Ledarkrönika Det rasslar till i narkomanens byxor när sprutorna han gömt trillar ut genom byxbenet. Snabbt rafsar han ihop dem och försvinner. Lite längre bort sitter två ungdomspolitiker och sover, lutade mot en valaffisch med den avgående statministerns ansikte. På den stora teveskärmen summeras resultatet av det danska valet till folketinget.

Platsen är den stora vänthallen på Köpenhamns centralstation. Klockan är runt fem på morgonen den 6 juni – det är dagen efter att valurnorna ställts upp i Danmark. Och dagen efter för många i största allmänhet. Snart ska det första tåget ta mig tillbaka till Norrköping.

Några timmar tidigare var jag på en av de valvakor som nu flimrar förbi på dansk morgonteve. Och där – hos Konservative folkeparti – var det segerstämning. För i skuggan av Dansk folkepartis genomklappning och det röda blockets framgångar bröt det gamla konservativa partiet sin nedgångssvit. Partiet fördubblade sina mandat, om än från låga nivåer. Totalt lade 6,6 procent av väljarna sin röst på partiet, vilket var det bästa resultatet på 35 år.

Kanske kan också de Konservatives svenska systerparti, Moderaterna, lära något av strategin i söder. En bärande del i de Konservatives valframgångar sägs vara att partiet under senare tid inte flackat politiskt och överkommit sina tidigare interna strider. Det har med tiden skapat en bild av ett parti som är att lita på.

Den danska valrörelsen har dock, likt den svenska 2018, haft ett stort fokus på regeringsbildning. Inte minst eftersom den nu avgående statsministern och partiledaren för borgerliga Venstre, Lars Løkke Rasmussen, släppt flera bomber under valrörelsen.

Först gick Lars Løkke Rasmussen till val på att fortsätta med den under förra mandatperioden styrande borgerliga alliansen. Sedan kom helt oväntat statsministerns besked om att i stället öppna för ett samarbete mellan hans eget parti Venstre och Socialdemokraterna. Och kort innan valet ändrade Lars Løkke Rasmussen plan igen – det sista budet blev en nationell samlingsregering, som sträcker sig över mitten. Tre förslag som alla syftar till att säkra makten för Løkke Rasmussen.

Men nu riktas i stället blickarna mot danska Socialdemokraterna, vars block blev större än det blåa. Samtidigt talar mycket för att regeringsförhandlingarna kan dra ut. Det har till och med dragits paralleller till den svenska regeringsbildningen, som drogs i långbänk efter valet förra året.

Att danskarna skulle ha röstat vänster i valet bör samtidigt tas med en näve salt. Det socialdemokratiska parti som kan få bilda regering i Danmark är troligen det mest högerorienterade av de socialdemokratiska i Europa. De danska socialdemokraterna har gått åt höger, bland annat i migrationsfrågan. Därmed har migrationspolitikens laddning och betydelse minskat. Det i sin tur har fått effekten att Socialdemokraterna har kunnat lyfta fördelningspolitiska frågor, som partiet har en hög trovärdighet i.

Den viktigaste slutsatsen av det danska valet är att det röda blockets framgångar har föregåtts av en positionsförflyttning till höger. Ska socialdemokrater vinna val i Europa behöver de lämna vänsterpolitiken.