Ledarkrönika Om det blir en vargavinter 2020-2021 är Sverige beroende av att kunna importera en betydande mängd el, enligt Svenska kraftnäts scenarier för framtidens elförsörjning. Alternativet är att stänga ner delar av elnätet. Och visst känns den här typen av situation igen? Sverige avvecklar delar av den egna kapaciteten – i det här fallet kärnkraften – och när det blir skarpt läge förlitar vi oss på andra länder, precis som vid stora skogsbränder och försvaret av landet.

Det kan invändas att jämförelsen mellan krisberedskap och elförsörjning inte är klockren, eftersom elen finns på en gemensam marknad. Några händelser pekar dock på att det inte är så självklart att elen finns att tillgå på marknaden vid en kris.

Om det är billigare att importera el från andra länder än att producera den inom landet talar mycket för import. Men det här förutsätter också att gränsförbindelserna går att lita på, även en smällkall vinterdag. Elmarknaden bygger på förtroende.

Något som skapar frågetecken kring den gränsöverskridande elhandelns pålitlighet är aktiviteterna vid den dansk-tyska gränsen. Den europeiska konkurrensmyndigheten utreder nu om Tysklands största systemansvariga kraftnätsägares medvetet har minskat gränshandelskapaciteten.

Och även i Norden finns det problem. Second Opinion, som rapporterar om energifrågor, publicerade under tisdagen en text i vilken Mats Nilsson, adjungerad professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet, skriver: "Även i den nordiska gränshandeln pågår omfattande handelshindrande aktiviteter." Nilsson menar att det finns rimliga skäl att misstänka att elnätsägaren Statnett, som kontrolleras av norska staten, använder utrikeshandeln för att hantera interna nätbegränsningar. Men, menar norrmännen, den analysen tar inte tillräcklig hänsyn till de topografiska begränsningarna för Norges elnätsutbyggnad.

De problem som verkar finnas i dagens gränsöverskridande elhandeln pekar på två saker. För det första behövs åtgärder för att elförbindelserna ska gå att lita på, även när det är kallt. För det andra kan den av politiken pådrivna avvecklingen av svensk kärnkraft straffa sig i närtid – på ett högst konkret sätt när värmeelementen kallnar och lamporna slocknar en mörk vinterdag.