Norrköpings övergivna herrgårdar

Vanligtvis bevaras de högre ståndens historia, samtidigt som det arbetande folkets går förlorat. I Norrköping är det tvärtom.

Nu är frågan om även Krusenhof och Händelö ska gå samma öde till mötes som Johannisborg.

Nu är frågan om även Krusenhof och Händelö ska gå samma öde till mötes som Johannisborg.

Foto: Jacob Larsson

Krönika2019-10-30 05:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

I Norrköping verkar främst en historisk berättelse värnas – den om arbetarstaden. I själva verket står staden för så mycket mer.

Hamnen. Handeln. Läroverket. De rika jordarna och gårdarna. Allt har format platsen. Fast det pratas mest om textilindustrierna. På sin höjd hörs en snuspatron tala ur historiens skägg.

Det historiska arvet har också misshandlats, i alla fall sett till hur byggnadsbeståndet har hanterats. Rivningshysteri på 60- och 70-talet har närmast blivit en modern vandalmyt. Och ännu hotas gamla hus – det levande minnet av människorna som vandrat här före oss.

I staden absoluta närhet förfaller kulturhistoriskt värdefulla herrgårdar, som ägs av Norrköpings kommun. Andra har redan jämnats med marken.

För några år sedan köpte kommunen in Krusenhofs gård på Malmölandet. I köpet ingick en mäktig huvudbyggnad, park och ekonomibyggnader. Herrgården ritades i början 1900-talet av den store arkitekten Ivar Tengbom. Några av hans andra verk är Tändstickspalatset och Stockholms konserthus.

Således borde Krusenhof vara en plats att vårda, men icke. På internet cirkulerar bilder från ”det övergivna godset på Malmölandet”.

Det är inte heller bara husen som är värda att bevara på Krusenhof. Trädgården anlades på sin tid av rikskändisen Rudolf Abelin.

Abelin är mest känd för Norrvikens trädgårdar i Båstad, men den fick sitt namn från anläggningen han tidigare skapat på Kolmårdens slutning nära Björnsnäs. Den låg i sin tur inte långt ifrån den plats som sägs ha inspirerat Abelin till sin bana, nämligen Swartz park på Stenkullen. Det pekar på vilken kulturbygd som finns runt Norrköping.

Det historiska arvet vårdas samtidigt dåligt av det offentliga. Är det rent av olika måttstockar för vad kommunen och privatpersoner kan göra med värdefulla fastigheter?

En annan gård i kommunal ägo vars förfall det länge har talats om är Händelö. Redan år 2003 skrev NT om den sorgliga synen: ”Färg som flagnar. Trasiga tak. Hus som dränkts av grönskan. Vildvuxna fruktträd.”

Centralt beläget i Norrköping finns också kronan på det tvivelaktiga verket – Johannisborgs slottsruin. Johannisborg har visserligen misshandlats av historien. Men dess ägare Statens fastighetsverket verkar hålla traditionen levande. Som besöksmål är området outvecklat. Trots att Johannisborg ger en viktig inblick i en del av Norrköpings historia, som inte är arbetarstaden.

Nu är frågan om även Krusenhof och Händelö ska gå samma öde till mötes som Johannisborg, och förvandlas till ruiner. Norrköpings kommun och dess politiska ledning bör ta sitt ansvar för kulturarvet.