Logga in
Logga ut
Likgiltigheten kring Milan säger allt Mirzas fotbollsblogg Mirzas fotbollsblogg
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Banken ansvarig vid BankID-bedrägeri

Norrköping Fråga om kontohavarens ansvar för transaktioner som utförts av bedragare. Kontohavaren blev uppringd av någon som utgav sig för att arbeta på banken. Kontohavarna har lurats att legitimera sig genom sitt Mobila BankID. Till följd av detta har bedragarna kunnat föra bort pengar.

I sin anmälan till nämnden uppgav LH följande. Hon blev uppringd av en person vid namn Daniel som uppgav att han arbetade på banken. Han förklarade att hennes konto hade blivit kapat och uppmanade henne därför att logga in på sitt Mobila BankID för att spärra kontot och förhindra ytterligare kapningsförsök, vilket hon gjorde två gånger. Hon kontrollringde till banken strax efter samtalet med Daniel och fick då veta att hon blivit utsatt för bedrägeri. – Hon använder inte BankID för att logga in på internetbanken, utan använder det som identifieringsmetod i arbetssammanhang. Hon har inte heller sådana tekniska kunskaper som behövs för att förstå vad appen har för funktioner. I en pressad situation som denna var hennes agerande fullt naturligt. Det är inte någon ursäkt från bankens sida att man har gått ut med information i media och varnat kunder för bedragare. Det är uppenbart att banken har säkerhetsbrister.

Allmänna reklamationsnämnden, i utökad sammansättning, gjorde följande bedömning.

Är lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument tillämplig?

Lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument gäller kontohavares ansvar för belopp som belastar ett konto på grund av en obehörig transaktion med ett betalningsinstrument (1 §). Ett betalningsinstrument kan vara ett kontokort eller något annat personligt instrument eller en personlig rutin som används för att elektroniskt initiera en betalningstransaktion (2 § 1). Av lagens förarbeten framgår att ett BankID är ett sådant betalningsinstrument (se prop. 2009/10:122 s. 24). En obehörig transaktion är en transaktion som genomförs utan samtycke från kontohavaren eller någon annan som enligt kontoavtalet är behörig att använda betalningsinstrumentet (2 § 2). Parterna är överens om att LH blev kontaktad av en bedragare som genom användning av Mobilt BankID och Swish lyckades föra över 45 000 kr från hennes konto. Nämnden konstaterar att LH inte godkände Swish-överföringen och alltså inte samtyckte till transaktionen. Det är därför fråga om en obehörig transaktion i lagens mening.

När ansvarar kontohavaren för en obehörig transaktion?

En kontohavare är skyldig att skydda sin personliga kod och vid vetskap om att betalningsinstrumentet kommit bort eller använts obehörigen snarast anmäla detta till betaltjänstleverantören samt i övrigt följa de villkor som enligt kontoavtalet gäller för användning av betalningsinstrumentet (4 §). Om en obehörig transaktion kunnat genomföras på grund av att kontohavaren genom grov oaktsamhet åsidosatt sina skyldigheter enligt 4 §, ansvarar kontohavaren för beloppet. Om kontohavaren är konsument är ansvaret begränsat till 12 000 kr. Har kontohavaren handlat särskilt klandervärt ansvarar denne dock för hela beloppet (6 §).

Enligt lagens förarbeten tar bestämmelserna om grov oaktsamhet sikte på situationer då kontohavaren har varit obetänksam på ett sätt som inte kan ursäktas. Vid bedömningen ska särskild hänsyn tas till arten av de personliga säkerhetsanordningar som hör till ett betalningsinstrument och till de omständigheter under vilka det förlorades, stals eller missbrukades. En samlad bedömning får göras utifrån den miljö och situation kontohavaren befunnit sig i samt hans eller hennes möjlighet att skydda sig mot en obehörig transaktion. Det måste också tas hänsyn till om kontohavaren är en konsument. Personliga omständigheter kan ha betydelse för bedömningen, t.ex. kontohavarens ålder (se prop. 2009/10:122 s. 17 och 27 f.).

Om kontohavaren varit grovt oaktsam, ska ställning tas till om hen kan anses ha handlat särskilt klandervärt. Enligt förarbetena kan så vara fallet om kontohavaren har agerat så klandervärt i förhållande till betaltjänstleverantören att det skulle vara stötande att denne behöver stå för någon del av den obehöriga transaktionen. Det ska närmast röra sig om fall där kontohavaren genom sitt handlande får anses ha varit likgiltig till risken för obehöriga transaktioner. Som exempel nämns att kontohavaren – trots villkoren – lämnar ett kontokort lättillgängligt och obevakat under en lång tid på en badstrand med mycket folk, i ett omklädningsrum eller i en garderob på en restaurang, eller att kontohavaren lämnar ifrån sig kortet på en nattklubb för löpande debiteringar under en lång tid (se prop. 2009/2010:122 s. 29).

Nämnden har i tidigare avgöranden ansett att konsumenter har agerat särskilt klandervärt när de, efter att ha blivit kontaktade på Facebook, har lämnat ut koder från sin bankdosa (ARN 2013-04700) eller har loggat in på sin internetbank med användande av sitt Mobila BankID (ARN 2017-02060). 

Avtalsvillkoren

Av bankens allmänna villkor för Mobilt BankID framgår att Mobilt BankID är att betrakta som en värdehandling och därför ska förvaras och hanteras på ett betryggande sätt (p. 4). I villkoren anges också att innehavaren står risken om någon obehörig använt Mobilt BankID (p. 4) samt att innehavaren ansvarar för alla förpliktelser som uppkommer som en följd av att Mobilt BankID används (p. 6). I det avseendet lägger villkoren alltså ett större ansvar på kontohavaren än vad som anges i lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Nämnden konstaterar att avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i lagen är till nackdel för en konsument är utan verkan mot honom eller henne (3 §). Nämnda villkor ska därför lämnas utan avseende.

Nämndens bedömning

Det konstateras att en bedragare förmådde kontohavaren LH att använda sitt Mobila BankID till att identifiera sig/signera mot banken två gånger. Därigenom kunde bedragaren logga in på hennes internetbank och skapa ett nytt Mobilt BankID. Bedragaren skapade därefter ett Swish-konto, bytte telefonnummer för Swish och förde över 45 000 kr från LH:s konto via Swish.

Frågan är om LH:s agerande har inneburit att hon varit grovt oaktsam i lagens mening. Nämnden konstaterar att LH identifierade sig mot banken med hjälp av sitt Mobila BankID efter att ha blivit uppringd av en okänd person från ett skyddat telefonnummer. Nämnden anser att LH därmed inte hanterat sitt Mobila BankID på ett betryggande sätt i enlighet med avtalsvillkoren för Mobilt BankID. Nämnden anser, vid en sammantagen bedömning av omständigheterna i ärendet, att LH agerat på ett sätt som varit grovt oaktsamt. Hon ska därför enligt 6 § lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument i vart fall ansvara för förlusten till ett belopp om 12 000 kr.

Om LH dessutom ska anses ha agerat särskilt klandervärt ska hon ansvara för hela beloppet. Nämnden konstaterar att LH blev utsatt för ett förslaget bedrägeri. Hon trodde att hon pratade med banken och hon befann sig i en pressad situation. Hon trodde sig inte göra något annat än att identifiera sig mot banken med hjälp av sitt Mobila BankID. Det saknas utredning om vilken information som visades för LH i displayen när hon använde sitt Mobila BankID. Hon lämnade inte ut några koder till bedragaren. Nämnden konstaterar också att det inte finns någon möjlighet för konsumenterna att styra över bankernas säkerhetslösningar. Oavsett bankens varningar för bedrägerier, står det klart att LH som konsument inte förstod att hennes användning av BankID:t kunde få så långtgående konsekvenser. Nämnden bedömer att LH:s agerande inte har inneburit att hon var likgiltig inför risken för obehöriga transaktioner.

Nämnden anser att hon inte heller agerat på något annat sätt som medför att hon ska anses ha varit särskilt klandervärd. Banken ska därför ersätta LH för det obehöriga uttaget, med avdrag för 12 000 kr.

 

Hot, våld och misskötsamhet

Norrköping I ett familjemål påstår mamman att pappan är våldsam och barnet är rädd för pappan. Han hade inte träffat barnet på fem år och vill få igång en umgängeskontakt - hovrätten anförde.

Utredningen visar att barnet hyser rädsla inför ett umgänge med pappan. Det har, som ovan konstaterats, inte framkommit något som ger anledning att tro att hennes rädsla är befogad. Utredningen visar i stället att barnets rädsla av allt att döma bottnar i den påverkan hon fått från mamman när det gäller synen på pappan. 

Det har inte framkommit något i målet som gör att pappans lämplighet som umgängesförälder kan ifrågasättas.

Enligt hovrätten bör barnet ges möjlighet att knyta kontakt med sin pappa. En sådan kontakt måste av nödvändighet regleras genom ett beslut om umgänge. Ett umgänge bör komma till stånd så snart som möjligt. Barnets rädsla for pappan försvårar onekligen förutsättningarna för umgänge, men i likhet med tingsrätten anser även hovrätten att hennes långsiktiga intresse av kontakt överväger det obehag som hon kan komma att känna i början av ett umgänge. Detsamma gäller förhållandet att barnet inte träffat pappan på flera år. För att på bästa sätt underlätta umgänget bör detta utökas gradvis och inledningsvis ske i närvaro av ett umgängesstöd. Det av tingsrätten beslutade umgänget med umgängesstöd är väl avvägt. Det bör dock inte överlåtas till annan att bestämma tid eller plats för umgänget (jfr JO:s beslut den 23 juni 2015 i ärende dnr 7131-2014). Tingsrättens dom i denna del bör därför ändras på så sätt att det i beslutet anges tid och plats för umgängets inledande och avslutning.

Tingsrätten har begränsat umgängesbeslutet till att enbart avse umgänge i närvaro av umgängesstöd. En sådan begränsning framstår varken som påkallad eller lämplig i detta mål (prop. 2009/10:192 s. 12). Det bör därför förordnas även om umgänge som sker utan umgängesstöd, att gälla från ett visst bestämt datum. Efter en långsam upptrappning bör detta umgänge övergå till ett s.k. normalumgänge i enlighet med vad pappan har yrkat i hovrätten.

 

 

 

Pappa vinner efter fem år

Norrköping P och M har tillsammans barnet B, född år 2009. Barnet bor hos mamman. Parterna har gemensam vårdnad. Tingsrätten har i interimistiskt beslut den 14 oktober 2016 forordnat att barnet ska ha rätt till umgänge med pappan varje söndag mellan kl.12.00-14.00 i närvaro av umgängesstöd, eller annars den dag och tid som umgängesstöd kan medverka. Något umgänge enligt beslutet har dock inte skett. Något umgänge mellan barnet och pappan har inte skett sedan sommaren 2013.

Tingrätten anförde.

Barnet fyller åtta år i år och har inte träffat pappan sedan sommaren 2013. Det har framställts flera allvarliga anklagelser mot pappan - väldigt få av dessa har kunnat preciseras och ingen av dem har lett till någon fällande dom mot pappan. Det är inte möjligt för tingsrätten, utifrån den utredning som finns tillgänglig, att få en klar bild av vad som hänt i parternas tidigare relation och tiden därefter.

Vad som dock står klart är att barnet har uppgett att hon är rädd för pappan och att hon inte vill träffa honom. Hennes vilja ska beaktas men sett till hennes ålder och hur länge sedan hon var i direkt kontakt med honom kan det inte ha en avgörande betydelse i målet.

Familjerätten har, i tingsrättens mening, fäst allt för stor vikt vid barnets uppgifter om rädsla. Utredarna antecknar själva att barnet rabblar upp uppgifter om hot och våld utan att ge uttryck för någon faktiskt känsla. Utredarna framhåller även att barnet framstår som ovanligt lugn för att nyss ha varit i närheten av den man som skulle ha hotat och slagit både henne och hennes mamma. Det står klart att barnet inte vill träffa pappan men hur familjerätten kommit fram till att detta inte ens bör ske med umgängesstödjare är svårbegripligt. Risken för våld eller hot måste framstå som nästintill obefintligt vid umgänge med umgängesstödjare närvarande.

Tingsrätten finner mot denna bakgrund att det inte föreligger tillräckligt konkreta uppgifter om våld eller hot från pappans sida för att helt utesluta umgänge. Det föreligger en stark risk för att barnet förlorar kontakten med sin pappa och får en befäst bild av honom i ung ålder om hon inte ges möjlighet att träffa honom. Det bör därför förordnas om umgänge mellan barnet och pappan.

Baserat på den utredning som presenterats i målet kan tingsrätten inte dra några slutsatser om hur ett umgänge utan umgängesstödjare skulle fungera. Ett sådant umgänge är beroende av hur barnet reagerar vid de inledande kontakterna. Med hänsyn till barnets uppgifter om rädsla och utredningen i övrigt finner tingsrätten att det inte är lämpligt att i detta läge besluta om umgänge utan umgängesstöd.

 

Falsk budgivare avslöjades

Norrköping Åklagaren anförde.

C och P har tillsammans och i samförstånd lämnat ett falskt bud på en bostadsrätt, vilket förmått D att bjuda cirka 400 000 kronor mer för bostadsrätten än han annars skulle ha gjort. C har därefter, med utnyttjande av det falska budet, ingått avtal med D om överlåtelse av bostadsrätten till en köpesumma som varit för hög. De lurade på det sättet D att betala för mycket för bostadsrätten. Det hände mellan den 25 maj 2016 och den 27 maj 2016 på okänd plats i Sverige. C och P handling innebar vinning för dem och skada för D med cirka 400 000 kr.

Tingsrätten anförde.

Sammantaget anser tingsrätten att det inte finns någon annan rimlig förklaring än att syftet med det bud om 3 400 000 kr som P lade var att driva upp köpeskillingen för lägenheten. Omständigheterna är också sådana att det är visat att C måste ha varit delaktig i att det falska budet skulle lämnas i förhoppningen att hon skulle få ett högre pris för lägenheten. De har alltså tillsammans planerat och beslutat att P skulle lämna det falska budet och D har därigenom betalat ett högre pris för lägenheten än vad han skulle ha gjort om det falska budet inte hade funnits. Högsta domstolen har i NJA 2016 s. 39 bedömt att falska bud som lämnats inom ramen för en budgivning på en bostadsrätt utgör ett vilseledande i bedrägeribestämmelsens mening. I det sammanhanget har Högsta domstolen uttalat att syftet med en strukturerad förhandlingsordning och en öppen budgivningsprocess är att utsätta den utbjudna prestationen för marknadens värdering. Det avses i sin tur leda till en överenskommelse som träffas på marknadsmässiga grunder mellan två parter som haft tillgång till samma information om budgivningsprocessens gång och utfall. Att inom ramen för ett budgivningsförfarande avseende en bostadsrättslägenhet avge falska bud i syfte att driva upp priset utgör enligt Högsta domstolen ett handlande som klart ligger utanför gränsen för vad som är acceptabelt. Det har således varit fråga om ett straffbart vilseledande.

Det är utrett att D skulle ha lagt ett lägre bud än 3 500 000 kr om det falska budet inte hade lämnats. Han har själv nämnt beloppet 3 050 000 kr. Bedrägeribestämmelsens krav på skada och vinning är uppfylld i och med köpets genomförande eftersom Ds bud var en konsekvens av det falska bud P lämnade. Frågan om marknadsvärdet på bostadsrätten saknar betydelse för den bedömningen. Eftersom C och P har agerat tillsammans och i samförstånd ska de båda dömas för bedrägeri, i Ps fall med tillämpning även av 23 kap. 7 § brottsbalken eftersom han genom det falska budet avsiktligen har berett C vinning i enlighet med vad åklagaren gjort gällande.

 

 

Frias från grovt rattfylleri

Norrköping Bröderna satt i bilen när den krockade, brodern som körde bilen åtalades för grovt rattfylleri eftersom han hade 1,58 promille alkohol i blodet. Två vittnen pekade oberoende av varandra ut den onyktre brodern som chaufför. Båda bröderna vittnade och sa att bilen hade körts av den nyktre brodern. Tingsrätten och hovrätten tror på bröderna och fria för grovt rattfylleri.

Hovrättens minoritet anförde.

Den avgörande frågan i målet är om P var förare till bilen. K och M känner inte P och är inte heller sinsemellan bekanta. De har gjort sina iakttagelser oberoende av varandra. K har uppgett att han när bilen passerade honom såg föraren och såg att denne bar keps. Han har vidare identifierat P som föraren samt uppgett att denne satt i förarsätet när bilen stod still efter kollisionen. M har berättat att hon såg P stiga ur bilen från förarplats direkt efter kollisionen men att passageraren satt kvar en stund. Hon har uppgett att hon frågat P om det var han som hade kört bilen och att denne svarat ja på hennes fråga. Detta har även bekräftats av P. Både K och M har förklarat sig vara säkra på sina iakttagelser. Mot denna bakgrund anser vi att det, även med beaktande av Js uppgifter, är ställt bortom rimligt tvivel att det var P som körde bilen. Vi vill därför med ändring av tingsrättens dom döma P för grovt rattfylleri till fängelse en månad.

Om du inte är nöjd kan du flytta från Sverige

Norrköping S kom till Sverige från Kosovo i början av 1990-talet. Han har från år 2015 och framåt arbetat halvtid i en anpassad anställning med lönebidrag och varit sjukskriven på halvtid med halv sjukpenning. Sedan han på nytt ansökt hos Försäkringskassan om halv sjukpenning från den 1 november 2016 och framåt avslog Försäkringskassan hans ansökningar i beslut den 6 februari 2017, den 6 mars 2017 och den 10 juni 2017.

Den 25 augusti 2017 hölls ett möte i Försäkringskassans lokaler där S och J som är handläggare hos Försäkringskassan närvarade. Vid mötet närvarade även Ss fackliga ombud T och E som är handläggare hos Arbetsförmedlingen. Frågan i målet är om J vid detta möte har gjort vissa uttalanden riktade mot S som utgör diskriminering i form av trakasserier.

Tingsrätten anförde.

Sammantaget anser tingsrätten att det är styrkt att J vid mötet uttalade att S om han inte var nöjd med Försäkringskassans beslut kunde flytta från Sverige samt att J därefter gjorde ett mer allmänt uttalande av innebörden att det står alla fritt att flytta var man vill.

För att J genom sina uttalanden ska anses ha utsatt S för trakasserier krävs att uttalandena har orsakat S skada eller obehag och på så sätt kränkt hans värdighet. Det krävs också att J har haft insikt om att hans uttalanden varit kränkande. Av uttalandena i förarbetena följer att kränkningen måste nå upp till en viss nivå för att sådan skada som krävs för att det ska vara fråga om trakasserier ska anses ha uppstått (se även Fransson och Stüber, Diskrimineringslagen. En kommentar, Zeteo den 1 januari 2017, Kommentaren till 1 kap. 4 §). Kränkningarna ska vara märkbara och tydliga. Av det som uttalas i förarbetena framgår vidare att ett visst uppträdande som isolerat inte är tillräckligt allvarligt för att utgöra trakasserier, kan övergå till att bli trakasserande om det upprepas trots att den drabbade har klargjort att uppträdandet är kränkande.

Tingsrätten konstaterar att det finns anledning att ställa höga krav på att den som är anställd i offentlig verksamhet vid alla kontakter bemöter enskilda på ett korrekt sätt (jfr prop. 2007/08:95 s. 283 f.). Att någon som är anställd hos en myndighet på det sätt som J har gjort föreslår att en person som är missnöjd med myndighetens beslut ska flytta från landet framstår som olämpligt, särskilt när uttalandet som i detta fall riktar sig till någon som inte är född i Sverige.

Med hänsyn till det sammanhang i vilket uttalandena har gjorts anser tingsrätten dock inte att omständigheterna har varit sådana att det utan vidare måste ha stått klart för J att S till följd av uttalandena upplevde sig kränkt utifrån sin etniska tillhörighet. Med beaktande av det anförda finner tingsrätten att J genom sina uttalanden inte kan anses ha utsatt S för diskriminering i form av trakasserier. Ss yrkande om diskrimineringsersättning ska därför avslås.

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Gillar: kreativitet, måttfullhet och juridisk visdom.

Juridikens uppgifter: att styra samhällsutvecklingen, att fördela gåvor och bördor, att säkra förväntningar, att lösa konflikter och att markera värderingar. Det åvilar juristen ett särskilt ansvar att på ett begripligt och övertygande sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall.

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se