Ledare Att vara liberal är att vara kluven, konstaterade en gång den dåvarande Folkpartiledaren Gunnar Helén. Sällan har påståendet haft så uppenbar riktighet som under den pågående regeringskrisen. Liberalerna med Jan Björklund i spetsen är svårt kluvna i huruvida de ska stödja Ulf Kristersson eller Stefan Löfven som statsminister.

Egentligen vill Liberalerna se Kristersson på statsministerposten. Men det var det här med Sverigedemokraterna. Eller rättare sagt Centerpartiet. Eller rättare sagt Annie Lööf. Hon vägrar varken ingå i eller stödja en borgerlig regering som löper minsta teoretiska risk att bli beroende av SD:s stöd i riksdagen. Hon säger nej och då måste Liberalerna – eller rättare sagt Björklund – göra detsamma. Annars skulle de ju vara sämre liberaler än centerpartisterna! Eller något i den stilen.

Fast Björklund kan i själva verket mycket väl tänka sig Löfven som statsminister. Och då naturligtvis med sig själv på en statsrådpost i ministären.

Trist nog en syn som emellertid inte delas av de flesta i hans parti. Tvärtom motsätter sig många bestämt allt samarbete med Löfven. Rädslan för Sverigedemokraterna förefaller balanserad trots allt.

Lööf har inte brytt sig så mycket om den liberala kalabaliken, kanske inte många andra heller. Liberalerna i riksdagen är för få för att fälla utslaget, dessutom tycks Björklund trampa i Lööfs fotspår efter bästa förmåga i vilket fall som helst. Nu är det dags igen.

Lööf lovar att stödja Löfvens kandidatur – om han uppfyller ett antal mer eller mindre radikala politiska förslag. Förutsättningarna är väl inte de bästa, men Björklund vill inte vara sämre. "Det kommer att kräva stora omprövningar hos Socialdemokraterna, och förmodligen smärtsamma" säger han segervisst.

Så kan det förstås bli – eller inte. Löfven kan ju helt enkelt strunta i Björklunds krav (som för övrigt Ulf Kristersson utan vidare gått med på) och istället löpa linan ut. Då väntar extra val. Det har Socialdemokraterna råd med, men kanske inte Liberalerna. Pengar för valrörelsen saknas helt enkelt och partiet riskerar att åka ur riksdagen.

Björklund vågar inte stödja en moderatledd regering, har en i bästa fall ambivalent inställning till en socialdemokratisk ministär och vill till varje pris undvika extra val. För Liberalernas partiledare tycks dagens lösen vara varken eller.