Logga in
Logga ut
Dödat en person i Afghanistan - beviljas ... Juristbloggen Juristbloggen
Vädersponsor:

Anders Bockgård (LPo)

Döden, ingen privatsak

Skrickerum  

 

Idag har jag varit på en värdig och mycket välbesökt begravning och mina tankar blir måhända lite djupare än i vardagslag.

En del tycker kanske att dagen för den första tatueringen är den viktigaste dagen i livet. Andra åter anser att studentbalen, körkortet, bröllopsdagen, skilsmässan eller pensionsdagen är den största dagen i livet.

Men det finns två händelser som överglänser allt annat och det är födelsen och döden.  Ändock är det nu för tiden många som väljer att förbegå den senare med tystnad. Allt fler väljer att bränna direkt utan ceremonier eller återblickar. Men det handlar om hur man ser på människovärdet. Döden är ingen privatsak, och det kan finnas många utanför den trängre familjekretsen som vill hedra och ta avsked. Men jag vill förtydliga; påkostade gravöl har ingen rätt att begära.

Jag gör en Zlatan

Skrickerum  

 

På förekommen anledning vill jag deklarera att jag inte står till förfogande nu när akademien skall göra ett bottenskrap och försöka att bli fulltaliga igen och bredda sin kompetens. Jag tror att de har en framtid och kan komma med näsan över ytan igen, så mitt ställningstagande är helt beroende av praktiska och logistiska skäl.

Jag har svårt att närvara vid torsdagssammankomsterna. Stora delar av kvartal ett och kvartal två har jag kalvkor och kan inte lämna gården några längre stunder. Vi saknar dessutom numera sedan en tid kollektivtrafik här i Skrickerum och jag måste ta min egen bil till Norrköping för vidare transport. En gammal glupsk dieselbil ger stora utsläpp och ökar på växthuseffekten, och man vill ju inte stämplas som miljöbov. Dessutom är det stora problem att bli av med bilen på rimligt avstånd från järnvägsstationen för en äldre man som haft en hjärthändelse och medicinerar tungt.

Det måste alltså tyvärr bli ett nej, även om jag gillar ärtsoppa och pannkaka med hjortronsylt.

Vegansk kost och alla blir nöjda

Valdemarsvik I min gamla mangelbod hänger ett välbevarat vargnät. Det har tillhört min farmors mormors far Anders Svensson. Eftersom han var fjärdingsman och nämndeman så fick han bära sin del av ansvaret för de stora vargskall som genomfördes här i Tjustbygden på 1820-30-talet. Vargskallen var allt sedan Magnus Erikssons landslag från 1300-talet tvingande för allmogen och en stor betungane pålaga för småfolket. Överste skallfogde i Norra Tjust var greve Posse på Fogelvik, och skallen som gick genom hela häradet var väldiga arrangemang med närmast militär ordning med tusentals personer involverade.

Men både vargskallen samt varggropar och varggårdar var ganska ineffektiva och det blev istället med gift som vargen kunde utrotas i nästan hela Sverige under 1800-talet, och många människor kunde tack vare detta födas och överleva i sina skraltiga torp och backstugor. Nu har vargen genom effektiva insatser lyckats etablera sig i Sverige igen och konflikterna mellan varg och människa har inte oväntat nått nya nivåer.

De stora rovdjuren är regale, dvs tillhör kronan, staten, och den sista veckan har statens vargar rivit ca 65 får i Södermanlands största fårgård trots avvisande elstängsel med ca 5000 volt. Produktionen måste troligen läggas ner och lite mer lammkött får importeras istället. Till sorg för många och till glädje för andra. Enda långsiktiga lösningen där alla kan bli nöjda är väl att myndigheterna genom forskning, avel och socialisering kan få ulven att övergå till ren vegansk kost, blåbär, granskott, kvickrotsrötter och svamp.

Begåvningsreserven

Valdemarsvik Under de senaste veckorna har det dumpats flera ton sopor på minst två ställen utmed ett par ensligt belägna skogsvägar i Tryserums socken. Ägaren av skräpet, mest byggavfall men även en hel del hushållssopor, har varit oförsiktig och skickat med detaljerat namn och adress på både kartonger och dokument, och därmed tydligt dokumenterat att hen inte tillhör begåvningsreserven i Gusum.

Miljöbrottet är naturligtvis polisanmält och brottslingen har att se fram emot ett betydande straff under förutsättning att polisen orkar lyfta på stjärten och fullfölja utredningen.

En helgad dag

Skrickerum  

Jag är imponerad av och känner broderskap med den demokratiska arbetarrörelsen som växte fram i början av förra seklet och gick i armkrok med nykterhets- och bildningsrörelsen. Men jag demonstrerade inte idag 1:a maj, utan helgade istället dagen med arbete i plantskogen och nu återstår bara 5400 plantor att få i backen. Men det går inte så fort, jag skonar marken och markbereder med kängorna.

Jag är uppväxt med en far som var entreprenör och arbetsnarkoman, förutom en del söndagar då han intog sin frukost i sängen vid lunchtid. Livet är för kort för att slöa nu på våren när dagarna börjar bli långa, vila får man göra i graven, och jag lär nog jobba på ända in i kaklet om kroppen tillåter. Farmorsfar G.A. Jonsson arrenderade ut den här gården på hälftenbruk och pensionerade sig redan när han var 33 år och satt sedan på verandan vid solsken och filosoferade och sjöng sin favorit, bönepsalmen Klippa du som brast för mig, låt mig gömma mig i dig. Men jag tror inte han var lyckligare än vi som är trägna och trogna arbetare i vingården.

Anders Bockgård, 68 år, jord- och skogsbrukare på en släktgård i Tryserum sedan medeltiden, entreprenör, historiker och författare Ledamot i kommunfullmäktige i Valdemarsvik för Landsbygdspartiet Oberoende (LPo).


 

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se