Logga in
Lutfiskens dag Löfsveds Valdemarsviksblogg Löfsveds Valdemarsviksblogg
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Avbruten anställningsintervju var diskriminering

Norrköping En kvinna gjorde en förfrågan om arbete som tolk. Tolkföretaget avbröt rekryteringsförfarandet sedan kvinnan under en anställningsintervju, med hänvisning till sin religion, inte handhälsat på en manlig företrädare för företaget. Arbetsdomstolen har funnit att kvinnan blivit utsatt för indirekt diskriminering.

Våren 2016 gjorde F.A. en förfrågan om anställning som interntolk hos Semantix Tolkjouren AB (Semantix), som är medlem i Almega Tjänsteföretagen. En interntolk utför sitt tolkuppdrag huvudsakligen genom videolänk eller per telefon, dvs. utan att fysiskt träffa de personer tolkningen avser. F.A. kallades till intervju i Semantix lokaler i Uppsala den 13 maj 2016.

Vid intervjun träffade hon först gruppledaren N.O., därefter tolken L.N. och slutligen den ansvarige chefen K.G. Denne avbröt intervjun och därmed rekryteringsförfarandet sedan F.A., med hänvisning till sin religion, inte hälsat på honom genom att ta honom i hand.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har väckt talan mot Almega Tjänsteföretagen och Semantix (arbetsgivarparterna) och gjort gällande att F.A., genom beslutet att avbryta rekryteringsförfarandet, har blivit diskriminerad enligt 1 kap. 4 § 2 samt 2 kap. 1 § diskrimineringslagen (2008:567). F.A. är inte medlem i någon arbetstagarorganisation och har medgett att DO för hennes talan.

Tvisten gäller om Semantix har brutit mot diskrimineringslagens bestämmelser om indirekt diskriminering genom att vid intervjun med F.A. den 13 maj 2016 avbryta rekryteringsförfarandet på grund av att hon, med hänvisning till sin religion, inte hälsar på personer av motsatt kön genom att ta dem i hand. 12 Parterna är ense om att Semantix avbröt rekryteringsförfarandet och att detta berodde på att F.A. inte tog K.G. i hand. Parterna är också ense om att F.A. blev missgynnad i diskrimineringslagens mening genom att Semantix avbröt rekryteringsförfarandet.

Det som Arbetsdomstolen har att ta ställning till är för det första om F.A:s religiöst motiverade vägran att ta personer av motsatt kön i hand skyddas av förbudet mot diskriminering på grund av religion i diskrimineringslagen. Vidare ska Arbetsdomstolen pröva om den policy Semantix tillämpat – att anställda inte får vägra ta andra i hand på grund av kön – särskilt missgynnar personer med viss religion. Om Arbetsdomstolen skulle finna att så är fallet är parterna ense om att Semantix policy i och för sig har berättigade syften. Den fråga som domstolen har att pröva då är om policyn är lämplig och nödvändig för att uppnå syftena.

Arbetsdomstolen anförde.

Av professor M.F:s uppgifter i målet framgår bl.a. följande om den teologiska och filosofiska bakgrunden till F.A:s vägran att ta män utanför familjekretsen i hand. Rättstolkning har en central plats i islam bl.a. för de förhållningsregler som bör iakttas i olika sammanhang. Tolkningen utgår från olika rättskällor där Koranen och profettraditionen är de främsta. Förbudet mot kroppsberöring, däribland att skaka hand, mellan kvinnor och män som inte är nära släkt, har sin bakgrund i en vers i Koranen som handlar om en grupp kvinnor som skulle avlägga trohetsförklaring till profeten Muhammad. Profeten skakade enligt vissa källor inte hand med kvinnorna. Utifrån denna vers och andra rättskällor har en stor grupp muslimska rättslärda, inom både sunni och shia, dragit slutsatsen att hälsning mellan kvinnor och män som inte har ett nära släktband med varandra ska ske utan kroppsberöring, dvs. utan ta i hand. Ett brott mot denna regel ses av dessa rättslärda som en syndig handling. Det finns dock även andra tolkningar. En sådan går ut på att förbudet mot kroppsberöring enbart gäller sådana former av kroppskontakter som leder till eller sker i syfte att få sexuell njutning, vilket inte anses vara fallet med handskakning. En del muslimska rättslärda anser att muslimer ska skaka hand i hälsningssyfte med kvinnor och män, oavsett vilken relation de än har med dem, eftersom att inte göra det kan uppfattas som kränkande av andra, i synnerhet av den som inte är muslim.

Genom utredningen finner Arbetsdomstolen att F.A:s vägran att ta personer av motsatt kön i hand får anses ha en sådan nära och direkt koppling till en religiös trosuppfattning att det är fråga om en sådan religiös manifestation som skyddas av artikel 9 Europakonventionen. Det ska tilläggas att Europadomstolen särskilt har framhållit att ett visst agerande skyddas som en religiös manifestation även om den aktuella tolkningen av religionen är omstridd och bara iakttas av en minoritet. Se S.A.S. mot Frankrike, mål nr 43835/11, dom 2014-07-01, stycke 108.

Arbetsdomstolens slutsats i denna del saknar emellertid omedelbar betydelse för om Semantix policy kan medföra indirekt diskriminering av personer som av religiösa skäl inte anser sig kunna ta personer av motsatt kön i hand. För att så ska vara fallet räcker det att policyn särskilt missgynnar – drabbar – personer med viss religion. Att F.A:s agerande är en sådan religiös manifestation som skyddas av artikel 9 Europakonventionen, har dock viss betydelse för tolkningen av om Semantix policy drabbar personer som tillhör viss religion. Det har även betydelse för frågan om policyn är lämplig och nödvändig för att uppnå berättigade syften.

Varken diskrimineringslagen eller dess förarbeten innehåller någon definition av vad som avses med en viss religion eller annan trosuppfattning. I förarbetena framhålls dock att det inte går att dra en enkel skiljelinje mellan religiösa och kulturella eller traditionella förhållanden, och att det många gånger faller sig naturligt att anamma ett synsätt som utgår från att uttryck och traditioner vid tillämpning av diskrimineringslagstiftningen är att uppfatta som uttryck för religion eller annan trosuppfattning (se prop. 2007/08:95 s. 120 ff.). Begreppet religion i det allmänna likabehandlingsdirektivet anses ha samma innebörd som i artikel 9 Europakonventionen, se dom G4S, C-157/15, EU:C:2017:203, stycke 28.

Som redan berörts omfattar religionsfriheten i Europakonventionen trosuppfattningar som har uppnått en viss nivå av övertygelse, seriositet, koherens och betydelse, och det ankommer inte på staten att värdera eller bedöma om vissa religiösa uppfattningar eller uttryck för dessa är legitima. Av Europadomstolens praxis följer också att en religiös manifestation kan skyddas av konventionen även om den är omtvistad och bara iakttas av en minoritet av de som delar trosuppfattningen. Detta är en naturlig följd av att religionsfriheten enligt Europakonventionen primärt handlar om enskildas samvete (conscience).

Enligt Arbetsdomstolens mening bör uttrycket viss religion i diskrimineringslagen anses omfatta i vart fall sådana religiösa manifestationer som 15 skyddas av artikel 9 Europakonventionen. I annat fall riskerar Sverige att inte leva upp till de krav som konventionen ställer. Arbetsdomstolen har i det föregående kommit fram till att F.A:s vägran att ta personer av motsatt kön i hand skyddas av artikel 9 Europakonventionen. Den fråga som ska ställas är därför om Semantix policy om handhälsning särskilt missgynnar den grupp av muslimer som upprätthåller en tolkning av islam som förbjuder handhälsning mellan kvinnor och män som inte är nära släkt. Enligt Arbetsdomstolens mening är det uppenbart att betydligt fler i denna grupp än i andra grupper, inte kommer att kunna uppfylla Semantix policy som inte tillåter sina anställda att vägra ta andra i hand på grund av kön.

Sammanfattningsvis finner Arbetsdomstolen så långt att F.A. missgynnats genom tillämpningen av Semantix policy och att denna policy särskilt missgynnar personer med viss religion, nämligen de muslimer som i likhet med henne tillämpar ett förbud mot handhälsning mellan kvinnor och män som inte är nära släkt. Den fråga som nu ska besvaras är om de berättigade syften som Semantix policy har, är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftena.

Arbetsdomstolen har funnit att Semantix har utsatt F.A. för indirekt diskriminering och bolaget ska därför betala diskrimineringsersättning till henne. När det gäller att bestämma ersättningens storlek beaktar domstolen att F.A. gjort en förfrågan om arbete och att det inte går att avgöra om och i vilken utsträckning hon skulle ha fått arbeta om hon fått fullfölja rekryteringsförfarandet och accepterats av bolaget. Det beaktas även att Semantix inte avbrutit rekryteringsförfarandet i syfte att diskriminera henne utan för att uppnå jämställdhet mellan könen. Vid en samlad bedömning finner Arbetsdomstolen att F.A. ska tillerkännas diskrimineringsersättning med 40 000 kr. Om räntan råder inte tvist.

 

 

 

 

Förskola ville slippa autistiskt barn

Norrköping Skolledningen har, trots att en utredning visar på motsatsen, uttryckt stor tveksamhet över att en pojke med funktionsnedsättningen högfungerande autism ska kunna gå kvar på skolan och klara av att gå i vanlig grundskola. Skolledningen har i samband med skolstarten i årskurs 1 gjort stora förändringar i det stöd pojken tidigare har fått. Dessa förändringar har medfört att pojken inte längre gavs förutsättningar att klara av sin skolsituation.

DO menar att förskolans agerande innebär dels direkt diskriminering då eleven har missgynnats av skäl som har samband med hans funktionsnedsättning, dels diskriminering genom bristande tillgänglighet.

DO har lämnat in en stämningsansökan till Malmö tingsrätt och yrkar att förskolan ska betala diskrimineringsersättning för direkt diskriminering till eleven och dennes föräldrar med 30 000 kronor vardera.

DO yrkar även att förskolan ska betala diskrimineringsersättning för diskriminering genom bristande tillgänglighet med 150 000 kronor till eleven, och till elevens föräldrar med 50 000 kronor vardera.

Malmö tingsrätt gav DO delvis rätt i målet mot enförskola, och ansåg att skolan har diskriminerat en pojke genom att skapa osäkerhet kring möjligheterna att ta emot pojken och ge honom det stöd han behöver. Tingsrätten ansgåt dock att det inte är bevisat att skolan brast i sitt ansvar när det gäller de åtgärder för tillgänglighet som skolan genomfört.

Bild på Hitler var straffbar missaktning

Norrköping Åklagaren har yrkat att NN ska dömas för hets mot folkgrupp och har påstått att följande har hänt.

NN har uttalat sig nedsättande med syftning på ras, hudfärg, nationellt ursprung eller etniskt ursprung genom att publicera en bild på Hitler som utför en nazisthälsning på sin användare på sajten XX den 16 december 2017 och därefter låtit bilden ligga kvar för spridning fram till i vart fall den 3 maj 2018. Meddelandet spreds genom att den publicerats på en sida som varit öppen för var och en på internet. Publiceringen skedde den 16 december 2017 på internet, Sverige.

Hovrätten anförde.

Adolf Hitlers anknytning till nazismen är allmänt känd och en avbildning av honom är i mycket hög grad förknippad med de med nazismen intimt förbundna idéerna om rashat och förakt för vissa folkgrupper. En bild på Adolf Hitler har därför ett starkt symbolvärde. Trots detta torde förfarandet att enbart publicera en bild på Adolf Hitler normalt inte innebära att en sådan missaktning som avses i 16 kap. 8 § brottsbalken uttrycks. Hur en spridning av en bild på Hitler ska bedömas beror emellertid på hur bilden ser ut och om bilden försetts med förklarande text eller inte. I detta fall handlar det om en bild där Hitler gör en så kallad Hitlerhälsning och bär uniform med en armbindel med hakkors på. I sammanhanget kan påpekas att en person som själv gör en Hitlerhälsning kan göra sig skyldig till hets mot folkgrupp (se bl.a. RH 1997:53 och RH 2000:72). Den aktuella bilden ger således en tydlig koppling till nazismen och dess grundtankar.

Att i ett inlägg publicera en sådan bild, utan någon förklarande text eller liknande, kan inte rimligen förstås på annat sätt än att det uttrycker ett gillande av Adolf Hitlers nazistiska tankegods till vilka idén om en folkgrupps överlägsenhet och missaktning mot andra folkgrupper är ett synnerligen centralt inslag. Hovrätten anser därför att bilden uttrycker missaktning av människor tillhörande andra folkgrupper än den nordiska, och att det ska bedömas som hets mot folkgrupp.

 

Muta till spelare i AIK

Norrköping

Åklagaren åtalade männen för grovt givande av muta genom att ha erbjudit en otillbörlig förmån uppgående till ett betydande belopp till en spelare i fotbollsklubben AIK i syfte att förmå spelaren att underprestera sin idrottsliga prestation och därigenom påverka utgången av en fotbollsmatch mellan IFK Göteborg och AIK den 18 maj 2017. Tingsrätten frikände männen eftersom det inte ansågs klarlagt att samtalet mellan dem och spelaren fick ett sådant konkret innehåll att det som framfördes innefattat ett straffbart erbjudande av muta.

Hovrätten ändrar tingsrättens dom och dömer båda männen för givande av muta. Hovrätten kommer fram till att det är fotbollsspelarens uppgifter som ska läggas till grund för bedömningen av vad som sades mellan männen och honom. Hovrätten kommer vidare fram till att innehållet i det som männen framförde till spelaren har varit så klart och tydligt att det ska betraktas som ett straffbart erbjudande av muta. Hovrätten anser att det är utrett att mutan uppgått till ett betydande belopp.

Enligt hovrätten ska brottet rubriceras som ett brott av normalgraden. Hovrätten bestämmer påföljden för båda männen till villkorlig dom och dagsböter.

Fängelsestraff för pengar till terroristorganisationer

Norrköping
Enligt meddelanden på ett öppet Facebookkonto uppmanades allmänheten att överföra pengar till bl.a. Islamiska staten och Jahbat al-Nusra (en syrisk gren av al-Qaida) via två namngivna personer. En man som var ansvarig för och tillhandahöll meddelandena har dömts för brott mot den s.k. rekryteringslagen. Straffet har bestämts till fängelse sex månader.

Frågan i Högsta domstolen gällde främst om det förhållandet att Islamiska staten och Jahbat al-Nusra var parter i en väpnad konflikt i Syrien medför en inskränkning i straffansvaret för brott mot rekryteringslagen. Inskränkningen skulle i så fall härröra från innehållet i internationell humanitär rätt och de undantag från straffansvar för kombattanter och andra stridande parter som gäller för stridshandlingar som inte riktas mot civila. Dessa inskränkningar har stöd i de internationella instrument som ligger till grund för den svenska terroristlagstiftningen, men har inte uttryckligen förts in i den nationella regleringen.

Högsta domstolen har kommit fram till att Islamiska staten och Jahbat al-Nusra, såsom icke-statliga parter i en icke-internationell väpnad konflikt (inbördeskrig i Syrien), inte har haft någon rätt att utföra stridshandlingar enligt den folkrättsliga sedvanerätten. Den svenska lagstiftningen har inte heller i samband med genomförandet av de internationella instrumenten uttryckligen föreskrivit en sådan rätt. Det har funnits möjlighet att på nationell nivå gå längre och låta det straffbara området vara vidare. Någon inskränkning av straffansvaret till följd av den internationella humanitära rätten har därför inte kunnat konstateras.

Högsta domstolen har vidare kommit fram till att när pengar går till inköp av vapen till organisationer som regelmässigt utför terrorhandlingar mot civila som ett led i sin krigföring, är det inte möjligt att skilja mellan att vapnen används mot fiendestyrkorna i den väpnade konflikten och att vapnen används för terrorhandlingar mot civila. Uppmaningarna har därför avsett att ge pengar till särskilt allvarlig brottslighet och den tilltalade har dömts för brott mot rekryteringslagen.

Högsta domstolen har ansett att brott mot rekryteringslagen är ett brott av sådan art att fängelse normalt ska ådömas. Påföljden har bestämts till fängelse i sex månader.

Insidermål och frikännanden

Norrköping Insidermål är sällan framgångsrika för åklagare och senast hade åklagaren framgång i tingsrätten där tre personer fälldes för grovt insiderbrott, obehörigt röjande av insiderinformation samt förverkande av 1 293 714 kr av vinsten pga brotten.

I princip hade insiderutredningen i börsbolaget visat hur en liten grupp ägare handlat aggressivt och vältajmat i aktien, men också planerat att läcka kurspåverkande information. Exakt när och hur den hemliga informationen har spridits kan åklagaren inte bevisa vilket innebär att åklagaren tappar målet i hovrätten.

Nu friar hovrätten och anför:

Hovrätten anser följaktligen att det inte är utrett i målet att NN genom råd eller uppmaning har föranlett AA att avyttra aktier i XX, att NN har försett AA med insiderinformation om XX eller att de misstänkta har haft tillgång till insiderinformation vid sin aktiehandel. Sammanfattningsvis anser hovrätten att det finns alternativa förklaringar till de gärningsförlopp som åklagaren har gjort gällande och att det således inte är ställt utom rimligt tvivel att någon av de tilltalade har gjort sig skyldig till det eller de brott som åtalet gäller. Åtalen mot samtliga tilltalade ska därmed ogillas.

Kommentar: Bevisprövning i brottmål ska gå till så att rätten först bedömer den bevisning som åklagaren åberopat till stöd för åtalet. Om det visar sig att det sammanlagda värdet av den bevisning som har åberopats till stöd för gärningsbeskrivningen inte är så högt, att det räcker för att åtalet ska vara styrkt, saknar bevisning som åberopats mot vad sonfpåstätts betydelse/Den tilltalade ska då frikännas redan på grund av att bevisningen mot honom eller henne är otillräcklig. Om däremot bevisningen är så stark, att den i sig tillräcklig för att beviskravet ska vara uppfyllt, måste den tilltalades berättelse och bevisning som stöder denna granskas. Motbevisas det som läggs den tilltalade till last ska åtalet ogillas. Frikännanden blir också följden om den tilltalades berättelse och annan bevisning som har åberopats mot bevistemat tar sådan kraft från den bevisfakta som talar för detta, att beviskravet inte är uppnått. Innan bevisbedömningen avslutas ska en övergripande och slutlig sammanvägning av samtlig bevisning göras (se NJA 2015 s. 702).

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

Bloggar

Sportbloggar