Ledare Någonstans mellan de så kallat nya Moderaterna och de, om man så vill, nygamla Moderaternas krav på lag och ordning, kärnkraft och stärkt försvar, riskerar skattefrågorna att försvinna. Det är synd, för skattepolitik är fortfarande en moderat paradgren – och därtill en fråga som engagerar både "gamla" och "nya" moderata väljare.

Fast framför allt behöver Sverige en ny och samlad skattereform. Det höga skattetrycket är lika skadligt som någonsin och den som inbillar sig att den dåvarande Alliansregeringen genomförde orimligt stora sänkningar har bara gått på vänsterpropagandan. Jobbskatteavdragen var en bra början, men det krävs mycket mer.

Därför är det utmärkt att Ulf Kristersson tillsammans med den ekonomiskpolitiska talespersonen Elisabeth Svantesson och den skattepolitiske talespersonen Niklas Wykman förslår en ny skattereform med utgångspunkt i vårbudgeten. Sex punkter ska ligga till grund för den aktuella politiken (DN Debatt 29/4), däribland att skärpa drivkrafterna för fler investeringar och ökad sysselsättning, samt förslag för att "gynna flit och förkovran".

Svepande förslag riskerar förstås att sluta som just det. De behöver preciseras – samtidigt som de inte heller får bli så detaljerade att en stor reform kör fast redan innan eventuella förhandlingar kommit igång. Moderaterna har dock hittat en rimlig avvägning. Sålunda säger partiföreträdarna till exempel ja till höjda miljöskatter, men bara om de leder till faktiska (inte flyttade) utsläpp. Bakom "flit och förkovran" göms sänkta marginalskatter. Det ska löna sig att utbilda sig – samtidigt som sänkta skatter för låginkomsttagare är bra för att bryta bidragsberoendet.

Den kanske viktigaste punkten är den sista: "Värna skattesystemets legitimitet." Skatterna ska vara förutsägbara och upplevas som rättvisa.

Samtidigt hänger den statliga inkomstsidan förstås intimt samman med utgifterna. Om välfärden inte fungerar, om polisen lyser med sin frånvaro och utanförskapet växer i gettoliknande miljöer, ja då kommer allt färre att vilja betala dagens höga skatter. Och det räcker inte med att kasta pengar på system som inte fungerar. Om inte välfärden fungerar med världens högsta skatter, varför skulle den göra det med ett ännu högre skattetryck? Varför lyckas andra länder med lägre skatter?