Logga in
Logga ut

Helgläsning

Söderköping Jag fick tag i en bok som fångat mig helt de senaste dagarna. Det är Hanne-Vibeke Holsts senaste roman Som pesten, som jag gärna rekommenderar, trots sitt omfång, drygt 800 sidor. Författaren är en av Danmarks mest lästa och älskade författare. Med romanerna och tv-serierna Kronprinsessan, Kungamordet och Drottningoffret nådde hon också en stor publik i Sverige.

Huvudpersonen i den här nya boken är den förhållandevis unga läkaren Karoline Branner. Hon har nyligen flyttat till Geneve med sin familj för att arbeta med pandemibekämpning för WHO. På sitt jobb möter hon oväntat motstånd i den stora organisationen där alla har sin egen agenda och hemma blir hennes man allt mer rastlös. Signaler om en ny influensapandemi är under uppsegling, med början i hennes hemland, Danmark. Vad gör ett pandemihot med ett samhälle, vilka val tvingas vi till? Det är frågor som står i focus i boken.

Branner är en engagerad läkare där läkaretik och vård efter behov är självklara grunder för arbetet. Emot sig, när pandemin utvecklas, finns tveksamma politiker som vägrar ta signalerna om pandemi på allvar. Dessutom ekonomiska intressen hos läkemedelsindustrin, där oligopolmarknaden bjuder att inte börja producera nödvändig medicin förrän utbrotten är uppenbara och paniken sprider sig. Och då sker det i otillräcklig omfattning, allt för att garantera maximal profit.

Konsekvenserna blir att det är svårt att hävda principen att de mest utsatta - i det här fallet unga människor med sitt ursprung i Afrika - ska ha förtur till de medicindoser som ändå kommer ut på marknaden. I stället blir det de länder och människor som kan betala mest som får tillgång till medicinerna. Konsekvenserna blir även upplopp i hundratals städer runt om i världen, framför allt i de invandrartäta ghettona, flyktingströmmarna till Europa och USA ökar också dramatiskt

Boken är både underhållande och ställer relevanta och aktuella frågor kring behovsprincipen contra profitintresse, läkaretik i förhållande till politiska realiteter. Boken avslutas trots allt i en optimistisk, och kanske inte helt realistisk, upplösning. Men den åskådliggör att det är viktigt att göra vad man kan, och att exemplets makt har betydelse.

 

 

´Vi äro patienter´

Söderköping Som framgått på nyhetsplats blev onsdagens manifestation för Söderköpings vårdcentral en framgång, med korta tal av av initiativtagarna Marja Bergström, tidigare fullmäktigeledamot och Elisabet Petersson, f d vårdcentralschef samt Bosse Pettersson, tidigare landstingsråd under 1980- och 90-talen. Det blev en god uppslutning och utöver talen blev det också allsång. Det var PRO:s ordförande, Leena Nilsen som knåpat ihop fyndiga texter på kända melodier. Jag tycker att de var så tänkvärda och ro9liga att jag tycker de är värda en spridning också på detta sätt. Här kommer en av texterna:

 

Vi äro patienter (melodi: Vi äro musikanter)

Vi äro patienter på Sörpings vårdcentral

Dit vänder sig klienter så fort man bliver skral

Där vi trivas, gäller både dej och mej,

låt den vara snälla du säg nej

För vi vill inte lista om oss, lista om oss, lista om oss

vi vill inte mista våran gamla trygghetszon

 

De äro potentater från våran region

och trygga lär de vara i nedläggningsvision

Bakom tjänstemännen de nu gömma sig

Varför vågar de ej säga nej

Jo, de vill se oss lista om oss, lista om oss, lista om oss,

(men) vi vill inte mista våran  gamla trygghetszon.

 

 

 

 

Öppet brev till Bernsköld

Söderköping Hej Christoffer!

Jag skriver till dig som medborgare i Söderköping. Vi är många i vår kommun som är oroliga och förtvivlade över regionens planer på nedläggning av den regiondrivna vårdcentralen i vår kommun. Vi är många som också har sett att den nya vårdcentralschefen på kort tid lyckats förändra verksamheten. Det finns skäl att ge henne mer tid än de ynka månader som hon hittills haft möjlighet att sätta sin prägel och vända utvecklingen. Dessuotm tycker vi att det är orimligt att nu ta beslut om nedläggning innan en konsekvensanalys är gjord, som ska utreda vilka risker som blir följden av ett förhastat nedläggningsbeslut. Tänk också på att det är mycket lättare att lägga ned än att bygga upp en vårdcentral. Vad händer om Gerias ägare A&O bestämmer sig för att avveckla sin verksamhet?

Det finns fler skäl att vänta med en nedläggning:

- Regionens nyligen fattade beslut att sätta stopp för hyrläkare skapar helt andra förutsättningar att rekrytera doktorer.

- Det är inte trovärdigt att främst Geria ska ta emot de drygt 8000 listade patienterna vid Söderköpings vårdcentral. I synnerhet som det är patienter som har en större vårdtyngd än de som hittills har listat sig på Geria.

- Om förhoppningarna är att ett stort antal patienter kommer att lista sig i Valdemarsvik, Vikbolandet och Norrköping riskeras  att dessa vårdcentraler får ett sämre ekonomiskt utfall och även att man riskerar att bli av med sina läkare när Geria försöker nyrekrytera. För att inte prata om de kostnader som sjukresorna för med sig.

- Framför allt innebär det emellertid betydligt större påfrestningar för de ofta mycket sköra, multisjuka patienter som på detta sätt kommer att få tillbringa mycket tid på resande fot för provtagningar och behandlingar.

- Det finns en massiv opinion i Söderköping mot nedläggningen. För en vecka sedan överlämnades 3000 namnunderskrifter. Den fortsatta namninsamlingen lär överskrida det nya målet om 4000 namn före jul. Dessutom har  pensionärorganisationer, handicaporganisationer, arbetarkommunen i Söderköping, Stadskärnans företagare, Östra Ryds byalag m fl skickat in skarpa protestskrivelser. Även kommunstyrelsen har markerat kraftigt och begärt överläggningar.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag vädja till dig Christoffer:

- Stoppa beslutsförslaget om nedläggning  och ge den nya vårdcentralsledningen en respit på 1,5 år.

- Ge den nya vårdcentralsledningen ett kompletterande uppdrag som ger tid och möjlighet att sanera ekonomin och komma till rätta med läkarbristen.

- Ge stöd åt vårdcentralsledningen genom att i samarbete mellan Söderköpings kommun och dess äldresjukvård samt Närsjukvården i Öst se över möjligheterna till samordning och därmed effektivisera verksamheten.

 

Slopa prestigen, Christoffer

Söderköping Christoffer Bernsköld och Mats Johansson kom till julmarknaden i Söderköping i lördags, och möttes av en till bristningsgränsen fylld lokal på Stinsen, biblioteket i Söderköping. Deras budskap var som väntat inte uppmuntrande, nedläggningsplanerna ligger fast, trots alla protester. Tretusen namnunderskrifter överlämnades, och frågorna och förslagen från publiken var många.

Christoffer Bernsköld upprepade med en papegojas envishet att underskotten är för stora, att det inte går att omfördela resurser mellan vårdcentraler och att det kommer att bli bra med det privata alternativet. Det var hans övertygelse.

Men Christoffer, ersättningssystemet är inte konkurrensneutralt och hyrläkarkostnaderna dränerar möjligheterna att hämta hem underskotten. Dessutom är kompensationen för en större vårdtyngd på den offentligt drivna vårdcentralen otillräckliga. Dessa förhållanden står det att läsa om i den uppföljningsrapport som gjorts av de  tjänstemän i regionen som håller på med det här. Samma kritiska budskap när det gäller ersättningssystemet, men i ett nationellt perspektiv, förs fram av Riksrevisionsverket i en rapport för ett år sedan. Den fick mycket uppmärksamhet när den publicerades, men har sedan glömts bort i debatten. Budskapet i rapporten var att ersättningssystemet och det fria vårdvalet har medfört att ojämlikheten har ökat i vården, det vill säga att de som har störst behov har fått mindre möjligheter till vård. Vårdcentraler öppnas i rika stadsdelar och förorter, men läggs ned i miljonprogramområden och glesbygd. Man kan fråga sig hur en socialdemokratiskt ledd region kan acceptera en allt större ojämlikhet när det gäller den grundläggande hälso- och sjukvården i länet.

Man kan också fråga sig varför man tillsätter en ny chef utan att ge henne chansen att visa att det går att vända utvecklingen. Alexandra Ekengren anställdes den första juni, i praktiken har hon kunnat börja påverka verksamheten från i augusti, det vill säga i fyra månader. Det är orimligt att åstadkomma resultat på så kort tid. Trots det har det med den nya och närvarande chefen blivit en ny positiv atmosfär på vårdcentralen under hösten.  

Det som ändå har glatt mig, sedan planerna på nedläggning avslöjades, är det starka engagemanget från Söderköpings medborgare. Namninsamlingen för att bevara vårdcentralen går som tåget gjorde förr, ibland blir det kö när folk ska skriva sitt namn. Viljan att göra något för att rädda vårdcentralen är stor, det visade också de många inläggen från den fulltaliga publiken i lördags.

Diskussionen avslutades med att Bosse Pettersson, landstingsstyrelsens ordförande 1989-2000, sammanfattade aktionsgruppens och publikens uppmaning till de nuvarande regionråden:

- Gör om och gör rätt, släpp prestigen, ge den nya vårdcentralschefen en respittid på 1,5 år att komma till rätta med underskotten.   Bilda en arbetsgrupp med företrädare från närsjukvården, kommunen och vårdcentralsledningen för att arbeta fram en plan för att vända utvecklingen, där rekryteringen av fasta läkare är en central fråga. Och framför allt lyssna på befolkningen här i Söderköping!

Det kommer inte att vara slut med det här mötet med regiontopparna. Namninsamlingen fortsätter och är på god väg mot fyratusen namn. Protester kommer från pensionärsorganisationer och andra föreningar. Stadskärnans företagare har redan protesterat och sannolikt kommer även andra företag att ansluta sig till protesterna. Förhoppningsvis kommer även kommunen att delta i motståndet mot regionledningens nedläggningsplaner. Men framför allt krävs det att vi medborgare fortsätter arbetet med att skapa stort opinionstryck.

Underskotten på vårdcentralen

Söderköping Christoffer Bernsköld kommenterar namninsamlingen för att ha kvar den regiondrivna vårdcentralen i Söderköping. Han menar att underskotten är alltför stora för att man ska kunna ha kvar verksamheten. Men vad är detta? Det är ett kamrertänkande och en abdikation från att ta politiskt ansvar! Är det verkligen en rimlig åtgärd att ta bort vårdcentralen och därmed försämra vården för tusentals människor, många äldre med stora vårdbehov?  Du tänker fel, Christoffer! Det finns åtminstone två viktiga faktorer som man politiskt måste ta hänsyn till:

1. Beroendet av hyrläkare. Söderköping har under tre års tid haft svårigheter att få sina behov av fasta läkare tillgodosedda. Det innebär att dyra hyrläkare fått nyttjas. Kostnaderna för dessa är enligt primärvårdschefen 160 % jämfört med att anställa en tillsvidareanställd läkare. Alltså mer än dubbelt så dyrt. Och läkarna är en viktig och ansenlig del av såväl verksamhet som kostnader. Bör inte vårdcentraler med svårigheter att rekrytera doktorer få stöd och hjälp med detta, och ekonomiskt kompenseras för dessa fördyringar så länge dom är nödvändiga? Det tycker åtminstone jag.

2. Ersättningssystemets konstruktion. Är ersättningssystemet till vårdcentralerna verkligen rätt utformat för att tillgodose rättvis vård efter behov? Systemet är ifrågasatt såväl av stora delar av läkarprofessionen som Riksrevisionsverket. I en kritisk rapport från Riksrevisionsverket förra året, Primärvårdens styrning - efter behov eller efterfrågan, skriver utredaren bland annat:

- Ersättningssystemen kan styra fel...Diagnossättningen har blivit ett instrument som påverkar ersättningen i flera landsting (bland annat i Östergötland, min anm.) Detta faktum har påverkat diagnossättningen i dessa landsting, vilket kan innebära att patienter får irrelevanta diagnoser. Detta kan i sin  tur påverka värdet av journalföringen...Ersättningssystemen kan således försvåra för vårdpersonalen att focusera på patientens vårdbehov...Prismekanismerna ökar också risken för att den vård som ges och registreras, manipuleras i syfte att öka ersättningen.

I klartext: Antalet diagnoser styr ersättningen till vårdcentralerna. Detta  påverkar så att patienterna får irrelevanta (fel) diagnoser och att ersättningssystemet försvårar för vårdpersonalen att focusera på patienternas behov. Det här sättet att ersätta vårdcentralerna ökar också riskerna för att diagnoserna manipuleras i  syfte att öka ersättningen! Hur mycket diagnoser man dokumenterar varierar högst betydligt mellan vårdcentralerna.

Dessutom, den nya chefen på vårdcentralen, Alexandra Ekengren, har haft sitt jobb sedan i somras. Hon har inte fått någon reell chans att komma till rätta med vare sig ekonomin eller att rekrytera fasta läkare. Än mindre har hon och vårdcentralen fått någon hjälp från instanser högre upp i regionhierarkin!

Nej Christoffer, tänk om och gör inte detta till en prestigefråga. En närhet till primärvård har stor betydelse för folkhälsan. Läs Östgötakommissionens rapport!  8 500 patienter behöver vården i Söderköping. Det antalet kommer inte det privata alternativet att klara inom överskådlig framtid.

 

 

Vårdcentralens vara eller icke vara - det är frågan

Söderköping Nu finns det namnlistor i många affärer mot nedläggningen av vår vårdcentral i Söderköping. Gensvaret är stort, nästan ingen säger nej till att skriva på, tvärtom, alla är förbannade och vill visa det. Det är viktigt att påpeka att det definitiva beslutet om nedläggning inte är fattat. Det beslut som tagits är att förbereda för en MBL-förhandling om eventuell nedläggning. Kom ihåg det Inga-Lill Östlund, folkpartiet, som säger sig beklaga, men inte tror att det lönar sig att protestera.

Men så är det alltså inte! Man bör därför göra allt man kan för att mobilisera en vilja bland Söderköpingsborna för att stoppa nedläggningen. Och det börjar röra på sig. Kommunalråden har, enligt web-tidningen i eftermiddag, fått bråttom att skriva ett skarpt brev (bra) till regionledningen, och begära överläggningar om primärvårdens framtid. Det var visserligen under galgen. På senaste fullmäktige var det annat ljud i skällan. Då var Mattias Ravanders besked att frågan är regionledningens ansvar, och sen en förhoppning om att det trots allt skulle ordna sig med det privata alternativet. Inte något för kommunledningen att lägga sig i. Vilket nonsens, men bra om man nu ändrat sig!

Men det är trots allt mer än 8000 personer som fortfarande är listade på den offentliga vårdcentralen. En majoritet av Söderköpings befolkning kommer att behöva söka vård nån annan stans om nedläggningen blir verklighet. En del vill inte söka sig till det privata alternativet, andra, särskilt äldre, har svårt och blir stressade av att byta invanda rutiner. Och hur ska Geria klara detta? Det är inte enbart många ytterligare patienter, merparten av de som stannat kvar på den offentliga vårdcentralen är äldre med stora vårdbehov. Det blir alltså en betydligt tyngre patientgrupp som nu skulle tvingas vända sig till det privata alternativet.

Det finns all anledning att kämpa emot den förberedelse av nedläggning som regionledningens politiska majoritet - sossar, miljöpartister, folkpartister och centerpartister - försökte smyga igenom. Inte en information, än mindre en debatt om planerna på nedläggning. Svagt! Endast tack vare en vaken Malin Östh, regionstyrelseledamot för vänsterpartiet, som ställde en öppen fråga under punkten övriga frågor, blev frågan känd.

Det finns fortfarande tid att ändra sig! Låt oss utnyttja tiden för att bygga upp en massiv protest mot planerna! Låt oss kräva av Christoffer Bernsköld att han kommer ner och förklarar sig för allmänheten i Söderköping. Skriv på listorna, hör gärna av dig till mig, Marja Bergström eller Elisabet Petersson om du vill hjälpa till att samla in namn!

 

Björn Grip, Vänsterpartiet, är ledamot i  kommunfullmäktige i Söderköping.

Bloggar

Sportbloggar