Han är inte bara stark i försvarsarbetet. Rasmus Lauritsen är ett hot framåt också. Mot Djurgården nätade han på nytt efter en hörna – hans andra den här säsongen och sjunde totalt sedan han anslöt till "Peking".
– Riktigt kul mål. Precis som vi har tränat på. Folk runt omkring plockar undan tre spelare utan att det blir frispark. Seads boll är fantastiskt. Jag fick till en bra tajming där, säger Lauritsen.
Och din passning till Nymans öppningsmål var inte fy skam den heller.
– Jag ser att "Totte" löper. Beslutet om att spela bollen är bra. Men alltså, det är sjukt att han kommer först på den. Jag hade redan börjat att tänka på att markering för att jag inte trodde att det fanns någon chans för Totte att hinna. Men så kommer han först och gör ett fantastiskt mål. Jag har tur som får en assist där.
Lauritsen gläds åt att tävlingsmatchandet är igång, men saknar stödet från IFK-supportrarna.
– Tänk den här starten om vi hade haft publiken med oss. Det hade varit extremt bra. Förhoppningsvis får de komma senare. Det är märkligt att spela, jag kommer aldrig att vänja mig. Om det hade varit som vanligt hade vi fortfarande firat med fansen där borta, säger Rasmus och pekar mot Curva Nordahl.
Det är en harmonisk Lauritsen som möter upp Sporten efter Djurgården-matchen.
– Det är roligt att spela när man vinner. Det är viktigt att vi inte tror att vi är bäst i världen nu. Men jag vet att så inte kommer bli fallet, säger Lauritsen som inte tappar hakan över de nio pinnarna.
– Alla kände inför säsongen att vi har ett bra lag, vi hade förväntningar på oss själva. Nu kanske andra får högre förväntningar på oss också. Men det ska vi inte fokusera på.
Är det lätt att behålla fötterna på jorden?
– Just nu är man euforisk. Men när vi kommer tillbaka till vardagen på måndag och tisdag, då tränar vi på som vanligt. Det är fortfarande oerhört många matcher kvar att spela.
Är du överraskad över er start?
– Jag läste nåt inför säsongen där vi tippades som sjua. Jag tänkte...okej, det är fint, tro det. Men jag hade högre tankar än så om oss.