Jaga våldsverkare istället för symboler

Det har funnits en rättslig oklarhet kring om tyrrunan kan utgöra hets mot folkgrupp.

Några personer dömdes för våldsamt upplopp men samtliga anklagade friades för hets mot folkgrupp.

Några personer dömdes för våldsamt upplopp men samtliga anklagade friades för hets mot folkgrupp.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Ledare2019-10-29 05:01
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

I fredags föll domen kring den uppmärksammade NMR-rättegången. Ett antal personer inom organisationen stod åtalade för olika våldsbrott samt hets mot folkgrupp i samband med en demonstration i Göteborg 2017. Några personer dömdes för våldsamt upplopp men samtliga anklagade friades för hets mot folkgrupp.

Efter domen krävde vissa antirasistiska organisationer ändrad lagstiftning, så att de symboler NMR använder uttryckligen blir förbjudna. Men det finns flera goda skäl att inte slå in på den vägen.

Det har funnits en rättslig oklarhet kring om tyrrunan kan utgöra hets mot folkgrupp. Denna har blivit en symbol för missbruk av tecken som egentligen inte har med nazism att göra. Både JK och tidigare domar har kommit fram till att tyrrunan för sig själv inte utgör ett brott, på det sätt som hakkorset gör. Denna högst rimliga tolkning gör nu även Göteborgs tingsrätt.

Men åklagaren synes också ha velat testa om sammanhanget tyrrunan används i, såsom olika symboler tillsammans, kan vara avgörande. Det är en problematisk väg att gå.

Tyrrunan har inte bara använts av nazister, förr som nu. Det är en fornnordisk symbol – som ingår i runalfabetet – och som återfinns på runstenar. Den har använts av allt från naturreligiösa trossamfund till norska skidlandslaget. Tillåter vi att en specifik symbol ska vara laglig i vissa sammanhang och olagliga i andra så bryter vi mot grundläggande rättsprinciper och öppnar upp för godtycke i den rättsliga tillämpningen. Det ger nazisterna tillfälle att spela ut sin offerroll.

Vidare skulle det innebära ett slöseri med resurser. När en symbol blir olaglig kan nazisterna enkelt modifiera den eller byta ut den. De resurser som tas i anspråk för åtal och att samla bevis i symbolfrågor bör istället läggas på det våld och hot som förekommer i nazistkretsar.

De symboler som personer i de här grupperingarna brukar bli dömda för är etablerade nazistsymboler och idolporträtt på Adolf Hitler. Det säger något om vad det är för grupp av personer vi talar om. Men den inskränkning som hetslagstiftningen utgör på yttrandefriheten bör inte utökas med fler symboler.

Istället bör nazismen i Sverige motverkas genom att kriminalisera deltagande i organisationer som till sin natur är våldsbejakande och som uttryckligen motarbetar vårt demokratiska samhälle.

Tingsrättsdomen kommer sannolikt att överklagas, möjligen hela vägen till Högsta domstolen. Men förhoppningsvis står sig domslutet så att domstolar och lagstiftare kan byta fokus och mer effektivt jaga våldsverkare istället för symboler.