Vi måste få hjälp!

Vi vill hinna med varje individ vilket man inte gör i dag. Något måste ske och det snart, skriver undersköterskan Elisabeth.

Vi vill hinna med varje individ vilket man inte gör i dag. Något måste ske och det snart, skriver undersköterskan Elisabeth.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Insändare2019-11-19 04:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Angående "Välkomna till äldreomsorgen, politiker", NT 14/11.
Jag håller fullständigt med om att politiker och chefer är välkomna och jobba på golvet med oss undersköterskor och vårdbiträden. Vart skall vi spara någonstans?
Dras det ner på personal så får vi, som föregående insändare påpekade, så mycket mer att göra.

Rehabövningar när skall vi hinna dom, ombud av olika slag, schemaläggning, kontakt med anhöriga, fylla på, städa, fixa mat, mata, medicinering, möten. Aktivera våra boende, samt vårda dem för deras enskilda behov, vilket jag tycker är den viktigaste biten i vårt yrke. 

Men så mycket mera vi gör. Ni måste komma och jobba med oss och framförallt inom våra demensboenden. Jag tycker det är skrämmande att se att de som byggt upp samhället får en sådan här vård när de blir äldre. Jag själv jobbar på ett demensboende i Östergötland och vi som personal orkar snart inte längre. Och jag tror inte vi är ensamma om att inte orka vara undersköterskor.

Vi måste få hjälp! Även våra äldre och framförallt dementa vill ha mera hjälp! Vi vill hinna med varje individ vilket man inte gör i dag. Något måste ske och det snart. Personalen sliter sitt hår varje dag och man tar ofta med sig jobbet hem och drömmer om de boende på natten. Något är fel!