet, något som hon förnekar. Hon menar att mannen måste ha tappat plånboken tidigare och att det inte var hon som ringde och frågade om koden. Polisen hittade även 84-åringens färdtjänstkort i 40-åringens ägo när hon greps, men kvinnan har under förhör vidhållit att det är en omöjlighet att hon hade kortet.
Kvinnan åtalas även för tre fall av falskt larm efter att hon två gånger under förra året och en gång i maj i år ringt SOS. Vid två av tillfällena har hon larmat om att hon blivit våldtagen och vid tillfället i år att hon blivit misshandlad. Polisen har inte hittat några bevis som tyder på att kvinnan talat sanning och varje gång polisen ryckt ut på larmen har kvinnan upplevts som onykter och osammanhängande.
Även vid händelserna kring de falska larmsamtalen förnekar kvinnan brott. Vid två av fallen menar hon att det legat faktiska brott bakom samtalen och vid det sista tillfället att hon inte minns samtalet.