Jag har också stått på ett lerigt fält och frusit i alltför korta shorts och druckit medsmugglad öl samtidigt som ett band jag inte vet vilka det är spelar och jag spanar efter det där hånglet som nog bodde i tältet bredvid. Jag har också kommit överens med tjejkompisarna att vi träffas vid olika tidpunkter för att kolla att alla är ok. Festival, det är frihet, musik, spänning, fylla, lera och roligheter. Festival, det som samlar människor i alla åldrar för att festa och umgås. Festival, där tjejer blir våldtagna i fuktiga tält.
Imorgon börjar Bråvalla. Imorgon börjar Norrköpings stora fest. Imorgon kommer tjejer att bli sexuellt trakasserade av killar. För det är grund och botten i det ständiga hotet om det sexuella våldet från killar och män som gör att tjejer måste se upp, håll koll, inte bli för full eller klä sig ”uppmuntrande”. För att tjejer måste skydda sig från killar. Det finns något djupt destruktivt i att män, oavsett var dom kommer ifrån, oavsett uppväxt, ålder, utbildning, bostadsort eller nationalitet trakasserar, våldtar och utnyttjar kvinnor enbart på grund av att kvinnor är kvinnor.
Antalet anmälda våldtäkter har enligt BRÅ ökat, vilket i ett avseende faktiskt är bra eftersom det visar på att acceptansen för våldtäkter har minskat, vilket resulterar i att flera anmälningar görs. Den statistikkunnige vet att ett ökat antal anmälningar inte är detsamma som ökad antal begångna våldtäkter.
Ingen känner en våldtäktsman men alla känner en tjej som har blivit våldtagen eller sexuellt trakasserad. Från olika håll brukar vi tjejer få höra att faktiskt inte alla killar våldtar. Och tur är väl det. Men problemet är att det inte går att se vilken kille som är en våldtäktsman och vilken som inte är det. För oss tjejer så är varje man en potentiell förövare.
Bråvalla har på ett mycket bra sätt uppmärksammat problemet, som på intet sätt är någonting nytt, genom nattvandring, diskussion om kameraövervakning och uppmärksamhet kring frågan är helt klart ett steg på vägen. Men, det är fortfarande åtgärder som ska skydda tjejer från killar. Men vad vi också måste prata om är varför killar sexuellt ofredar tjejer. Varför människor inte kan umgås i stora grupper, som på en festival, utan att män våldför sig på kvinnor. Nej, inte alla män. Men alltför många.
Det är lätt att förfasas när en tjej har blivit våldtagen och begära offentlig lynchning av en eventuell våldtäktsman, men lika lätt att bortförklara en tjejs beteende som ”slampigt” och att hon ”ber om det”. Ungefär samma personer brukar skaka på huvudet och anse att det är flummigt när jag menar att det är dags att ta tag i mansroller och hur män fostras, medvetet eller omedvetet, in i en destruktiv, patriarkal och våldsam mansroll, ofta bortkopplad från känslor och ansvarstagande. Jag menar inte att tjejer och kvinnor är raka motsatsen, men jag menar att mäns beteende gentemot kvinnor gör att vi ständigt är oroliga över tafsande händer i ett publikhav och väl medveten om att hånglande i ett tält när som helst kan gå över styr.
Om lösningen vore en quick-fix eller något som lagen kunde ordna till snabbt och lätt skulle jag som lagstiftare gjort en sådan lagändring för länge sen. Men sexuellt ofredande och våldtäkter är brottsligt, men ändå sker det. Då är det min uppgift som feminist att börja prata om mannen.
För ingen Bråvalladeltagare ska våldtas, trakasserar eller vara rädd på festivalen. Men då måste också roten till det onda tydligt visas upp. I detta fall har varje manlig festivalbesökare ett extra ansvar. Vi ses på Bråvalla!