Logga in

Politiker oense om vårbudget

Söderköping Politiker oense om vårbudget, är huvudrubriken på Folkbladets tidning idag 16 april. Nå, det är väl inget konstigt med det, var min första reaktion. Majoritet och opposition brukar ju vara oense inte minst om budget, skatter och fördelningspolitik. Så är det normalt, men med tanke på alla oheliga allianser lokalt i politiken runt om i Östergötland så är det naturligtvis ändå ett intressant konstaterande att lokala politiker som ingår i samma majoritet är kraftigt oense i sina kommentarer. Vad säger då ledande politiker i Söderköping?

Yvonne Persson, moderaterna, har inte hunnit sätta sig in i alla detaljer säger hon (vem har det? i detta omfattande aktstycke som budgeten brukar vara), men lämnar ändå vissa kommentarer: Hon är kluven till höjning av vissa skatter, det gäller bensinskatten och dess konsekvenser för landsbygden, och kritisk  till begränsningarna av Rut- och Rot-avdragen. Hon följer således lojalt den kritik som borgerligheten på riksplanet för fram.

Mattias Ravander, socialdemokraterna, tror att vårbudgeten kommer att påverka Söderköping positivt. Han tycker det är bra med satsningarna på skolan och äldreomsorgen, vilket han tror kommer att underlätta rekrytering och bemanning inom dessa områden. Beträffande landsbygden och höjd bensinskatt menar han att höjd bensinskatt kompenseras av satsning på bredbandutbyggnad. Hans kommentarer innebär att han är lojal till regeringens budgetförslag.

Det intressanta med dessa relativt motsatta kommentarer är att de kommer från de ledande företrädarna i kommunens politiska majoritet. Medan Yvonne Persson (m), är negativ och kritisk, är Mattias Ravander (s), positiv i sin kommentar.

Det man undrar är då om det går att "regera" lokalt när man gör så olika bedömningar av regeringens satsningar, som ju i hög grad berör välfärden, som är kommunernas primära ansvar i praktiken när det gäller styrning och prioriteringar.

En del kommer att säga, att det som händer i riksdagen och rikspolitiken är en sak för sig som vi inte berörs särskilt mycket av här i Söderköping. Frågan är om det är hållbart i längden? Eller får det konsekvenser på sikt när det gäller att hålla ihop politiken lokalt?

Min gissning är trots allt, att moderaterna kritiserar men accepterar socialdemokratiskt "slöseri" på riksplanet, så länge man slipper att vara med om skattehöjningar lokalt. Det blir en ganska bekväm sits så länge den varar. Annat blir det om plötsligt "bubblan" spricker och lågkonjunktur övergår i en dramatisk nedgång i ekonomin och därmed höjd arbetslöshet!

Personligen tror jag att spänningarna snarare kommer inom området stadsplanering och upphandlingspolicy. Hur fria tyglar  ska politiken ge till marknadens aktörer när det gäller byggande. Här finns ett klassiskt konflliktämne där vänster och höger brukar ha olika uppfattningar. Sossarna, centern, miljöpartiet och vänstern brukar ju försöka skapa ett regelverk som värnar viktiga värden och fördelningsmässigt utsatta grupper. Men socialdemokraterna och miljöpartiet har kanske accepterat detta "våroffer" förra våren i förhandlingarna med moderaterna och släppt tyglarna när det gäller stadsplanering? Detta mot att man får ansvar för andra områden i kommunpolitiken. Det ger anledning till oro för miljö- och kulturvänner!

 

Företagens villkor i Sörping

Söderköping Liksom min bloggkollega, Ulric Nilsson,  var även jag och många fler politiska förtroendevalda på Söderköpings Brunn igår kväll och pratade om Företagens villkor i Sverige och i Söderköping. Det var en välbesökt tillställning med många företagare och politiska företrädare i den intresserade publiken. 

Jag tror och hoppas att Malin Östh, vänsterpartiets gruppledare i Söderköping,  lyckades nyansera bilden av vänsterpartiet som den stora stygga vargen som vill förstatliga allt privat näringsliv.

Lars Werner, vår långe partiledare 1975-93, sa en gång slagfärdigt i en intervju på en fråga om vänsterns inställning till privat näringsliv - nåja, inte har vi tänkt att förstatliga varenda korvmoj i Stockholm. Men att bryta den maktkoncentration och förmögenhetstillväxt som sedan trettio år gjort ett litet fåtal miljardärer allt rikare och allt mäktigare var viktigt på Lasse Werners tid och har blivit än viktigare idag.

Den som bemödar sig att ta reda på vänsterns syn på företagande får klart för sig att vårt parti har ett bra program när det gäller små- och medelstora företag. Malin tog upp ett par exempel som vi vet är ett problem för många mindre företagare:

- Arbetsgivarinträdet, det vill säga, att arbetsgivaren får betala dag 2 - 14 vid anställdas sjukskrivning. Denna kostnad vill vänsterpartiet ta bort.

- Företagare har ett dåligt skydd vid egen sjukdom. Detta vill vänsterpartiet ändra på. Självlart måste företagare ha samma trygghet vid sjukdom som anställda.

Debatten var livlig och även om det blev lite spretigt så visst var det en hel del besked som gavs. Enigheten om vikten av ett bra bemötande och tydliga besked i kontakten med kommunen är alla partier rörande överens om. Alla var också överens om vikten av företagens betydelse för bygden. Där fanns det dock nyanser. När Anders Eksmo, kd, säger att hans parti har en slogan - "Företagens vilja är vår lag" (citerat ur minnet) - då menar jag att inställsamheten blir löjlig. Jag pratade med Anders efteråt, och han nyanserade då sin hållning.

Annars är det sannolikt så, att en stark offentlig sektor, som kan se till att människor har ett bra boende, en bra skola, vård och omsorg är helt avgörande för såväl företagare som medborgare. Detta påpekades också av Anders Bevemyr, s, när diskussionen kom till att handla om synen på skatter. Här går en tydlig skiljelinje mellan höger och vänster, också i Söderköpingspolitiken. Därmed är också det nuvarande majoritetssamarbetet mellan s och m (och mp) en abnormalitet. Men är man maktkåt så är man. Några besked huruvida man tänker sig att fortsätta samarbetet och hur man ställer sig till att ha någon form av samarbete med sverigedemokraterna, gavs tyvärr inte, förutom från vänsterpartiet. Det borde vara en självklarhet att man från partierna deklarerar hur och i vilka konstellationer som man kan tänka sig att samarbeta. För vänsterpartiet  är det i första hand s och mp som är möjliga samarbetspartier. Sd är uteslutet. 

Till sist: Inte med ett ord berördes den försäljning av det hotell- och restaurangetablissemang, Söderköpings Brunnshotell, som hyste den här debatten. Det är bara att hoppas att denna affär inte blir ett ytterligare naggande i kanten på den Brunnspark som nu Demir och hans företagsgrupp omringar.

 

Valrörelsen i Söderköping och i Hörby

Söderköping Valrörelsen har gått in i sitt slutskede. Hittills har det här i Söderköping fungerat väl, tycker jag. Detta i motsats till på en del andra håll. Jag har särskilt koll på Hörby i Skåne, där jag har en förankring sen ungdomen, och som i många avseenden liknar Söderköping. 

I denna kommun i Mittskåne är stämningen aggressiv. Sverigedemokraterna har under mandatperioden varit nästan lika stora som socialdemokraterna, som nu leder kommunen i en koalition.  Sossarna får sina valtavlor förstörda, vilket för övrigt också gäller för vänsterpartiet.  Okvädingsorden mot kommunstyrelsens ordförande - en duktig kvinna som heter Susanne Meier - är många och tonen hånfull.

Jag hoppas vi här i Söderköping kan undvika detta i vår kommun även om nu också Sverigedemokraterna har gett sig in i den kommunala politiken. Några valtavlor från socialdemokraterna och vänsterpartiet har välts vid ett par tillfällen, men det har hittills haft en begränsad omfattning. Vi delar fredligt ut vårt material på Rådhustorget. Vi hälsar på våra motståndare och byter några ord. En och annan appell har hållits, där vi presenterar våra toppkandidater till riksdag, region och kommun. Tyvärr har det inte blivit några lokala allmänpolitiska debatter vilket jag personligen saknar. Vi får fundera på om vi kan hitta en bra form för detta i nästa valrörelse.

Dock ska vi ha en valdebatt i fullmäktige den 5 september och den lär väl sändas också på web-TV. Det ska bli spännande. Hoppas det kommer att en spänstig och bra debatt. Det finns ju massor av frågor att diskutera - hemtjänsten, E22:ans dragning, bra och billigt boende, kommunens miljöfrågor, landsbygdsutveckling med mera. Tidningarnas bevakning är väl OK och Lilla Tidningen har påpassligt kommit ut med ett nummer där alla partier får presentera sig och sina ledande företrädare.

Ett par specialämnen kommer dock att vara uppe till diskussion. Ett tema i lördags på Laurentii församlingshem var maten i skola och äldreomsorg där partierna fick ge sin syn. Vad jag förstår hade Studieförbundet Vuxenskolan ett finger med i spelet. Hur som helst, mina kamrater, Malin Östh och Marja Bergström, var nöjda såväl med arrangemanget som samtalsklimatet. Vi fick också möjlighet att lansera idén att vegetarisk mat ska serveras som huvudalternativ hälften av dagarna. Spännande tanke tycker jag, även om jag tror att det får ta sin tid innan idén kan få riktigt genomslag. Men det kommer säkert!

Den andra diskussionen som vi ska ha torsdagen den 30 augusti handlar om företagsamheten. Där kommer jag själv att delta. Det ska bli intressant. Jag tror det finns mycket okunskap om vänsterpartiets syn på små och medelstora företag. Till exempel tror jag inte att vi lyckats föra fram vår syn på sjuklöneansvaret. Där vill vi att småföretag helt ska slippa betala 14 dagars sjuklön. Idag är det en betungande utgift för många mindre företag.

Jag ser att Inga-lill Östlund, oppositionsledare för den borgerliga restalliansen också har skrivit en blogg om valrörelsen. Hennes bild andas oro, och avslutas med en förhoppning om att vi ska kunna debattera utan att trakassera motståndare. Det är lätt att hålla med.

Hemtjänsten i Söderköping behöver kortare arbetstid

Söderköping Jag besökte Socialnämndens informationsmöte igår. Hemtjänstens situation diskuterades. Nåja, så mycket diskussion blev det inte, nämndens ledamöter lyssnade mest. T f socialchef Mikael Palm gick igenom situationen och vad som planeras. Det som kunde konstateras är att tiden hos de som har fått beslut om hemtjänst sjunker. Drygt halva tiden, 53 procent av arbetstiden, finns personalen hos våra äldre. Detta är en låg siffra i jämförelse med andra kommuner. Resten av tiden går åt till annat, framför allt resor. Sjukskrivningarna ligger högt, och många av den erfarna personalen har sagt upp sig. Det innebär många vikarier, de flesta utan relevant utbildning, som har sämre arbetsvillkor. 

Det som de flesta i nämnden var intresserade av var inte i första hand arbetssituationen utan de höga kostnaderna. Det tycks vara så att kostnaderna i närliggande Valdemarsvik ligger 50 tusen kronor lägre per person som har fått biståndsbeslut. 

Visst, ekonomi och effektivitet är viktigt, men vägen dit måste omfatta såväl trygga och nöjda äldre som en personal som känner glädje och tillfredsställelse i jobbet. 

Det ska sägas att socialchefen tog upp tre saker som kan vara en väg framåt. För det första, enhetscheferna har nyrekryterats. De ledningsproblem och konflikter som funnits hoppas man nu ska kunna undanröjas. Mycket handlar om rimliga scheman som inte ständigt ändras. Här är nyckeln dialog med personalen vilket har varit en bristvara tidigare. Den andra förändringen är alltså en ödmjuk inställning från arbetsledningen och dialog med personalen kring bland annat schemafrågor. Det är bara att hålla tummarna för att man lyckas förbättra arbetsklimatet. 

Den tredje frågan handlar om att scheman och arbetsupplägget måste vara hälsofrämjande. Det måste finnas återhämtningstid. Detta är en fråga som vänsterpartiet drivit, bland annat genom motioner, där också arbetstidsförkortning varit en del av lösningen. Vi fick bifall på vår senaste motion, men hittills saknar vi just detta med arbetstidsförkortningen. Återhämtningstiden på 11 timmar är knappast tillräckligt enligt mitt förmenande. 

Under min tid som personalberedningens ordförande i landstinget genomfördes det så kallade 3-3-systemet på akuten vid Universitetssjukhuset i Linköping. Det innebar att man arbetade tre dagar och var ledig tre dagar. Detta oavsett om det handlade om vardag eller helg. Veckoarbetstiden blev 32 timmar, alltså en kraftig arbetstidsförkortniing, och framför allt en rejäl tid för återhämtning. Personalen uppskattade lösningen och sjukfrånvaron gick ned kraftigt. Tyvärr togs systemet bort efter några år med motiveringen att det kostade för mycket. Därmed steg sjukfrånvaron igen och därmed även kostnaderna för vikarier.

Jag säger inte att man måste kopiera 3-3-systemet rakt av, men jag tror att en rejäl arbetstidsförkortning och framför allt ordentligt med återhämtningstid är viktiga ingredienser för att få hemtjänsten väl fungerande igen.

Miljö- och klimatpolitik en gång till

Söderköping Klimat- och miljöfrågorna har äntligen seglat upp som en av de viktigaste frågorna i valet. Miljöpartiet klarar sig kvar i riksdagen tack vare vädret kan man förmoda. Alla partier - utom SD - spottar upp sig och inser att något måste göras. Bra så. Även om det finns olika inriktning och den borgerliga alliansens förslag knappast är tillräckliga eller ibland ens realistiska, så är det bra att det finns en samsyn om att det krävs kraftfulla åtgärder.

Jimmie Åkesson, SD:s partiledare,  mäler ut sig och hånade i sitt sommartal i Sölvesborg häromsistens de som målar upp klimat- och miljöfrågorna som ett akut problem, med tanke på den extremt heta sommaren. Han avfärdar detta. Han menar tydligen också att det inte är lönt att göra något i Sverige. Åtgärder måste göras internationellt. Sverige behöver inte alltid gå före, är hans uppfattning.

Jag tror att det är ytterst angeläget att klimat- och miljöfrågorna kommer upp på allvar såväl internationellt som nationellt och lokalt. Och man ska inte underskatta opinionsbildning och goda exempel. Det är min uppfattning.

Här i Söderköping har jag noterat att Liberalerna, med sitt nya första namn, Ellen Friberg, vill profilera sig som det bästa miljöpartiet i kommunen. Hon har sagt, på facebook, att Liberalerna har tagit flest initiativ i fullmäktige. Bortsett från att det är fel - jag har kollat med vår kommunsekreterare - så tycker jag att det är synd om man inte söker samarbeta i dessa avgörande frågor och uppmuntrar varandras initiativ. Så har vi i vänsterpartiet gjort. Utöver våra egna initiativ har vi stött flera av de motioner och interpellationer som lagts av liberalerna när de debatterats i fullmäktige. 

Jag noterade i lokaltidningen igår, onsdagen den 15 augusti, att Liberalerna inte kan tänka sig att samarbeta med vänsterpartiet. Jag tycker det är olyckligt att man kategoriskt avfärdar varandra på det sättet. Så, Ellen, fundera en gång till och upprepa inte mekaniskt vad din partiledare tycker och tänker när det handlar om vem man kan tänka sig att samarbeta med. Det är trots allt stor skillnad på rikspolitik och vad som gäller i den lokala politiken. Och samarbete behöver ju inte gälla alla frågor. Låt oss analysera förslagen från våra respektive partier på de olika sakområdena innan vi dömer ut varandra. Det är viktigt, inte minst när det gäller miljö- och klimatfrågorna.

Sverigedemokraternas historieförfalskning

Söderköping Vi lär få Sverigedemokrater som ställer upp i kommunalvalet i Söderköping.  Till slut har man lyckats förmå fem personer att ställa upp, bland annat Annelie Sjöberg, den för sina rasistiska uttalanden avskedade läraren, som under en tid drivit försåtlig propaganda på olika websiter. Frågan är dock om man hinner få fram förtryckta valsedlar. Hur det än blir med deras valdeltagande är det hög tid att kritiskt granska partiet, inte minst för att man ideologiskt försöker att vilseleda beträffande svensk modern historia.

Så här skriver min partikamrat Per Sundgren angående Sverigedemokraternas film om socialdemokratins så kallade rasistiska förflutna:

- Jag har kollat SD:s film om socialdemokratin. Den tar upp antisemitismen under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet samt Sverige under andra världskriget och steriliseringarna. Det finns grova faktafel, men visst, det fanns socialdemokratiska antisemiter och den av S ledda regeringen fattade ett antal skamliga beslut. Ändå är filmen en historieförfalskning, för besluten sätts inte in i ett sammanhang.

För det första: Socialdemokraterna var inte ensamma om att hysa antisemiter, inte ensamma om att fatta skändliga beslut. Rasismen var utbredd och de flesta skamliga besluten som togs var med stöd av hela borgerligheten.

För det andra: Det som framför allt undanhålls är hur de partier som som var dåtidens motsvarigheter till SD agerade. Dessa nationalistiska, socialkonservativa och rasistiska partier hade antisemitismen som en ideologisk grundbult. De kritiserade regeringen från höger och ville att Sverige skulle ställa upp på Hitlers sida i kriget. Men om detta finns ingenting i filmen, vars syfte är att rentvå SD och bagatellisera deras  nazistiska rötter och rasistiska politik.

Det är viktigt att diskutera ideologier. Än viktigare är det att ta reda på den faktiska historien. Läs gärna historikern och journalisten Johan Perwes bok "Mörkäggningen", som handlar om nazismen i Norrköping och motståndet mot detta under 1930- och 40-talen. Även Söderköping finns med på ett hörn där.

Men det som framför allt visas i Perwes bok är att motståndet faktiskt lönade sig. Nazismen vann aldrig särskilt stort stöd i Norrköping. Men de som varit aktiva hemmanazister var ytterst angelägna om att mörklägga sitt förflutna när det stod klart att nazisterna och Hitler skulle förlora kriget. Låt oss bemöta rasism och fascism i alla dess former även nu när det dyker upp i mer eller mindre försåtliga former.

Björn Grip, Vänsterpartiet, är ledamot i  kommunfullmäktige i Söderköping.

Bloggar

Sportbloggar