Det kan gå inflation i det mesta, kanske rentav bilbränder. Vad är ytterligare ett par utbrända bilar i Norrköping mot ett par rejäla sprängladdningar?
Enligt kriminologen Amir Rostami är den svenska utvecklingen unik i västvärlden. "Vi måste tyvärr söka oss till krigszoner eller länder med lång historia av terrorism för att hitta en motsvarighet" säger han på dn.se.
Det är ett konstaterande långt bortom den flumliberalism vi ibland hör från andra håll i debatten! Sverige är alltså inte alls särskilt förskonat från brottslighet. Ibland är vi rentav västvärldens värsting och utvecklingen tycks tyvärr fortsatt röra sig åt fel håll.
Bomberna exploderar, men hur många grips och döms för dessa brott – och i så fall till vilka straff? Regeringen utlovar hårdare tag och i bästa fall menar justitieminister Morgan Johansson (S) och andra företrädare för ministären Löfven verkligen allvar, men initiativkraften förefaller svag och under alla omständigheter kommer det att ta tid vända rådande trender. Ibland kan man undra om vi inte rentav lever i en sorts offentlig förnekelsekultur.
Under sådana omständigheter devalveras brottsbegreppet. Det som ännu för några år sedan hade varit stora riksnyheter riskerar nu att framstå som den nya normaliteten. Till exempel bilbränder.
Det brinner med lite olika mellanrum på olika håll i landet. Som om det nästan skulle röra sig om naturkrafter, vilka vi egentligen inte kan göra så mycket åt.
Ett enskilt ansikte bland otaliga mer anonyma offer är moderaten Ronny Ståhling i Norrköping. Som det går att läsa på nt.se tände någon fyr på hans bilar, på hans egen tomt. Det är utstuderat och, med tanke på spridningsrisken, livsfarligt på samma gång.
Motivet bakom dådet är okänt och behöver inte nödvändigtvis vara strikt politiskt. Men nu är det ändå så att en folkvald och därtill ganska profilerad politiker drabbas. Toppen på ett isberg där hat och hot drabbar långt fler och bidrar till svårigheten att rekrytera "vanliga" människor till olika politiska poster. Något som i förlängningen faktiskt kan hota kommunalpolitiken på många orter.
Kan kommuner som Norrköping göra mer när något dylikt inträffar? Tja, frågan är ju primärt polisiär. Det Norrköpings kommun erbjudit Ståhling är samtalsstöd...
Det är talande nog i ett Sverige där så mycket gått fel. För har samtal någonsin lett till att en grov våldsverkare kunnat gripas?