Krönika Ringlande köer, dit och hem. Varje dag. Värre än tidigare. Helt ohållbart.

Ni som åker via Söderköping förstår. E22 passerar här, över Göta kanal och rakt igenom staden, med sju ljusstopp och en höggradigt pendlande befolkning. Omfattande transporter, linjebussar och turisttrafik, E22 är Sveriges östliga pulsåder.

Reella alternativ saknas, eftersom spårvägar är kraftigt bortprioriterade här. Panik? Sällan.

Efter över 40 år av strider och erfarenhet av köer verkar alla, inklusive Trafikverket resignerat inför faktum. Infrastruktur tar eoner att få byggt, om det alls blir av. Förbifarten sägs nu byggstarta 2022/2023.

Sådan saktfärdighet är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige. Men rädslan för att satsa är påtaglig för alla politiker vet. ”Man vinner inte val på infrastruktur”.

Då krävs mod. Och en insikt om att vi inte kan backa in i framtiden. Folk kommer inte överge bilen för något mindre bekvämt – det behövs bilar som kan köra koldioxidneutralt och säkert på våra vägar. Vägar som är dimensionerade för dagens och framtidens trafik, för att minska köernas stora utsläpp och bidra till fortsatt utveckling av Sverige.

Tron på allt högre bensin-/dieselskatter som ensidig lösning är naivt för att inte säga lönlöst, så länge man inte kan erbjuda ett fullgott alternativ till bilen. För vilken landsbygdsboende pendlande östgöte, eller för den delen norrlänning, kan välja bort bilen när det helt eller mestadels saknas kollektivtrafik i området? Ska man ta sin subventionerade elcykel de 5-10 milen till jobbet på morgonen? Samma skeva resonemang gäller flygskatten.

Ska den som flyger mycket i arbetet välja tåget för affärsresan, bara för att inse att det inte går några nattåg till kontinenten? Är det rimligt att behöva lägga till ett dygn i vardera riktning för att få till mötet? Klimatkrisens globala natur ger oss inte tid att endast vidta åtgärder vars effekter är symboliska.

På en kartbild med streck över världens flygrörelser syns tre feta streck, längs stråket USA – Centrala Europa – Sydostasien. Sveriges jämförelsevis få rörelser syns knappt på kartan! Alla förstår då var en skatt – för utsläpp, inte för resan i sig – i så fall borde läggas på biljetten.

Nu pågår intressant forskning kring ny teknik och nya bränslen för bil och flyg, men det behövs mer av det och en snabbare omställning. Om Sverige vill vara föredöme borde vi satsa mycket mer medel än exempelvis de 34 miljoner kronor som utlystes av Energimyndigheten 2018 för 11 projekt kring fossilfritt flyg. Bristen på mod att investera drar den nya sträckningen för E22 vid Söderköping i långbänk och gör Ostlänkens framflytt till en sorglig repris.

Alltmedan köerna, utsläppen och frustrationen ökar. Så fatta mod! Släpp taktiken och gör det långsiktigt rätta – investera i både väg och spår! Men gör det fort – både klimat och folk riskerar överhettning!