I ett klassrum fullt med killar satt jag. Även om det förväntades att man som tjej valde den tjusiga franskan hade jag valt tyska. Redan då började emellertid allt fler argumentera för att spanska egentligen var det smartaste valet: Det kunde man ju faktiskt ha nytta av när man reste utomlands för sol och bad.
2017 läste 82 procent av eleverna i årskurs nio ett modernt språk utöver engelska. 18 procent av dem läste tyska, 14 procent franska och 39 procent spanska, enligt Skolverket.
Ändå borde intresset för tyska och franska vara större än någonsin. Med Storbritanniens utträde ur EU blir Tyskland och Frankrike de naturliga ledarnationerna.
Tyvärr har vi i Sverige länge trott att vi klarar oss tillräckligt på engelska. Elever som inte läser moderna språk går bland annat på extralektioner i engelska eller svenska. Men det är centralt att kunna åtminstone ett språk till. Det signaleras tyvärr inte tillräckligt bra, eftersom moderna språk är det enda skolämne du kan välja bort.
Det vill Skolverket ändra på. Man har under 2018 lämnat som förslag till regeringen att elever ska läsa moderna språk redan från årskurs sex och att språkvalet inte ska kunna ersättas.
Skolverket trycker också på vikten av att elever fortsatt ska kunna få meritpoäng för just moderna språk. Men meritpoäng och löften om att språk gör dig mer attraktiv på arbetsmarknaden i framtiden är inte alltid tillräckligt belönande för ungdomar som lever här och nu.
Därför försöker Tysk-svenska handelskammaren ge dem som väljer tyska en extra morot och möjliggör studieresor, föreläsare och utbyte med tyska skolelever. En studieresa till trendiga Berlin kan säkert kittla många att lägga manken till och göra så att fler redan i ung ålder sätter Tyskland på kartan.
För Tyskland är Sveriges största handelspartner och det finns flera skäl till att intressera sig för landet. Och med tanke på hur lågt det mediala intresset länge har varit för Tyskland så kan man ana att ointresset för språket i skolan hänger ihop med ointresset bland vuxna.
I år är det 30 år sedan Berlinmurens fall. Friheten som kom av att sovjetsystemet äntligen föll har dessvärre begränsats genom nya murar i form av flyktingkris, skuldberg och handelskrig. När det som länge har varit stabilt i Europa, Tyskland, böjar få ekonomiska bekymmer är det dags att dra öronen åt sig, skriver The Economist (9/2).
Sverige kan dra lärdom av Tysklands utveckling; stora koalitioner är inte alltid till det bästa när politiker tvingas kompromissa och välja bort för att komma överens.
Ska svenska skolelever välja spanska, franska eller tyska? Eller kanske ryska eller kinesiska? Jag menar inte att det viktigaste är att alla läser just tyska, utan att man redan i tidiga skolår läser språk.
Skolverket gör rätt i att föreslå att moderna språk ska vara obligatoriskt i skolan. För språkkunskaper kan lägga grunden till ett vidare intresse för andra människors vardag, historia och kultur. Det är något vi borde prioritera i en samtid där globaliseringen annars tycks vara på tillbakagång.