När jag läste debattartikeln i NT 6/8 ”Olika ägandeformer är gynnsamt” undertecknat av Reidar Svedahl (L), ordförande i samhällsplaneringsnämnden, och Ola J Hedin (L) från samma nämnd samt vice ordföranden i Hyresbostäder, Daniel Collin, känner jag att det måste jag besvara. Det är märkligt hur lite trion känner till bostadssituationen i Norrköping och Atriumhusen i Navestad, när Liberalerna (L) menar att, förvandla hyresrätter till bostadsrätter: ”Det gynnar samhället genom rikare medborgare, men också genom skatt och arbetstillfällen. Och för de boende i Atriumhusen kan ett friköp bli den största klassresan i livet.”
Verkligheten är ju den, att folk blir satta i en skuldfälla med dagens bostadspriser om man inte har rika föräldrar som kan bidra eller tillräcklig ekonomi på annat sätt. Vi kan inte alltid räkna med låga räntor. Tanken med att det skulle motverka segregationen är god men i dagens ekonomiska situation blir det tvärtom. Det blir vi och dem.
Det blir inte som L vill, att innevånarna ska kunna bestämma över sitt liv. Man få heller inte glömma, att Norrköpings kommun är den tredje största efter Malmö och Göteborg, att ta emot bidrag från kommunernas utjämningsbidrag (2017 1,4 miljarder).
Detta leder in mig på trions uttalande: ”Vårt jobb är att möjliggöra så, att fler kan utveckla och bidra till vår fina stad och landsbygd.” Detta är fina ord men det åtföljs inte av kommunen, det har jag fått uppleva i min roll som ideellt aktiv i samrådsgruppen om förtätningen i Vilbergen.
I en artikel i NT debatt 12/8 ”Vi måste våga prova” fortsätter Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande och Kikki Liljeblad (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, sin version om Norrköpings framtid 2035 om, att vara i framkanten.
Hela artikeln är för mig svår att förstå. Den bygger mycket på antagande om Vision 2035 och dess förträfflighet med en blomstrande kommun där kreativiteten flödar. ”En kommun där vi tar vara på möjligheter och idéer både hos medborgare och kommunens medarbetare."
Mitt svar blir, varför tar man inte idag hänsyn och lyssnar till den kreativitet som finns hos medborgarna? Man säger, att man har samråd men dessa utmynnar i att man gör som en kommunrepresentant sa: ”De får protestera men det blir som vi har sagt.” Man talar vidare om ett lokalt forskningsprojekt, med digitala armband för att stärka tryggheten i förskolan. Tanken är nog god men det är inte mer elektronik barnen behöver utan kärlek från personal föräldrar och medmänniskor.
Slutligen om någon undrar över vad jag står politiskt så är jag medlem i Moderaterna (M) men kan inte skriva under deras partinamn eftersom partiet är toppstyrt och har man inte deras ståndpunkt så hamnar man i frysen. Jag skrev under min tid i Helsingborg ofta i HD med partibeteckning, men när jag kom till Norrköping 2014 och skrev min första insändare i NT blev jag uppringd och förmanad. Sedan dess skriver jag privat.
Lars-Göran Ljunggren
M-medlem