Logga in

Sanna Dahlström

Hälsocoachen

Hälsocoachen Sanna Dahlström bloggar om hälsa, kost och träning. Du får praktiska tips och råd och en del recept!

Ett första möte med Psykologen

Norrköpimg Hejsan!

Jag heter Betty Köhler och kommer att gästa Sannas blogg under några veckor. Jag och Sanna jobbar båda för bättre hälsa och välmående, hon som hälsocoach och jag som psykolog. I mitt yrke som är det givetvis i huvudsak den psykiska hälsan som står i fokus.

 

Vad är skillnaden mellan fysisk och psykisk hälsa kan man undra – man kan rent av börja fundera på vad begreppet hälsa betyder.

 

Jag tänkte i mitt första blogginlägg gå till källorna och titta på begrepp kring ordet hälsa.

 

Vad hälsa generellt innebär har WHO definierat 1995:

“En individs syn på sitt liv utifrån kulturen och de värderingar individen har och lever efter och i förhållande till individens mål, förväntningar och normer.”

Hur man uppfattar sig själv i förhållande till den man vill och förväntas vara med andra ord.

 

Folkhälsomyndighetens definition av hälsa är i termen ”Allmänt hälsotillstånd, vilket mäts med en fråga om självskattad allmän hälsa. Den frågan vilar på WHO:s klassiska definition som inkluderar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”.

 

Psykisk ohälsa läser vi ofta om i dag. Det handlar om att psykisk ohälsa drabbar allt yngre barn och ungdomar, att psykisk ohälsa på grund av stress står bakom merparten av alla sjukskrivningar och liknande. Vad är då psykisk ohälsa egentligen? Och vad är psykisk hälsa? Vi tittar lite på begreppen:

 

Psykisk hälsa

WHO definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga de egna möjligheterna, kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och kan bidra till det samhälle hon eller han lever i. Psykisk hälsa innefattar alltså något mer än frånvaro av psykisk ohälsa, och inbegriper både individens upplevelse och relationen mellan individen och det sociala sammanhang hon eller han lever i.

 

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa används ofta som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykisk sjukdom. Begreppet psykisk ohälsa rymmer olika former av psykiska besvär och även kliniskt definierade sjukdomstillstånd.

 

Psykiska besvär

Psykiska besvär beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. De psykiska besvären kan beroende på typ och omfattning i olika grad påverka funktionsförmågan. Symtomen är inte så omfattande att diagnos kan sättas och är oftast normala reaktioner på en påfrestande livssituation.

 

Psykisk sjukdom

Psykisk sjukdom är tillstånd där flera symtom uppfyller kriterierna för en diagnos. Psykisk sjukdom avgränsas i dag utifrån diagnostiska kriterier i internationella diagnossystem. Två etablerade diagnossystem är WHOS :s International Classification of Diseases (ICD) och den amerikanska psykiatriska yrkesföreningen som står bakom Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM).

Källa: Folkhälsomyndigheten

 

Psykisk hälsa omfattar alltså något mer än frånvaron av psykisk ohälsa, samt både min egen upplevelse och relationen mellan mig och det sammanhang jag är i. Att klara vardagspusslet och ha en meningsfull fritid, goda relationer och till och med bidra till samhället är kravet för att vara i den bubblan. Många av oss är i tuffa perioder i ohälso-bubblan.

 

Vi kanske drabbas av flera utmanande livshändelser samtidigt och vi får psykiska besvär vilket är oftast är en reaktion vid tillfället. Besvären vi får kan dock vara stora hinder för vårt liv vid tillfället. En psykisk sjukdom är när vi uppfyller diagnoskriterier för en psykisk sjukdom. Hur hindrande den är för personen beror på hur väl vi lyckas behandla, anpassa och stötta personen.

 

Det jag vill jobba för är att sprida kunskap om psykisk ohälsa samt främja dialog i ämnet för att motverka skam och skuld. Har du frågor? Ställ dem gärna i kommentatorsfältet!

 

Ha det gott! / hälsningar Betty

Hälsosamt fika till Första Advent

Norrköping Julen närmar sig med stormsteg. Många förknippar kanske julen med onyttig mat, att äta sig proppmätt på julborden med följd om att man mår illa, och trots illamåendet så slinker ändå den där förbaskade Aladdinasken ner under tiden vi jäser på soffan framför Kalle Anka.. Hur är det möjligt? Jag gillar ju inte ens Aladin-chokladen, kanske man kommer på. Hela julspektaklet slutar sedan med att vågen visar några kilon upp och det där dåliga samvetet dyker upp som ett brev på posten. Men så här behöver det faktiskt inte vara..

Nu för tiden finns det massvis av nyttigare recept på julgodis och deserter som du kan hitta bara en googling bort, men för att avlasta dig den mödan så kommer här mina favoriter.

Jag skapar mina recept genom att reducera antalet ingredienser som inte tillför någon näring, och tillför istället sådant som kroppen faktiskt vill ha och kan använda i olika metaboliska funktioner och processer. Och sedan skall det så klart smaka minst lika gott som vanligt traditionellt julfika, det är ytterst viktigt så klart.

 

Min bästa chokladfudge


Ingredienser:
250 gram mandelmjöl • 1 dl kokosolja • 1/2 tsk vaniljpulver • 1,5 dl agavesirap eller honung • 1,5 dl kakao • 1 tsk flingsalt (till garnering)

Häll ut smeten i en form på bakplåtspapper. Om du vill kan du smälta 100 gram mörk sockerfri choklad och ringla över fudgen. Låt stå i fysen minst 30-90 min och skär sedan ut lagom stora (små) rutor. Färdigt!

 

Hälsocoachens Pepparkaksbollar 
receptet ger ca 10 st små bollar

Mixa samman:
1 dl mandelmjöl • 10 urkärnade och hackade dadlar • 1 krm vaniljpulver (nedmald vaniljstång) • 1-2 krm pepparkakskrydda efter smak • 2 msk kokosolja (eller smör) och 1 msk chiafrön • Rulla dina pepparkaksbollar i smält mörk choklad eller kanel om du vill

 

Hälsocoachens recept på Nyttigare Saffransbullar
ca 40 st


Ingredienser till degen:
1 pkt jäst • 5 dl mjölk (eller nötmjölk) • 150 gram kokosolja • 1/2 tsk salt • 6 msk honung • 2 pkt saffran • 6-7 dl siktat dinkelmjöl • 6-7  dl fullkornsdinkel


Fyllning:
150 gram kokosolja • 250 gram aprikoser •en nypa flingsalt  • 2 krm vaniljpulver


Toppning:
stevia, pistagenötter, tranbär eller sesamfrön • Ett uppvispat ägg att pensla på bullarna



Gör så här:

  1. Blanda samman kokosolja, mjölk, honung, saffran och salt och värm till 37 grader (fingervarmt). Smula ner jästen i degspadet.
  2. Häll i mjölet lite i taget samtidigt som du arbetar in det till en deg. Fortsätt tillsätta mjöl tills degen blir smidig att arbeta med, men var försiktig så den inte blir för torr. Låt jäsa under bakduk i 30 min.
  3. Gör under tiden i ordning fyllningen. Mixa ihop aprikoserna tillsammans med kokosoljan. Smaka av med salt och vanilj.
  4. Lägg degen på mjölat bakbord. Kavla ut degen tunt och bred sedan ut fyllningen över hela degen och rulla eller snurra, beroende på vad du föredrar.
  5. Skär i lagom stora bitar och lägg i bullform eller på bakplåtspappersklädd plåt. Låt jäsa ytterligare 30 min. Sätt under tiden ugnen på 225-250 grader.
  6. Pensla bullarna med ett uppvispat ägg och garnera med valfri topping. Grädda mitt i ugnen i ca 8 min.

 Lycka till med julbaket!
/Hälsococah Sanna Dahlström

Jeanettes hälsoresa - framgångsfaktorer och belöningar

Norrköping Möt min klient Jeanette!


Dessa resultat har Jeanette uppnått:

  • -15 kg på vågen
  • -13 i midjan
  • -12 på stussen

Men kanske viktigast av allt: Jeanette har etablerat nya matvanor och funnit en rad framgångsfaktorer som funkar för just henne - inte bara som en punktinsats utan framförallt på lång sikt.

Jag är så stolt och glad över hennes framgång!

Njut nu av din belöning Jeanette (resa till värmen) den är du väl värd!

/Hälsococah Sanna Dahlström

Hälsoförberedelser inför jul

Norrköping Tiden bara flyger förbi, eller är det bara jag? Knappt en vecka kvar till första advent, vilket leder mig in på... Har du en plan inför kommande juletid?


Av erfarenhet vet jag att det kan vara extra utmanande att hålla fast vi sina goda hälsobeteenden när vardagen inte är sig lik, ex vid sommarsemester, jul, påsk..

Då brukar det vara bra att ha en "policy", dvs att bestämma sig i förväg för vad som gäller.


Så vad gäller för dig i jul?

  • finns det något utrymme att dra ner på kraven (är du beredd att ta konsekvenserna för det?)
  • eller är det den vanliga planen som gäller även om det är lucia, julafton och nyår?

Önskar dig en fin vecka och sedan en mysig Första Advent!

/Hälsocoach Sanna Dahlström

Movember - Fysisk Aktivitet och Cancer

Norrköping I oktober skrev jag om hur vår kosthållning påverkar risken att insjukna i cancer. Är det bara genlotteriet som styr ifall vi har en ökad risk att insjukna, eller finns det vissa saker som vi faktiskt själva kan påverka?

Det finns en rad goda effekter som kommer av fysisk aktivitet. Här kan du läsa ännu mer om det. 

Men hur kan vi förklara att vi även kan förebygga att vi insjuknar i den hemska sjukdomen cancer? Jo, kolla in det här:

  • En ökad blodciskulation påverkar våra celler på ett positivt vis (kroppens förmåga till reparation och cellförnyelse)
  • Även vår ämnesomsättning och hormonella utsönding optimeras av fysisk aktivitet
  • Vårt immunförsvar förbättras även av träning, vilket i sin tur innebär en minskad risk för infektion och kroniska inflammationtillstånd, något som forskning har visat sig vara en bidragande faktor till bland annat cancer.
  • Där emot utebliven fysisk aktivitet, ökar risken för att insjukna i cancer 

En hälsosam livssil är således eftersträvbart för att minska din risk att insjukna i cancer. Regelbunden fysisk aktivitet, goda matvanor, sunda alkohol och tobaksvvanor är faktorer som du själv kan påverka. 

Hur mycket behöver jag träna då, för att få en god effekt i detta avseende?

Enligt Cacerfonden och FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) bör du dels begränsa ditt stillasittande, men också sträva efter att antingen:

  • utöva medelintensiv fysisk aktivitet* minst 150 minuter i veckan

    eller

  • högintensiv fysisk aktivitet* minst 75 minuter i veckan

    detta skall vara utspritt fördelat på hela veckan, men varje tillfälle skall vara mer än 10min åt gånger för att räknas in.

Om du har ett stillasittande jobb är det extra viktigt att du även får in vardagsmotion som att gå i trappor, motionera, växla arbetsställning så ofta som möjligt. 

 

* Aktiviteter som räknas som medelintensiva är till exempel en rask promenad, cykling, hushållssysslor, trädgårdsarbete, simning och dans.

* Högintensiv fysisk aktivitet kan vara snabbare löpning, simning, cykling eller gruppträning som höjer pulsen ordentligt.

 

Källor till denna text: 

https://www.cancerfonden.se/livsstil/fysisk-aktivitet

http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/ 

 

Fler lästips på ämnet:

Lycka till med din träning 
/Hälsococah Sanna Dahlström

Hälsosamma kladdkakerecept!

Norrköping Jodå. det finns sånna. 

Kollar här bara!

God kladdkakans dag!

/Hälsocoach Sanna Dahlström

Om Sanna: Hälsocoach och Certifierad Massör som brinner för att inspirera och motivera andra till att leva ett hälsosammare liv. Älskar att laga mat och att träna. Tränar helst varierande, gärna inför en specifik utmaning. Ställer gärna upp i ett terränglopp, en hinderbanetävling, triathlontävling eller varför inte en Svensk Klassiker. Jobbar extra som gruppträningsinstruktör. Är i grund och botten rid-tjej. Har tidigare tjänstgjort som Insatsgruppbefäl inom Marinen.


Till vardags håller vi till i en av Norrköpings friskvårdskliniker.

Bloggar

Sportbloggar