Logga in
70-åring får fängelse Juristbloggen Juristbloggen
Vädersponsor:

En 90-årig mus, mer än en seriefigur?

Ankeborg

Musse Pigg 90 år!

En ikon som lever fortfarande.

Få idag förstår hur stor seriefiguren var. Självklart kan alla se den gigantiska miljardindustri som finns idag, som skapats genom Musses succé för länge sedan, men själva figuren som sådan var en gång enorm som karaktär och konstnärligt skapande.

När Disney valde att släppa den andra tillverkade Mussefilmen (Steamboat Willie) som en introduktion av figuren som ljudfilm var succén given. Efter depressionen plötsligt en obotligt optimistisk äventyrare, med skojiga skämt, hög intensitet, bra karaktärer i övrigt och med det absolut nyaste i teknik, ljud. Filmindustrin var en massunderhållning på ett helt annat sätt än idag, på ett sätt som är svårt att förstå när vi har smartphones och oändligt med alternativ.

Och tajmningen var perfekt på alla sätt. Det tog inte många år, innan denna lilla modiga och äventyrliga mus vunnit allas hjärtan, fattiga, rika, revolutionärer, diktatorer, alla hittade de egenskaper hos musen de beundrade, och om inte annat, var filmerna fyllda med dråplig humor. Under kriget, kunde man finna Disneyfigurer på jaktplan, på bägge sidor av kombatanterna, även neutrala Sverige hade Disneyfigurer på J22-plan.


Karaktärssortimentet utökades med andra figurer, hundar, ankor, höns och så vidare och Disneystudions kvalitetsrykte blev känt, en utmärkt introduktion till yrket, även om personalpolitiken hade periodvis rejäla brister.

Efter kriget var det inte längre kris, utan optimism och framtidstro som tog över, och Musse lugnade sig direkt, färre äventyr och mer problem med brorsönerna Teddi och Freddi, Långben fick stå för det roliga och Mimmi Pigg med sitt temperament fick vara föremål för den lätt hunsade Musens beundran. En återspegling av samhället som sådant, inga större utsvävningar av impulsiv karaktär, de äventyr Musse ägnade sig senare åt var av deckarkaraktär och då var han smart, uträknande och återhållsam i slagsmål, och man tänkte inte så mycket på polisarbete, utan det var nästan mer åt FBI eller CIA man lutade åt, en återspegling av kalla kriget.

Efter kalla krigets upphörande fanns bara en lätt vilsen mus, utan större personlig karaktär kvar. Amerikanska Disney var bara en skugga av sitt forna själv när det kom till Musse, utan man hittade de bästa serierna i sydeuropa, latinamerika eller i spelvärlden. I USA är det superhjältar som gäller, med komplicerade figurer, tillkrånglad verklighet men vars slutlösning oftast bestod i rejält med våld. Så Disney köpte Marvel för att garantera inkomster och Disney har ett säkert fuktat finger i luften att känna av trender.

 

Så Musse kan man roa sig med att skåda samhällsutvecklingen i USA (och världen), obotlig optimism under depressionen, kämpatakter under kriget, vardagsproblem under ekonomiska boomen, deckarinställning under kalla kriget och efteråt en lätt vilsenhet, när många egentligen har allt de kan begära, utom psykisk hälsa. Då fanns det plötsligt inget utrymme för en ganska vardaglig mus, utan då var det bättre med någon halvrubbad superhjälte som vinner segrar under möda, inte optimistiskt, men nödvändigtvis för hälsans skull.

Men idag har det skett något märkligt, en återgång till en äventyrlig optimistisk mus med spontanitet och enklare personlighet, en återgång till den mus som behövdes under depressionen när folk deppade ihop. En tecknad optimism i form av djävlar anamma och kämpatakter.

Och det är även det nog en återspegling av dagens värld, med de saker som lett till Brexit, Trump, hot mot liberala idéer om individens frihet, hatiska nättroll som påverkar politik och värderingar i hela världen, och det systematiska spridandet av lögner som påverkar folk, inte bara i Sverige, utan överallt där det finns etablerade demokratier med fri press och åsiktsfrihet.

Fast Musen idag är inget annat än en seriefigur, den kan inte ta den kampen, det är upp till oss andra.
Så gör livet enkelt, skaffa jubileums-Musseboken och se hur en tecknad mus med lite djävlaranamma kan ta upp kampen för vad han tror på. Och inte behöver man vältra sig i andra tankar som jag gör, skapare som Gottfredsson, Murry, Ferioli med flera håller ännu för lite njutning i soffan, kanske kompletterat med en liten godispåse med blandgodis och lite läskeblask?

Kvällspressens politiska reportrar?

Kan inte hjälpa det, men jag tycker det är väldigt störande att kvällspressens skandaljournalister anser sig vara riktmärke för den moral som ska gälla i Sverige.

Inte ens de gånger de har rätt...

Jaktlag

 

”Vildsvin? Nä, Juholt!”

 

 

KD;s kommande avsky mot kulbos!

Att ha åsikter om Håkan Juholts ekonomiska svängar är inte svårt. Tvärtom, det är nästan obligatoriskt att svära ve och förbannelse! I vilken omfattning styrs av den politiska åsikten man har.

Så det tänker jag inte göra! Däremot tycker jag att det är mycket intressantare att spekulera om vilka effekter detta kommer att ge.

Om man utgår ifrån att Socialdemokraterna kommer att drabbas av en rejäl väljarflykt i valet 2014, (om de inte på ett mirakulöst sätt lyckas vända på den bristande trovärdigheten), det är väl ganska väntat. Man kan tänka sig att Sverigedemokraterna får en del extraröster, eftersom de envisas att flirta med de som hyser politikerförakt, fast de själva är politiker... För givetvis kommer antalet människor som tröttnat på politiken att öka, Juholts klantighet, understödd av kvällspressen kommer att ordna detta. Det andra partiet som främst kommer att tjäna på en väljarflykt från S, är Moderaterna. De kommer fortsätta göra sitt bästa att framstå som ett tryggt och stadigt parti med de saker som tidigare kopplats ihop med S, såsom solidaritet och trygghet.

Och det är nu som det blir intressant.

Kristdemokraterna är ett parti i kris! De har sviktande sympatisiffror nu, de har fått massor av stryk i regeringen, och för att rädda sig så har de börjat ta ut svängarna och retar samtidigt sina allianspartners! Men att de finns kvar i riksdagen just nu, har delvis med att göra att de fick en drös stödröster senaste valet utav de andra borgerliga partiernas väljare.

Men om nu främst Moderaterna tar en massa röster från S? Plötsligt finns det då kanske chansen att få till en borgerlig riksdagsmajoritet med enbart M, FP och C. Och varför skulle KD då få stödröster från de andra borgerliga partierna, om detta inte längre behövs för att få ett regeringsunderlag?

Den borgerliga kannibalismen är stor, det är bara FP som verkar klara sig hyfsat mot den moderata jätten Glufs-glufs, och moderaterna har säkert inget emot att fortsätta stjäla KD;s väljare. Moderaternas mål ju är att bli det viktigaste regeringsbärande partiet, och om de får välja, så tar de hellre KD;s väljare än tvingas samarbeta med partiet KD. På köpet får de dessutom större kraft gentemot de andra småpartierna...

Så detta kanske kan bli resultatet, KD åker ut ur riksdagen! För ingen, utöver en liten missnöjd och sargad partikärna vill ha kvar dom där! Om M får behålla regeringsmakten utan KD, så kommer de att sakna KD lika mycket som de skulle sakna SD eller V om dessa åkte ut, sentimentalitet är inget som hör hemma i politiken!

Spekulationer, visst, men tanken är intressant, att KD kommer att använda ett tvåsiffrigt antal miljoner i valet 2014, men det blir kanske 160 000 kronor till en socialdemokratisk partiledares familj 2011 som kommer göra att de åker ut ur riksdagen!

Hägglunds tankar

 

Ny teknik har gjort det möjligt att läsa Göran Hägglunds tankar;

 

Göran Hägglund

 

"Vända andra kinden till? Det kan dom fan fetglömma!"

 

Unga Sverigedemokrater och fransk snaps!

Det är riksmöte för Sverigedemokraternas Ungdomsförbund. Ett av sakerna som diskuteras är att ingå i det europeiska samarbete, där nationalister bussas runt mellan länderna för att vid demonstrationer ge intryck av att de är fler än de är. En inställning som skapar problem, visar avlyssningen av ett samtal...

-”Det är fan att den norska idioten skulle sympatisera med Sverigedemokraterna, och anse oss som ett föredöme...

”Jo, om man nu ska bete sig som ett svin, så är det bättre om en muslim gör det... Han kunde åtminstone varit nazist, hade varit lite bättre..!”

-”Skit samma, gjort är gjort. Hur ska vi nu göra för att inte åka på fetspö som våra systerpartier i Danmark och Norge?

”Hon belgiskan från `Vlaams Belang` hade ju ett bra tips, det som de redan börjat med i Europa. Bussa klokt folk mellan länderna, så att vi verkar fler än vi egentligen är!”

-”Men kan vi göra det, verkar det inte lite märkligt..?

”Va´menar´u?”

-”Jo, vi vill ju inte ha hit muslimerna för att de hotar den svenska kulturen...!"

”Jo, och..?”

-”Ta hit belgare för att rädda svensk kultur? Visserligen, så är landet bäst i världen på tecknade serier, men jag tror ingen tittar på Disney på julafton i Belgien..!

”Än sen?”

-”Och fransmän... Visst äger de OP Andersson, men jag tror inte att dricka den iskall tillsammans med halvrå sill, för att sedan hoppa groda halvfull runt en tysk majstång som vi sätter upp i l slutet av juni, upplevs speciellt franskt...

”Idiot, vi ska ju bara visa gemensam styrka!”

-”Hur många italienare tror du sitter ute i höstkylan, tar på sig fåniga hattar, tänder lampor för att det är kolmörkt och smaskar kräftor och sveper fransk snaps för att somna under bordet till myggens glädje...

”Vad är det du försöker komma fram till?!”

-”Jo, om vi måste försöker rädda den svenska kulturen, den som skiljer oss från andra, så måste vi skydda de särarter vi har. Om vi då måste då ta hjälp med detta av andra, som kommer att titta lika konstigt på oss på samma sätt som Somalierna eller Irakierna gör, så har vi inte räddat någonting. Vad har Sverigedemokraterna gemensamt egentligen med Europas andra högernationalister?

”Inte så väldigt mycket egentligen, men främst är väl att vi alla avskyr muslimer!”

-”J
o, du har rätt, så jag antar vi får gå med i alla fall. Kom på en bra valaffisch förresten: `Gärna fransk snaps, med först en utvisad muslim!`

”Dubbeldiot!”

-”Ha ha! Nu går vi och ser om vi får en belgiska att hoppa groda efter några supar, det kanske löser sig i alla fall!

På akuten finns bara människor!

Jag bor nära Nya Torget. Där har det varit slagsmål mellan Sverigedemokrater och vänsteraktivister, efter en SD-demonstration och en tvärpolitisk antidemonstration.

Ibland undrar jag hur en del tänker. Politik är känslor, precis som idrott och ibland svämmar de känslorna över på ett negativt sätt.

För om man tar över det beteendet till vardagen?

Dagis;

”Bra att ni kunde komma!”

-”Ja?

”Det har skett en incident, Love har slagit lille Samira efter en fotbollsmatchen vi hade.”

-”Jäkla unge, jag har ju lärt honom att tåla när man förlorar i idrott, allt annat är osportligt!

”Nej, det var inte det...”

-”Va! Det var väl inte för att hon är tjej, vi har fostrat honom för jämlikhet, vi tolererar inga som helst könsskillnader hemma!

”Inte det heller!

-”Det är väl inte för att hon är kristen syrian? Vi accepterar ingen som helst rasism i vår familj. Det bara måste vara något annat!

”Det är det. Hon sade nämligen, att hennes pappa sagt, att han var emot en Moské i Norrköping!”

-”Men, då förstår jag inte, vad är problemet?

Problemet är, att grundprincipen i en fungerande demokrati, måste vara att våld aldrig är acceptabelt!

Steget från att slå andra för deras åsikters skull, till att bli slagen för sina egna, existerar inte, ingen åsikt har mer rätt till våld än andra!

Så för varje sten som kastas, för varje slag som utdelas, så måste man fundera;
"Är detta det samhälle jag vill ha, och om inte, hur vet jag när det är dags att sluta kasta sten eller att slå människor?"

Jens Lindell


Informationssekreterare för Miljöpartiet Östergötland.


Facebook:


Jens Lindell MP


 


Informationssekreterare för Miljöpartiet Östergötland. Suttit i Norrköpings kommunfullmäktige och socialnämnd och fick inte ställa upp i omval genom partiets max tre mandatperiodersregel. Varit ersättare i Östergötlands Regionfullmäktige. Nämndeman i Förvaltningsrätten, tidigare Kammarrätt och Tingsrätt. Är intresserad av sociala frågor, sjukvård för de absolut mest utsatta i samhället. Aktiv i rättsfrågor och långsiktiga politiska lösningar.
Privat seriesamlare/älskare, modellbyggare, Macanvändare, Science Fiction-biten och gillar motorcyklar, i synnerhet italienska. Betraktar mig som en obotlig nörd med samhällsengagemang.

Bloggar

Sportbloggar