Redan på Jesu tid hade folk svårt för hyckleri, vilket de skriftlärda och fariséerna fick höra. Motsvarigheter till skriftlärda och fariséer har funnits i alla tider, i dag hittas deras motsvarighet inte sällan bland kändiseliten.
Dagarna i ända gör kändisar det ena utspelet efter det andra om hur viktigt det är att vara god, nästan oavsett vilken fråga det gäller. Det kan handla om invandringspolitik, fördelningspolitik eller klimatpolitik. Det är möjligt att det för många av dessa kändisar endast handlar om att göra rätt form av signalering till sina följare, men det skänker också legitimitet till politiker som vill driva på för lagändringar. Den välbeställda kändiseliten drabbas dock sällan nämnvärt av politiska förändringar, utan kan köpa sig fri från eventuella problem.
Sverige har sin egen uppsättning av dessa kändisar. Vem minns till exempel inte Henrik Schyfferts nationalekonomiska räkneunder när han försökte förklara att rekordinvandringen 2015 bara kostade varje svensk två quattro stagionis, en stor fanta och ett Netflix-abonnemang? Det vore härligt att leva i en sådan förenklad värld. Och vad hände förresten med alla de amerikanska kändisar som dyrt och heligt lovade att flytta från landet om Donald Trump blev president? Flyttade de verkligen?
Nyligen anordnade Google-grundarna Sergey Brin och Larry Page en klimatkonferens på Sicilien. Smart PR-strategi får sägas – att göra insatser för klimatförändringarna premieras medialt och det torde vara svårt att misslyckas. Dessutom var kändisnärvaron hög, såväl kungligheter som skådespelare hade tagit sig till ön.
Till skillnad från Sveriges egen klimat-Greta hade dock kändisarna inte bekymrat sig nämnvärt om hur de skulle ta sig på ett klimatsmart sätt till den italienska semesterön. Som en följd av klimatmötet hade nämligen 114 privatjet, lyxyachter och limousiner anlänt med kändiseliten. Andra kom med de inte särskilt bränslesnåla Maserati-sportbilarna.
Hela spektaklet kan givetvis avfärdas med ett garv. Det hela torde bara väcka avsky mot gästerna i fråga och göra vanligt folk alltmer skeptiska till klimatförändringarna. Men det väcker också frågor. Tror det inbjudna etablissemanget överhuvudtaget på de dramatiska klimatförändringarna som de gärna predikar högt och allvarligt om? Eller är de bara för fina för att själva anpassa sina liv? I sådana fall måste frågan ställas vilka det är som ska anpassa sig.
Är det endast arbetar- och medelklassens redan hårt gnetande familjer som ska stå ut med ytterligare miljöskatter, höjda bensinpriser och dåligt samvete? Jesu ord om hycklarna är lika giltiga då som nu, ”De binder ihop tunga bördor och lägger dem på människors axlar, men själva rör de inte finger för att rätta till dem. Allt vad de företar sig gör de för att människorna ska lägga märka till dem.”
Ve er skriftlärda och fariséer.