Logga in
Logga ut
Löpning + öl = sant? Hälsocoachen Hälsocoachen
Vädersponsor:

Anders Bockgård (LPo)

Bönhörda över hövan

Skrickerum Hösten 2010 beslutade Sveriges riksdag om en ny grundlag, och där beslutades i tysthet och i stor enighet bl.a. om att det i grundlagen skulle skrivas in att Sverige är ett mångkulturellt samhälle, endast ett parti var emot. Ingen kan väl tycka annat än att riksdagens majoritet där vid lag blev bönhörda över hövan.

Knogjärnen som var praktiska hjälpmedel vid by- och gatuslagsmål gick länge att köpa på C.J. Carlsson Järn i Valdemarsvik och marknadsfördes på krokar i taket, men har numera utgått ur sortimentet. Nu för tiden behövs bättre och effektivare hjälpor. Gängskjutningar på öppen gata har istället blivit en naturlig del av det mångkulturella samhället.

Malmö har länge stolt framhållits som skyltfönster för det nya öppna mångkulturella samhället. Där finns det färg- och skjutglada gäng i stadens utanförskapsområden som agerar med samma friska goda humör som i den bästa västernfilm.

Men jordaxelns lutning och sommarsolståndet ligger tursamt orubbligt fast i denna oroliga värld. Trevlig midsommar!

I Eskilstuna tig(g)er man inte

Skrickerum  

 

Efter många månaders debatt och positionering har kommunfullmäktige i Eskilstuna beslutat att "passiv pengainsamling", dvs tiggeri skall kräva tillstånd i vissa delar av den gamla smedstadens centrum. Tillståndet skall sökas hos polisen och sägs vara förenat med viss avgift. Beslutet i kommunfullmäktige har applåderats av statsminster Stefan Löfven, som dock inte är beredd att genomföra ett nationellt förbud. Meningen är alltså att pengainsamlarna skall skyfflas runt mellan kommunerna då olika regler kommer att gälla.

Beslutet kommer självklart att som brukligt överklagas, och vad som gäller när frågan har landat i högsta instans är svårt att sia om. Mitt eget förslag är att pengainsamlandet skall klassas som näringsverksamhet och att tiggarna skall få F-skattsedel och vara momspliktiga. Skatteverket är en myndighet med stort förtroende och som efter charmkurser för personalen gör ett utmärkt jobb, och jag är övertygad om att de är bäst lämpade att få ordning på tiggerieländet.

Ett riktigt nödår

Skrickerum 1917 var det hungeruppror i Västervik, slut på brödet, dåliga skördar och handelsblockad. Det blir nog inget bröduppror i år fastän 2018 hittills lovar att kunna bli historiskt, riktigt dåliga skördar av både brödsäd, potatis och foder. Ett år som herren glömt och som blir ett i raden av nödår, likt 1697, 1709, 1770, 1867-68, 1917 och 1955.

Det handlar om nödslakt, slaktköer, skogsplantor som dör och konkurser, men det kommer nog ingen att prata om på Almedalen. Där finns det viktigare saker att avhandla.

Storskalig skändning

Skrickerum  

Jag har berört frågan tidigare, men det finns anledning att återkomma. Det gäller den storskaliga skändningen av gravar på många kyrkogårdar. De stora kyrkogårdarna i städerna med sina många och stora kulturgravar med höga stenar verkar ofta ha klarat sig ifrån vandalernas framfart. Men mindre församlingar på landsbygden med kyrkogårdar som sköts på distans och med många små oansenliga fattigmansgravar är hårt drabbade. Här kan man se hur mängder av endast 40-50 cm höga gravstenar är stöttade med pålar och spännband. Orsaken är självklart någon sorts missriktat säkerhetstänk och oförmåga att skilja stort från smått. Kyrkogårdar är ingen lekplats och de små gravstenarna skulle möjligen kunna skada en mus om de skulle råka falla omkull.

Visst kan jag välja att stå utanför Svenska kyrkan, men begravningsavgiften på skattsedeln kommer man inte undan om man är folkbokförd i Sverige.

 

Det är en skam

Skrickerum Smaken är som Jerusalem delad, men jag tycker vindkraftsverk är vackra och skulle helst vilja ha ett utanför köksfönstret att titta på. Det är så rogivande. Men när inte det gick pga närhet till bebyggelse, befintligt elnät mm., så försökte jag med etablering ute i S:t Annas skärgård. Men när inte det gick med hänsyn till flygets radar, rörligt frilufts- och fågelliv mm, så fick det bli engagemang i en vindkraftspark norr om polcirkeln istället. Där kan de måhända störa renarna i deras vinterbetesland, men det blev en bra årlig slant till byalaget i Aapua.

I östra Östergötland har etablering av vindkraft visat sig omöjlig. Det är många icke sakägare som skall vara med och tycka till. Många säger sig gilla vindmöllor och förnybar energi, men få vill ha möllorna inom sina egna inpinkade revir. Det är en skam för oss i östra länet att vi inte lyckats bidra till en hållbar energiproduktion utöver de gamla kraftverken i Norrköpings ström och några få mikroverk i några mindre vattendrag. Vi åker snålskjuts på andra landsändar och blundar för stora energiförluster i långa överföringsledningar från norra Sverige.

När det skulle byggas kärnkraftsverk vid Marviken och vid Syltvik utmed Valdemarsviken var det inga större protester vad jag kan minnas. Syltvik skulle ge mängder av arbetstillfällen, en ny väg ut mot kusten och den lilla sömniga köpingen vittrade morgonluft.

Anders Bockgård, 68 år, jord- och skogsbrukare på en släktgård i Tryserum sedan medeltiden, entreprenör, historiker och författare Ledamot i kommunfullmäktige i Valdemarsvik för Landsbygdspartiet Oberoende (LPo).


 

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se