Det är när olika behov samverkar som de riktigt goda lösningarna skapas. Idag ser vi stora och tydliga behov inom den kommunala omsorgen, det har länge pratats om en vårdkris. Krisen handlar i första hand om problemen att rekrytera kompetent vårdpersonal. Det kommer enligt SKL, med flera, att bli ännu mer problematiskt i framtiden, då behoven kommer att öka i och med att vi får en allt äldre befolkning.

Samtidigt finns en stor grupp människor med funktionsnedsättningar som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, och som i värsta fall kostar kommunen stora pengar. Så tänk om dessa personer kunde gå in i kommunens omsorg och avlasta vårdpersonalen med de arbetsuppgifter som de facto inte är omvårdnad – städa, tvätta, köra matlådor, gå promenader och så vidare?

Detta är redan idag en verklighet i många kommuner, men de flesta utnyttjar inte alls den enorma resurs som finns hos den här gruppen kommuninnevånare. Karlstads kommun är ett exempel på en kommun som verkligen har gjort slag i saken och byggt upp ett långtgående samarbete med oss på Samhall för att skapa en sundare, bättre och mer attraktiv arbetssituation för sin vårdpersonal.

Det innebär också att många som bor i Karlstad och som på grund av en funktionsnedsättning inte fått något jobb kan komma ut på arbetsmarknaden och känna sig behövda och sedda, något vi alla behöver.

Men vi löser inte alla framtida behov. Precis som SKL:s vd Vesna Jovic sa under Almedalsveckan, så kommer kommunerna i framtiden att få titta på digitala lösningar, robotar, med mera, för att säkra vården.

Jag tror dock att vi alla är överens om att den mänskliga kontakten, en hand på axeln, ett leende och ett vänligt ord alltid kommer att ha en signifikant betydelse för alla människors välmående och tillfrisknande? Att robotar och nya appar nog också behövs, men att vårdtagarna och brukarna alltid kommer att behöva människor.

Samhall är idag världsledande på att matcha och utbilda personer inom en rad olika yrkeskategorier. Flera av de arbetsuppgifter där våra medarbetare har specifik kompetens för utförs idag av vårdpersonal, som saknar utbildning i just det men har kompetens och utbildning för helt andra saker.

Vi tänker att en första åtgärd för att lösa kompetensförsörjningen inom den kommunala vården och omsorgen är att låta människor arbeta med det de är utbildade för. Därför vill vi utmana alla kommuner att tänka om och tänka nytt. Här kan ni både minska en kostnad för de människor som inte kommer in på arbetsmarknaden och samtidigt öka välbefinnandet både för den gruppen, vårdpersonalen och kommunens gamla och äldre.

Det finns inga förlorare på den här lösningen, bara vinnare. Vi vågar till och med påstå att det är ett direkt resursslöseri att inte titta på den här lösningen, om inte annat så ett slöseri med mänskliga resurser.

Så frågan är om er kommun har råd att inte utnyttja de resurserna?