Den 3 januari 2018 var en viktig dag för Europa. Det var ett dygn då hela Europas elnät bestod av dubbelt så mycket el från vindkraft än olja och gas. På grund av en större vinterstorm kom hela 60 procent av Tysklands el från vindkraft, i Spanien var motsvarande siffra 37 procent och i Österrike 32 procent. 22,7 procent av EU:s elbehov kom från vindkraft det dygnet. Det motsvarar elförsörjningen av 215 miljoner europeiska hushåll, eller 75 procent av industrins behov.
I Sverige upplever vi nu en enorm ökning av investeringar i vindkraft, aldrig förr har så mycket investerats i vindkraft som man gjorde under 2017. Svensk Vindenergi räknar med att energiproduktionen från vindkraft kommer att öka med 60 procent på bara fyra år. I Östergötland finns 142 vindkraft som tillsammans står för 170 megawatt, endast ett av dem finns i Norrköping. Ingen annan kommun i hela länet har så få vindkraftverk och Norrköping ligger i botten även sett till övriga kommuner i landet.
Vindkraft kräver varken transporter och det ger inga utsläpp. Det är vid anläggningsfasen som det påverkar närmiljön, vilket såklart också ska tas hänsyn till. I ett bra vindläge på land räcker energin från ett vindkraftverk på 1 MW till årsförbrukningen av el för cirka 100 eluppvärmda villor. Därför är det inte konstigt att regeringen och Energimyndigheten räknar med att vindkraften ska spela en central roll i energiomställningen.
Den politiska majoriteten behöver ta ett krafttag för att öka vindkraftverken i kommunen. Ingen kan vara nöjd med att vara sämst i länet och på en bottenplacering i Sverige. Sedan den första januari har Sverige en ny klimatramlag. Den innebär att regeringen och framtida regeringar måste redovisa hur de arbetar för att bli klimatneutrala till 2045. Det innebär att det blir straffbart för regeringar att inte arbeta för klimatomställning. Den nya lagen visar tydligt att vi ska ställa om energisystemet.
Nu måste vi kommuner, tillsammans med andra aktörer, göra vad vi kan för att ställa om energisystemet och klara klimatmålen.