Jag vet att det var idel uddamålsförluster – två var inte ens avgjorda efter ordinarie tid – mot Almtuna och Västervik.
Men lik förbannat drog Vita Hästen det kortaste strået i alla tre drabbningarna.
Den där goa känslan laget byggde upp när man efter juluppehållet åkte ner till Tingsryd och bjöd på en 6–0-kross försvann snabbt.
I stället är det nu bara tre poäng ner till just Tingsryd som är närmast under kvalstrecket.
Hooja.
I min bok håller Vita Hästen just nu en likadan nivå som man gjort ungefär hela säsongen. Det är okej, verkligen inte mer.
Får man ut max av den här truppen, då skulle man faktiskt ha kunnat slagits om en sjätteplats.
Underpresterar man, då blir det negativt kval.
Typ så.
Det är lätt att se vad som ligger närmast till hands nu.
***
En rockad jag hade gjort i laguppställningen är något som många supportrar har skrikit om länge: In med Alex Brännstam och ut med Eric Hjorth på sju backar.
Hjorth har spelat i samtliga 31 omgångar och har haft svårt att övertyga. Personligen hade jag väntat mig betydligt mer, bland annat offensiv kraft från den långe backen som är NHL-draftad, men det har uteblivit.
Brännstam har varit petad massvis den här säsongen och lånades den gångna helgen välbehövligt ut till Nyköping i allettan för dubbla matcher, lördag och söndag.
Med Brännstam "matchvarm" är det bara att skriva ner hans namn i laguppställningen – bredvid Andreas Söderberg – när Karlskoga kommer till "Himpa" på onsdag.
Han är ingen Messias på något sätt – men han förtjänar att få åtminstone en handfull matcher på sig med förtroende och se var det leder. "Ändra inte på ett vinnande lag-regeln" är liksom inte applicerbar.
Hampus Falk kan fortsätta som sjundeback.
Eric Hjorth får knyta nävarna och komma tillbaka starkare.
Jag håller exempelvis Erik Ullman och Anton Björkman högre än Hjorth. Ullman har mer offensiv potens och Björkman är skickligare defensivt.
***
När kommer Tanner MacMaster att vakna förresten?
Nej, det är nog dags att inse att det inte lär bli så värst mycket bättre än så här för kanadensaren.
Han lanserades som ett stort spetsnyförvärv, är bäst betald i laget (förmodar jag), inledde hyfsat lovande, men har sedan ebbat ut i...nästan ingenting.
MacMaster är den forward i laget (efter Erik Borg) som har varit inne på flest skottförsök bakåt med 330 stycken. Då ska det sägas att Erik Borg spelar boxplay som påverkar massor, vilket betyder att MacMaster är svagast där.
MacMaster är också sämst i Vita Hästen vad gäller andel skottförsök framåt när han är inne på isen. MacMaster står på 42,41 procent att jämföra med Jens Holmströms 52,04.
Medan spelare som Erik Borg, Tim Wahlgren och Jens Holmström bidrar med det de är tänkta för (och lite till), så har den gode Tanner en bra bit att vandra.
Jag finner det smärre otroligt att Modo plockade in MacMaster som tilltänkt förstecenter inför förra säsongen, sett till vad han har presterat för Hästen.
Utan att ha fog för det, kan man ju fundera på att Hästen var beredda att bryta med MacMaster, eller hitta nån vettig uppgörelse, om de hade lyckats få in Rihards Marenis i höstas?
***
Till sist...
...jag ber om ursäkt för att ett nytt avsnitt av Nedsläpp Himpa har dröjt. Det är en semesterresa och dubbla sjukdomar på mig (hjälper det att käka ingefära för att rycka upp immunförsvararet eller är det en myt?) som har ställt till det. I detta nu hoppas jag bli av med den sista slemhostan och sen ta mig an resten av januari med ett friskt leende på läpparna. I nästa vecka siktar jag och kollega Johny Daagh på att veva igång en inspelning igen.