Ledare Ett av de största skiftena någonsin för svensk försvars- och säkerhetspolitik står för dörren om Donald Trump blir vald till president i USA. Vi kan till och med bli tvungna att tala om en ny tid, som när kalla kriget tog slut. Men denna gång till det sämre.

Nu vet vi inte vem som blir USA:s näste president, men efter att både republikaner och demokrater genomfört sina konvent väger det jämnt i opinionen. Hillary Clinton har haft ett övertag, men inte längre. Det som tidigare framstod som en omöjlighet är inte längre det. Risken är stor att Trump vinner.

Dagarna före valet av Trump som presidentkandidat nämnde han i en intervju med New York Times att med honom som president skulle allierade inte längre kunna åka snålskjuts på USA:s försvar. På en direkt fråga om detta även gällde de baltiska länderna i händelse av rysk aggression svarade han att så var det. Om de blev attackerade skulle USA först kontrollera om de hade fullgjort sina åtaganden, för att därefter ta ställning till om man ska komma till undsättning eller inte.

De baltiska länderna är alla med i Nato. Om Trump får möjlighet att sätta sina planer i verket betyder det att Nato förvandlas från en försvarsallians till ett amerikanskt försäkringsbolag. Nato försvagas därmed kraftigt eftersom poängen med en allians är att man ska hålla ihop i vått och torrt. Och det måste ske redan i fredstid för att vara trovärdigt. Potentiella utmanare till alliansen ska inte ges en möjlighet att tvivla på att den håller när det väl hettar till.

Viktigast är att ledaren för alliansen inte sviker, och det är USA som är ledaren. Med Trump som president blir Nato således svagare eftersom han tänker villkora USA:s stöd till Nato, till och med i ett skarpt läge.

Men varför har då allt detta så stor betydelse för Sverige? Jo, för att vi också åker snålskjuts på USA.

Det Trump har reagerat mot är att de flesta Natoländer inte lever upp till den gemensamma normen att varje medlemsland ska lägga två procent av sin BNP på försvaret. I praktiken subventionerar amerikanska skattebetalare Europas försvar. Problemet har varit känt länge men inga tidigare amerikanska presidenter har velat ta tag i det.

Vad kommer då en president Trump att säga om ett land som inte på långa vägar när lägger tillräckligt med pengar på sitt eget försvar (just nu lägger Sverige omkring en procent), och som inte heller är medlem i Nato den dag detta land råkar illa ut?

Den svenska försvars- och säkerhetspolitiken har byggt på att vi ska ha ett litet försvar som ska kunna ta hjälp av Nato vid behov. Vi har alltid räknat med Natos goda vilja. De flesta Natoländer är även EU-medlemmar och våra närmaste samarbetsländer i övrigt. Därtill har Sverige sett till att vi också har goda bilaterala relationer med USA. På så vis har Sverige lyckats bli en av Natos mest pålitliga samarbetsländer i Nordeuropa.

Men ett ”samarbetsland” är inte en allierad, och vi är som sagt inte bättre än något annat europeiskt land när det gäller att ta ansvar för vårt eget försvar.

Kan inte Sverige bygga upp sitt försvar igen, så att det blir lika starkt som det var under kalla kriget då vi kunde klara oss själva? Nej, det kan vi inte. Det försvaret är avvecklat. De gamla bergrummen är museer. Och vill vi verkligen försvara oss med infanteritrupper på cykel?

Utan tvekan är Hillary Clinton som president det bättre alternativet för svensk säkerhet, men det kanske inte blir hon. En ny tid kommer då med ett svagt Nato. Någon plan för hur Sverige ska agera i det läget finns inte. Vi har ingen plan B.

För övrigt anser jag att Islamiska staten bör förstöras.