Överfulla fängelser tickande bomb

Det finns flera åtgärder att vidta i väntan på att nya fängelser byggs. Ändå rullar regeringen tummarna.

Den akuta platsbristen i mitten av 1990-talet ledde till rymningar, fritagningar, gisslansituationer och upplopp.

Den akuta platsbristen i mitten av 1990-talet ledde till rymningar, fritagningar, gisslansituationer och upplopp.

Foto: Jessica Gow/TT

Ledare2019-10-10 04:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Fängelserna är överfulla och polis och åklagare släpper misstänkta på grund av platsbristen. Sverige har sju fängelser i högsta säkerhetsklass, klass 1. Fyra av dem hade 3 oktober en beläggning över 100 procent. I klass 2 är 11 av 22 anstalter belagda till minst 100 procent. Samma trend kan iakttas också på landets häkten. Verkligheten är dock värre än vad statistiken visar.

Beläggningsgraden på Kumla beräknas till 94,33 procent. Det beror dock endast på att Kriminalvården i våras beslöt att tillfälligt utöka antalet platser främst genom att låta intagna dela rum. Kumlas anstaltschef Magnus Östlund berättar för Dagens Nyheter (7/10) att anstalten bara har 420 rum men 445 intagna.

I februari i fjol varnade dåvarande generaldirektören för Kriminalvården, Nils Öberg, för att den akuta platsbristen i mitten av 1990-talet ledde till rymningar, fritagningar, gisslansituationer och upplopp. Förändringen av Sverige sedan dess medför även att risken för radikalisering stiger i takt med att våningssängarna blir vanligare.

Detta är ytterligare en i raden av frågor som borde ha hanterats för flera år sedan men som regeringen har blundat för. Straffskärpningar och automatiska häktningar är några av skälen till att antalet intagna på svenska fängelser 2017 ökade för första gången på länge.

För att inte göra ont värre är det dags att sätta ned om inte foten så i vart fall spaden. Fler anstalter och häkten måste börja byggas. Men att gå från behov till ny anstalt tar många år. Under tiden bör andra åtgärder vidtas.

Kriminalvården har uttryckt en vilja att bland annat låta fler avtjäna sina straff med elektronisk fotboja. För fall med korta straff där personen inte utgör ett hot mot sin omgivning bör detta vara ett gott alternativ. Ge Kriminalvården i uppdrag att föreslå vilka kategorier av dömda de anser lämpade att avtjäna sina straff på detta vis.

För ett år sedan var tre av tio fängelsekunder utländska medborgare. Ett mycket mer omfattande arbete än i dag bör läggas på att dessa brottslingar, där möjligt, ska avtjäna straffen i sina hemländer.

Förbered även för möjligheten att hyra fängelseplatser utomlands. Det finns inte skäl att använda möjligheten förrän det är absolut nödvändigt, men den punkten närmar sig och väl där tar det för lång tid att börja ändra de lagar som behövs.

Åtgärder behöver vidtas nu. Förtroendet för rättsväsendet behöver inte urholkas ytterligare på grund av fortsatt indolens.