Logga in

Tänder ett ljus för Stockholm

Tänder ett ljus ikväll för de liv som släcktes i Stockholm. Låt oss sörja men aldrig ge vika, samla oss men aldrig glömma.

Jag gick till Centralen tio minuter innan attacken ägde rum och är i säkerhet. Jag älskar Stockholm och känner sorg och vrede över den ondska som drabbat min och allas vår huvudstad och människorna som lever sina liv där.

 

Snecker har fel om det mesta

Jag beskrev regeringens budget för 2014 i mitt föregående blogginlägg. Jag ser att Linda Snecker (V) har kommenterat budgeten på sin blogg. Hon har fel om det mesta. Låt oss se på en del av det hon skriver. Det som står inom citationstecken är hämtat ur hennes text. Under följer min kommentar.

 

"Alliansen sänker skatten med 130 miljarder kronor och lägger 4,8 miljarder till vård, skola och omsorg."

 

Här tar hon summan av alla skattelättnader sedan 2006 och jämför med de extrasatsningar på välfärdens kärna som föreslås för 2014. Inte så hederlig matematik. Sedan 2006 har alliansen satsat 30 miljarder extra på välfärdens kärna, samtidigt som vi har kunnat ge låg- och medelinkomsttagare mer kvar i plånboken. Det förstärkta jobbskatteavdraget beräknas leda till 13 000 nya jobb och beräknas tillsammans med hittills genomförda jobbskatteavdrag leda till totalt 119 000 nya jobb - jobb som gör att människor betalar inkomstskatt, att arbetsgivare betalar sociala avgifter, att utgifterna för a-kassa och andra ersättningar minskar, dvs fler jobb är en förutsättning för att vi ska ha råd med välfärden och lägre skatt på arbete ger fler jobb. Även andra skattelättnader, t.ex. rut- och rotavdragen och den halverade restaurangmomsen, har gett tusentals nya jobb. Om man gör smarta skattelättnader finns det ingen motsättning mellan lägre skatt och mer resurser till välfärden. Det är osmart att skatta bort jobb och drivkrafter att arbeta.

 

"3 miljarder satsas för att 110 000 personer ska slippa betala statlig inkomstskatt."

 

Över en miljon människor i Sverige betalar statlig inkomstskatt. Genom att vi höjer gränsen för när man börjar betala statlig inkomstskatt får alltså över en miljon människor lägre skatt, varav 110 000 (de med inkomster närmast den nuvarande brytpunkten) inte behöver betala någon statlig skatt alls. Det är viktigt att det lönar sig att anstränga sig, utbilda sig och arbeta. När människor får behålla mer av lönen ökar drivkrafterna för detta. När S och FP gjorde upp om den stora skattereformen 1990 var tanken att ca 15 procent av löntagarna skulle betala statlig inkomstskatt. Idag är siffran nästan 30 procent. Även S borde därför välkomna att något färre får denna extra pålaga.

 

"En fritidspeng på 3 000 kronor ges till barn som har föräldrar som haft ekonomisk bistånd i sex månader. Barn till fattiga föräldrar ska alltså leva på allmosor samtidigt som deras föräldrar ekonomiska trygghet utarmas."

 

Sedan när tycker V att bidrag från staten är en "allmosa"? Är bostadsbidrag till barnfamiljer också "allmosor"? Här föreslår alliansen hjälp till barn vars föräldrar har det svårt ekonomiskt - och så får vi kritik från V? Uppochnedvända världen. Jag kan inte heller se hur föräldrarnas ekonomiska trygghet "utarmas". Vi föreslår inga förändringar av reglerna om försörjningsstöd. Däremot vidtas en rad åtgärder för att jobben ska bli fler, så föräldrarna i fråga kan få en chans att försörja sig själva.

 

"Bostadspolitiken får i princip inga medel."

 

Alliansen tror inte på byggsubventioner, något V vill satsa mångmiljardbelopp på. Däremot vill vi undanröja många av de hinder som gör att det tar tid och blir onödigt dyrt att bygga nytt. En mängd förslag är på väg fram och en del har redan genomförts. Byggsubventioner hamnar bara i byggbolagens fickor, eftersom konkurrensen är för dålig.

 

"Det här är en budget för den som är girig, för den som tjänar bra med pengar och som nu får ännu mer att röra sig med."

 

Här kallar Snecker alltså alla som jobbar i Sverige för giriga. En hotell- och restauranganställd med en lön på 21 700 kr i månaden får nästa år 430 kr mer kvar i plånboken varje månad tack vare regeringens budget. 175 kr är tack vare lägre skatt på arbete, 255 kr tack vare lägre a-kasseavgift. Är de hotell- och restauranganställda giriga? En gymnasielärare får 337 kr i månaden i lägre skatt. Är de giriga för att de får lite större marginaler i familjens ekonomi?

 

"Massarbetslösheten är samma som 2006"

 

200 000 fler jobbar jämfört med 2006, medan 200 000 färre lever i utanförskap (dvs försörjs med offentliga ersättningssystem). Däremot är den procentuella arbetslösheten högre. Det beror på att vi nu går in i sjätte året av en internationell lågkonjunktur, samtidigt som regeringen inte - som S-regeringarna gjorde - gömmer arbetslösa människor genom förtidspensioner och sjukskrivningar. Genom att vi hjälper människor tillbaka snabbare från sjukskrivning och genom att de lägre inkomstskatterna gjorde det mer lönsamt att jobba är det nu fler som kan och vill jobba än förut, dvs antalet människor i arbetskraften ökar. När konjunkturen är svag innebär det att den procentuella arbetslösheten stiger mer än den hade gjort om vi hade haft lika höga skatter på lön som 2006 och lika många sjukskrivna och förtidspensionerade som 2006.

 

"...sjukvården sviker, skolorna håller på att sjunka och personalen inom äldreomsorgen blir färre och färre."

 

Regeringens skattelättnader har inte inneburit att statens stöd till kommuner och landsting blivit mindre - tvärtom har vi satsat 30 miljarder i extra stöd till välfärdens kärna (för att kapa vårdköer, förbättra undervisningen i matematik och svenska och mycket mer). Det finns problem i välfärden, men läget är inte så nattsvart som Snecker påstår. T.ex. får sjukvården i Östergötland får bra betyg i nationella jämförelser. Till detta kommer att både skolan och äldreomsorgen är kommunala verksamheter. Kommunerna har fått extra resurser från staten och därtill lägre arbetsgivaravgifter, särskilt för alla anställda under 26 år, så om Norrköpings skolor håller på att sjunka och äldreomsorgen i Norrköping har för låg bemanning kanske Snecker skulle titta sig i spegeln och fungera över vem som bär ansvar för det.

En statsbudget för jobb och tillväxt

Tidigare idag presenterade finansministern regeringens budgetproposition för 2014. Jobben står i fokus. Bra!

Satsningarna omfattar bland annat:

- Stärkt ekonomi för hushållen genom en förstärkning av jobbskatteavdraget, höjd gräns för statlig inkomstskatt och sänkt skatt för pensionärer

- Nya och bredare vägar in i arbetslivet för unga genom stöd till yrkesintroduktionsanställningar, satsning på lärlingsutbildningar och yrkesprogram samt minskade socialavgifter för de yngsta och effektivare arbetsmarknadspolitiska åtgärder

- Bättre förutsättningar för långtidsarbetslösa att få jobb genom bland annat ytterligare satsningar på det särskilda anställningsstödet

- Bättre integration genom fler insatser för att underlätta etableringen för nyanlända, fler undervisningstimmar i svenska för nyanlända elever i årskurs 1-5, bättre möjlighet till kompletterande utbildning för akademiker och införandet av nystartszoner

- En mer flexibel och trygg arbetsmarknad genom statligt stöd vid korttidsarbete och åtgärder för stärkt omställningsförmåga på arbetsmarknaden

- Bättre möjligheter till uppföljning av jobbsökande och tydligare krav, bl.a. för de som deltar i arbetsmarknadspolitiska program

- Kunskapsfokus i skolan med bland annat mer undervisning i matematik, läxhjälp och åtgärder för att utveckla lärarnas kompetens och karriärmöjligheter

- Stimulans till forskning, innovation och entreprenörskap genom bland annat skatteincitament för FoU, likvärdiga skattevillkor för företagande och entreprenörskap samt minskad administrativ börda

- Bättre fungerande bostadsmarknad genom förenklingar av planprocessen och regelverket för nyproduktion av hyresrätter

- Ökat stöd till de ekonomiskt mest utsatta genom en höjning av det särskilda bidraget i bostadsbidraget, höjd inkomstgräns för bostadstillägg för ålderspensionärer samt införandet av en fritidspeng för barn

- Höjd kvalitet och effektivitet i sjukvård och omsorg genom en flerårig satsning på vård av personer med kroniska sjukdomar, fler platser på hälso- och sjukvårdsutbildningar samt bättre tillnyktringsverksamhet

Så här beskrivs budgeten av regeringen:

Regeringen fortsätter att arbeta för fler i arbete för att rusta Sverige inför framtiden.  Tillsammans med de reformer vi genomfört sedan 2006 föreslår vi nu ytterligare åtgärder som ska göra Sverige till en ännu mer konkurrenskraftig ekonomi med höga välfärdsambitioner och minskad klimatpåverkan. Totalt föreslås satsningar på drygt 24 miljarder kronor i statens budget för 2014.

Sedan 2006 har regeringen arbetat för ett samhälle där människor ges möjlighet att forma sin egen vardag. Där arbete lönar sig och företag uppmuntras så att jobben blir fler. Där välfärden fungerar och finns när medborgarna behöver den. Med övertygelsen om att ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap är bästa vägen till ökad välfärd och sammanhållning.

Sverige är ett av få EU-länder som under krisen förmått öka sysselsättningen och samtidigt ha starka offentliga finanser och ett samhälle som håller samman. Ordning och reda i de offentliga finanserna har upprätthållit förtroendet för svensk ekonomi, skyddat landet från krisens värsta härjningar och möjliggjort reformer för fler i arbete och förstärkt välfärd.

De långsiktiga reformerna för att fler i Sverige ska ha ett arbete att gå till och utanförskapet ska minska har fått effekt. Sedan 2006 har sysselsättningen ökat med över 200 000 personer. Arbetslösheten har ökat till följd av den globala finans- och skuldkrisen, men mindre än man hade kunnat befara. Sverige är ett av de EU-länder som har lägst långtidsarbetslöshet. Utanförskapet har minskat med uppemot 200 000 personer och den snabba ökningen av skillnader i inkomst åren före 2006 har bromsats upp.

Även om det är tydligt att den svenska arbetslösheten har ökat mindre än man kunde förvänta sig efter en sådan djup kris, så förväntas den inte börja sjunka stadigt förrän mot slutet av 2015. Med den prognos som ligger nu så kommer Sverige att gå igenom en längre period med lågkonjunktur än under början av 1990-talet. En så lång period med låg efterfrågan på arbetskraft ökar riskerna för att arbetslösheten förblir hög.

Till skillnad från många andra länder har den svenska regeringen större möjlighet att agera. Genom att hela tiden försiktigt ha navigerat genom krisen och inte äventyrat de offentliga finanserna har vi skapat ett förtroende som gör det möjligt att stimulera ekonomin. Sverige är ett av de medlemsländer i EU som har starkast offentliga finanser med relativt låg skuld och underskott i statsbudgeten.

Styrkan i Sveriges offentliga finanser ska användas för att stödja tillväxt och motverka att den höga arbetslöshet som följt i finanskrisens spår biter sig fast. Ansvaret på finanspolitiken att agera blir ännu större givet att räntorna redan är låga och att det därmed inte finns så stort utrymme för penningpolitiken att agera. Efter betydande satsningar i förra årets budget presenterar vi därför återigen ett omfattande paket.

Läs mer om budgetpropositionen på regeringen.se/budget.

Kungen 40 år på tronen

Ikväll firas kung Carl XVI Gustafs 40 år på tronen med en jubileumskonsert i Stockholms konserthus. Det är riksdagen som står för inbjudan och på plats är, förutom kungaparet och riksdagens ledamöter, även regeringen, landshövdingarna och en rad andra personer. Imorgon med start klockan 12 firas kungen av Stockholms stad genom en musik- och dansfest på och i anslutning till Kungliga slottet.

Jag skriver idag i Helsingborgs dagblad om monarkins betydelse i en modern demokrati som Sverige. Artikeln finns här: http://hd.se/ledare/2013/09/14/samlande-kraft/

Artikeln ser ut så här:

Kungen väcker intresse för viktiga samhällsfrågor

I dagarna är det 40 år sedan kung Carl XVI Gustaf besteg tronen. Kungens arbete förtjänar uppmärksamhet, men när monarkin debatteras rör det nästan bara "för eller emot”. Sverige kommer av allt att döma att förbli en monarki länge än. Därför borde diskussionen även gälla vilken roll en modern monark bör spela i dagens Sverige.

Kungen och monarkin har flera uppgifter att fylla. Genom sitt folkliga stöd och historiska förankring bidrar monarkin till konstitutionell stabilitet, monarken utgör en samlande gestalt, monarkin är en symbol för de värden som Sverige står för och kungahuset bidrar till att väcka intresse för viktiga samhällsfrågor.

I en tid med snabba förändringar utgör monarkin en stabiliserande kraft. Monarkin är en länk mellan det förflutna och nutiden, samtidigt som monarker i vår tid tenderar att bli kvar på tronen länge. ”Omsättningshastigheten” på politiker har ökat markant på senare år. När den nya riksdagen samlades 2010 var tjänstgöringstiden för en ledamot i snitt fyra år. Kungen är inne på sin sjunde statsminister. Flera generationer politiker har kommit och gått, men kungen är kvar som en personlig symbol för Sverige och de värden vår författning bygger på.

När kungen talade vid minneshögtiden för tsunamikatastrofens offer var det hans hittills finaste stund som samlande gestalt. Han räckte ut en tröstande hand till de många som förlorat någon närstående. Regeringen fick kritik för brister i räddningsarbetet och kunde därför inte spela en enande roll – ett bra exempel på vikten av kungens roll som fristående från regeringsarbetet.

Kungahuset får inte ta partipolitisk ställning, utan står för värden som förenar oss alla. Kronprinsessan Victoria deltog i Fadime Sahindals begravning, vilket var en markering mot hedersrelaterat våld och förtryck samt för jämställdhet och individuell frihet.

Kungahuset kan också bidra till att skapa intresse för viktiga samhällsfrågor. Kungen får inte ta ställning i politiskt kontroversiella frågor, men oenigheten rör oftast inte om ett område är viktigt eller inte, utan vilka konkreta åtgärder som ska vidtas. Därför är det legitimt att kungen arbetar för att sätta nationens fokus på angelägna problemområden. Till exempel har kungen länge medverkat till att öka intresset för miljöfrågorna och många unga ledare har tilldelats stipendier från hans ledarskapsstiftelse, som tillkom för att betona vikten av gott ledarskap.

För att fira sina 40 år på tronen genomför kungen en eriksgata genom Sveriges alla län. Vid sådana resor fyller han rollen som samlande gestalt, uppmärksammar viktiga frågor och bidrar till att skapa fest och gemenskap. Just så ska en modern monark i en modern monarki fungera.

ANDREAS NORLÉN
Riksdagsledamot (M) i konstitutionsutskottet

Omfattande satsningar för jobb till unga

På onsdag i nästa vecka presenterar finansministern budgetpropositionen för 2014. Tidigare den här veckan berättade de fyra allianspartiledarna om en av satsningarna i budgeten: ett jobbpaket för att skapa nya vägar in på arbetsmarknaden för unga människor. Det blir bland annat betydligt billigare att anställa yngre ungdomar, 2,1 miljarder kronor till YA-jobb (yrkesintroduktion) och flera insatser för att öka lärlingsutbildningens kvalitet och attraktivitet. Dessutom kommer 2,2 miljoner människor att få lägre a-kasseavgift.

För en person under 23 år som tjänar 18 000 kronor i månaden kommer arbetsgivaren med det nya förslaget bara behöva betala 1 838 kronor i socialavgifter. Det är en skillnad på nästan 4 000 kronor jämfört med om nedsättningen inte funnits. Jämfört med nuvarande regler blir det nu nästan 1 000 kronor billigare att anställa samma person. Om man skulle slopa nedsättningen – som S, V och MP vill – skulle en anställd person under 23 år med en månadslön på 18 000 kronor därmed bli uppemot 4 000 kronor dyrare för arbetsgivaren varje månad, eller nästan 46 000 kronor dyrare på ett år.

Yrkesintroduktion är ett samlingsnamn för branschspecifika avtal om anställningar för unga (upp till 25 år) utan tidigare erfarenhet i yrket. Anställningarna sker inom ramen för den svenska modellen, med avtalsenliga löner och villkor. En del av arbetstiden används för utbildning och handledning och den delen är inte lönegrundande. Regeringens satsning innebär att arbetsgivarens kostnad för att anställa en ung person genom YA-jobb minskar med mer än 10 000 kronor i månaden. Det är en lättnad utöver de redan lägre socialavgifterna för unga. En ung anställd som idag kostar nästan 21 000 kronor i månaden för arbetsgivaren kommer med dagens YA-jobbförslag att kosta under 9 000 kronor i månaden. Är den anställda dessutom yngre än 23 år minskar kostnaden för anställningen med ytterligare 800 kronor i månaden, ned till strax över 8 000 kronor i månaden.

LIvstid som normalstraff för mord

Jag har flera gånger motionerat i riksdagen om att livstids fängelse borde vara normalstraffet för mord. Därför gläder det mig att läsa följande i ett pressmeddelande från Justitiedepartementet.

En viktig målsättning för Alliansregeringen är att skärpa straffen för allvarliga våldsbrott. Alliansregeringen vidtar nu ytterligare åtgärder mot de allvarliga våldsbrotten. I en promemoria, som har tagits fram inom Justitiedepartementet, föreslås att livstids fängelse ska utgöra normalstraffet för mord.
I många fall återspeglar inte straffen för mord de aktuella brottens allvar. Inom Justitiedepartementet har det därför utarbetats ett förslag till skärpning som tar sikte på höjningar av straffnivån. Den höjda straffnivån innebär att användningen av livstids fängelse bör öka väsentligt och utgöra normalstraff i en majoritet av mordfallen.
Promemorian kommer nu att skickas ut på remiss. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

Andreas Norlén är riksdagens talman.


* Juris doktor, född 1973, bosatt i Norrköping.


* Har tidigare bland annat arbetat som lärare och forskare i affärsjuridik vid Linköpings universitet.

  • Twitter
  • Andreas Norlén

Bloggar

Sportbloggar