Debatt Jag var och såg Ung scen östs iscensättning av Trollkarlen från Oz. Uppsättningen är byggd på den klassiska filmen av Victor Fleming från 1939 och det vore naturligtvis orättvist att jämföra med denna. Tyvärr tvingas jag konstatera att Ung scen östs version saknar både spänning och nerv. Det finns ingen konflikt och inga överraskande moment. Skådespelarna lyckas aldrig fängsla publiken och föreställningen blir långtråkig. Detta är bara några tecken på att Ung scen öst är inne på fel spår.

För några år sedan framförde Ung scen öst föreställningen Marken brinner i Linköping. En fortsättning skulle ha skett i Norrköping men så blev nu inte fallet. Orsaken som angavs härtill är den kritik som pjäsen fick utstå från den unga publiken och som dessutom upplevde den som ett yttre hot. Pjäsen har kritiserades också av bland annat polisen för sin osaklighet.

Vad var det som egentligen låg bakom denna kritik? Vilket var grundproblemet som gjorde att pjäsen så att säga la ner sig själv? Svaret är faktiskt ganska självklart. Orsaken är att den verkliga sanningen som ligger mycket djupare och är betydligt allvarligare inte kommit upp på scenen. Detta gäller också fast på ett annat sätt Ung scen östs uppsättning av Trollkarlen från Oz. Marken brinner var också inne på fel spår fast på ett annat sätt än Trollkarlen från Oz.

Problematiken framträder här! Ung scen öst har sedan starten 2001 med Pilot, som också det var en pjäs om ungdomsrevolt, försökt locka den unga publiken till teatern. De har gjort det genom att visa problematik separerad från hela människan och bara belyst ett och annat symtom av vad det innebär att vara ung såsom revolt, utanförskap och annat om svårigheterna i att ännu inte vara vuxen.

Ung scen öst har aldrig vågat ställa den avgörande frågan utan endast jönsat runt i dess periferi. Marken brinner var en flirt med 1970-talets politiska gruppteater som vi idag ser tillbaka på med ett snett leende. Att i nutid fokusera teatern utanför människan är naivt och ett bedrägeri som gör att publiken luras in i falska föreställningar om hur det är att vara ung idag. Detta är ett allvarlig spår i fel riktning som vi bör bespara ungdomarna eller åtminstone ge dem andra alternativ.

Frågan måste ställas inifrån och inte gestaltas i förtryck, orättvisor, rasism och marginalisering i dagens samhälle eller i trista versioner av klassiker. Trots att jag är fullständigt övertygad om att Ung scen öst har en god vilja så når den aldrig fram till någon genuin katharsisupplevelse.

Kanske vore det en god idé att satsa pengar på fria teatergrupper som möjligtvis skulle kunna leda in den östgötska ungdomsteatern på rätt spår med en djupare och mer psykologisk teater.

När jag lämnar Trollkarlen från Oz möter jag skådespelarna som håvar efter uppskattning från publiken och de får en del vänliga ord men om dessa är äkta eller falska har jag svårt att bedöma.