Ledarkrönika Egentligen skulle det här ha blivit en text om att det är 100 år sedan riksdagen beslutade om allmän rösträtt även för kvinnor. Om att det är en märkeshändelse som påminner om att jämställdhet inte kan tas för givet, men att framgångarna kan firas genom att rösta i Europaparlamentsvalet.

Men högtidlighållandet sker mot en dyster fond – och den är Sverigedemokraternas tafsande förstanamn i EU-valet, Peter Lundgren. Och som om hans kladdande inte var illa nog, Lundgren har i en video framträtt tillsammans med kvinnan han antastat. Kvinnan som enligt uppgifter till Expressen (20/5) ska ha hållits fast och i efterhand sagt att det var tur att det var folk i rummet.

Att Sverigedemokraterna tycker det är lämpligt att placera kvinnan – som lär vara i beroendeställning – i soffan med tafsaren är illa. Det skeva maktförhållandet mellan personerna gör situationen och videon obekväm.

Det är Peter Lundgrens känslor som är i fokus. I videon ska mannen förlåtas. Kvinnan ska trösta. Dramaturgin är klassisk.

Objektivt framstår den antastade kvinnan som dubbelt utsatt. Först det sexuella ofredandet. Sedan ska hon förklara för världen och tafsaren att det inte var så farligt – den egentliga boven, enas de om, är den som läckt uppgifterna till media.

Det vi ser är ett parti med ryggmärgsreflexen att sluta sig – det värsta är att skvallra. Problem ska hanteras internt. Och, som Moderaternas utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark har konstaterat på Facebook: ”Är det inte precis just den kritik som riktas mot krafter i samhället som försökt bygga upp ett alternativ till det svenska rättssamhället. Övergrepp hanteras inom familjen eller den egna gemenskapen.”

Kanske är det inställningen att händelsen är partiintern som får SD:s krishantering att framstå som osvensk. Samma höga moraliska krav som ställs på andra toppolitiker verkar inte gälla i SD.

I Sverige kan vanligtvis en obetald tv-licens få politiker att ryka. De höga kraven är dock naturliga i ett land där medborgarna till punkt och pricka måste följa regler och svängrummet är trångt. I SD verkar samtidigt andra regler gälla.

Det är skillnad på folk och folk.