Ledare Till att börja med gick det som förväntat i riksdagen under måndagen. Andreas Norlén (M) valdes med stor majoritet till talman och lika enkelt valdes Åsa Lindestam (S) till första vice talman.

Lika enkelt gick emellertid inte valet till andra vice talman. Det krävdes flera (slutna) omröstningar innan Lotta Johnsson Fornarve (V) kunde väljas istälelt för den som "egentligen" borde fått posten – Björn Söder (SD). Om det nu egentligen var så egentligen och om han i så fall rentav skulle valts till tredje vice talman istället. Den posten erövrades dock av Kerstin Lundgren (C).

Anklagelser om praxisbrott har haglat fram och tillbaka mellan partierna i flera dagar. På det hela taget ett sorgligt skådespel.

Vad gäller valet av Norlén till talman finns det faktiskt inga riktigt prejudicerande omständigheter att falla tillbaka på. De borgerliga partierna har hävdat att de representerar det största regeringsalternativet. Socialdemokraterna har hävdat att deras block egentligen är större, men eftersom blockpolitiken samtidigt har dödförklarats av Stefan Löfven har han menat att det räcker att Socialdemokraterna trots allt fortfarande är största parti.

Det har visserligen SAP alltid tyckt. När vi fick borgerlig regering 1976 borde därför talmannen bli socialdemokrat (vilket också blev fallet). Men när Olof Palme återfick makten 1982 var det inte tal om en borgerlig talman...

Nu blev det som det blev och det avgörande var att Norlén faktiskt valdes med stor majoritet. Att han därtill åtnjuter stort förtroende i de flesta politiska läger är en viktig egenskap i sammanhanget.

Söders öde är då mer problematiskt, även få lär sakna just honom som vice talman. Grundproblemet är förstås att man nu frångått just tidigare praxis, nämligen att de vice talmansposterna fördelats efter partiernas storlek. I framtiden kan det därmed bli fritt fram för en riksdagsmajoritet att helt strunta i oppositionen.

Ett annat problem är förstås att många kritiserat Sverigedemokraterna för fulspel, framför allt när SD bröt mot praxis och röstade för Alliansens budgetförslag 2014, trots att vi precis fått en rödgrön regering. Men eftersom Sverigedemokraterna i samband med talmansvalet utsatts för just ett brott mot vedertagna tillvägagångssätt, finns det liten anledning för partiet annat än att vid "behov" ägna sig åt sabotagepolitik under mandatperioden.

Som man bäddar får man ligga.