Insändare Svar till signaturen ”Anställd på LSS-boende” i NT 15/8

Vi arbetar inom socialpsykiatrin och kan bekräfta den bild ni ser och vill också ha svar på hur våra skattepengar ska fördelas.

Vår upplevelse på senare tid är att kommunens strategi har varit att placera personer med missbruk/samsjuklighet på enheter inom socialpsykiatrin.

Det har skapat oro bland personer som enbart har en psykisk funktionsvariation och personer med tidigare missbruksproblematik.

Det i sin tur leder till minskad trygghet och att personal får det svårare att utföra ett gott arbete.

Personer med missbruksproblematik kommer från behandlingshem, direkt till särskilt boende där det redan finns personer med aktivt missbruk, vilket leder många tillbaka in i missbruket. Speciellt när personal inte har utbildning i hur man ska hjälpa dessa personer och när personerna har rätt att säga ifrån all sorts insats från personalen.

Anser ni i Vård- och omsorgsnämnden att tjänstemännen i kommunen gör de beställningar ni gett dem i uppdrag att göra? Är er tanke med socialpsykiatrin att det ska vara en plats där man ska känna sig trygg och få det stöd och hjälp man behöver?

Ska socialpsykiatrin ta emot personer med missbruk där vi arbetar med att förhindra missbruk istället för att stötta personer med psykiska funktionsvariationer som vi är utbildade att arbeta med?

Ska personer med psykiska funktionsvariationer dagligen i sitt hem behöva möta personer med pågående missbruksproblematik och deras bekantskapskrets?

Hur ska personer med tidigare missbruk kunna hålla sig drogfria i en miljö där droger förekommer/finns i deras direkta närhet?

Hur ska vi som personal kunna leva upp till Norrköpings kommuns värdegrund om vi inte ens kan ge personerna trygghet i sina egna hem?