Industrilandskapet i Norrköping har genomgått en fascinerande förändring. I de lokaler där det en gång tillverkades textilier, papper, vapen och elektronik har nya verksamheter flyttat in. Pappersfabriken har blivit konserthus, några av fabriksbyggnaderna från 1800-talet inrymmer Visualiseringscenter och textilfabriker har blivit skollokaler. Vem hade kunnat tänka sig den här utvecklingen för hundra år sedan? Men å andra sidan – kan vi någon gång tänka oss hur framtiden kommer att se ut?

Frågan om hur framtiden kommer att se ut stod dock i centrum när den tidigare arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin (M) i veckan besökte Norrköping. Bland annat deltog han i ett samtal på Östsvenska handelskammaren, som passande nog har sin lokal i Industrilandskapet.

Budskapet från Littorin var att de förändringar som vi står inför i dag är långt större än vi tror. Den omvälvning som lär ske framöver är i högsta grad jämförbar med den förändring av samhället som skedde under industrialiseringen, som just Industrilandskapet är en produkt av.

Det ämne som ledde in Littorin på framtidsspaningar var ”dagens och morgondagens kompetensförsörjning”, som det stod i pressinbjudan till rundabordssamtalet. Utöver Littorin närvarade bland annat oppositionsrådet i kommunen Ingrid Cassel (M) samt regionpolitikerna Marie Morell (M) och Jan Owe-Larsson (M). Ledare för samtalet var Johanna Palmér, som är vd på handelskammaren.

Arbetet med kompetensförsörjning har ett tydligt inslag av att förekomma framtiden – målet är att människor genom utbildningar och andra insatser i dag ska ges de kompetenser som efterfrågas i morgon. När systemet inte klaffar står det också tydligt, då matchar inte utbudet av arbetskraft arbetsgivarnas efterfrågan. Ett problem som Norrköping har dragits med länge.

Norrköping har en hög arbetslöshet. I juli i år var 7 580 personer i åldern 16–64 år inskrivna som arbetslösa, det motsvarar enligt Statistiska Centralbyrån 10,9 procent av arbetskraften i kommunen. Motsvarande siffra för landet som helhet är 6,9 procent.

Under samtalet på handelskammaren beskrev Ingrid Cassel att det i kommunen finns en stor grupp långtidsarbetslösa. En del av dem har inte haft ett fast jobb sedan Ericsson gjorde stora uppsägningar i slutet av 90-talet, berättade Cassel.

Samtidigt – och det här är det paradoxala – söker många arbetsgivare med ljus och lykta efter personal med rätt kompetens. Enligt Johanna Palmér är kompetensförsörjning det första, andra och tredje största problemet för näringslivet i Östergötland.

Att det finns stora problem kring kompetensförsörjningen i såväl privata som offentliga verksamheter är besvärande. Och än mer bekymmersamt blir det om många fastnar i långtidsarbetslöshet. Särskilt allvarlig kan den här situationen bli eftersom kraven på en fungerande kompetensutveckling av arbetskraft ökar, som en följd av en accelererande teknikutveckling.

Digitalisering, automatisering och robotisering stöper om arbetsmarknaden i grunden och ställer allt större krav på kompetensutveckling, under hela arbetslivet. Att alla världens människor snart är uppkopplade till internet förändrar tillvaron på många sätt. En del sysslor försvinner, samtidigt som andra tillkommer – precis som när hästskjutsarna ersattes av bilar. Den snabba förändringstakten gör dock att det har blivit svårt att förutse utvecklingen. Om tio år kanske alla bilar, lastbilar och bussar körs av en dator. Eller inte.

Således blir det allt krångligare att vara studievägledare – för att inte tala om att vara arbetsförmedlare. Inte ens klassiska utbildningar i att skriva CV:n fyller en lika viktig funktion som förr, nu när många arbeten aldrig annonseras ut. För att få ett jobb i dag är det i stället kontakterna som är det viktiga. Sociala nätverk är i många fall avgörande för att få såväl ett arbete som en bostad.

Sven Otto Littorin beskrev att de förändringar som vi nu ser början på är långt större än vi har insett. ”Det vi har lärt oss om företagsekonomi fungerar inte längre.”, sade Littorin. Som ett exempel på hur genomgripande dagens omvälvningar är beskriver han hur processen att tillverka badankor har förändrats. Den som skulle tillverka badankor förr behövde göra stora investeringar. Till att börja med behövdes det köpas en stor och dyr press för att forma plasten. Sedan behövdes ett lager av plast. Skulle det bli någon lönsamhet i tillverkningen av badankor krävdes dessutom stordrift, kostnaderna behövdes lägga ut på många ankor för att det skulle vara möjligt att konkurrera med andra producenter. Ju större skalan var på produktionen desto lägre pris skulle det gå att hålla, vilket gjorde att framgångsrika företag behövde vara stora. I dag kan däremot en företagare tillverka en badanka i en 3D-skrivare, sade Littorin. Skalfördelarna är inte lägre lika betydelsefulla.

Ska vi förstå hur den här förändringen kommer att påverka samhället behöver vi gå tillbaka hela vägen till industrialiseringen, enligt Littorin. Det är den senaste likvärda förändringen av arbetsmarknaden.

Den industriella revolutionen ledde till stora folkomflyttningar och nya strukturer. När människor lämnade gårdarna och byarna på landsbygden för att ta jobb i exempelvis Norrköpings textilfabriker betydde det dramatiska förändringar av livet. En förändring som ledde till skapandet av en mängd olika organisationer med social inriktning. Exemplen spänner från FN till fackföreningar, från välgörenhetsorganisationer till välfärdsstaten. Alla dessa syftade på något sätt till att förenkla övergången från den gamla till den nya ordningen – från jordbrukarsamhället till det industrialiserade. Mycket i dagens samhälle är en produkt av industrialiseringen.

Littorin säger att särskilt 1928 är ett år som formade Sverige – då myntades begreppet ”Folkhemmet”, då antogs lagen om kollektivavtal, då tillkom kommunalskattelagen, då ledde Socialdemokraternas nederlag i ”kosackvalet” till ett avståndstagande från kommunismen och Per Albin Hansson fick igenom sin så kallade folkpartilinje. Men nu har det samhällskontrakt som skrevs år 1928 upphävts, menar Littorin. Det grundläggande förhållandet mellan staten och individen som formulerades för att fungera i den industrialiserade världen passar inte längre, när digitalisering och internet förändrar arbetsmarknaden.

Littorin är – i motsats till vad det kanske går att tro – ändå hoppfull. Sverige är bra på omställningar, säger han. Här gick övergången från det agrara samhället till det industriella relativt smärtfritt, så det finns anledning att vara hoppfull. Och i Norrköping är Industrilandskapet en symbol för hur väl omställningar kan ske.