Logga in
Logga ut
Likgiltigheten kring Milan säger allt Mirzas fotbollsblogg Mirzas fotbollsblogg
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Bedrägeri med Mobilt BankID

Norrköping HB begärde ersättning med 140 000 kr för obehöriga transaktioner av banken.

I sin anmälan till nämnden uppgav HB följande. Han blev uppringd från bankens privata kundtjänstnummer. Han kände igen numret eftersom han är kund hos banken. En Johan Andersson presenterade sig och sade att han ringde från banken. Johan pratade svenska och frågade var HB för tillfället befann sig. Han svarade att han var hemma i sin lägenhet i Helsingborg. Johan sade att det i Berlin pågick en transaktion på hans konto. För att kontrollera status på sina konton så loggade han omedelbart in på sin internetbank. Inloggningen gjordes på hans laptop och legitimering skedde via Mobilt BankID. Johan sade att de måste blockera transaktionen och bad honom att legitimera sig via Mobilt BankID. HB sade till Johan att det inte kändes rätt att göra det.

Johan var väldigt övertygande och lugn. HB tänkte att han fått ett liknande samtal från banken ungefär tio år tidigare, då hans bankkort hade blivit ”skimmat” och någon tog ut pengar från en bankomat i Peru. Dessutom gick han in på hitta.se och kontrollerade telefonnumret och fick bekräftat att det var bankens nummer. Därför beslutade han sig för att starta den Mobila BankID-appen. Han såg i appen att han var på väg att legitimera sig mot banken. Eftersom han själv redan var inloggad hade han inte en tanke på att han gjorde något annat än att just legitimera sig. Han tryckte in sin kod i Mobila BankID-appen. Johan sade att transaktionen nu kunde stoppas. HB var själv inloggad på sin dator och såg att allt fortfarande verkade normalt. Johan bad honom därefter att legitimera sig igen för att kunna blockera hans Mobila BankID, vilket han då gjorde. Därefter avslutades samtalet.

Strax efteråt såg han att någon gjorde en obehörig Swish-transaktion på 5 000 kr från hans personkonto. Han ringde omedelbart till banken på samma nummer som han nyss blivit uppringd ifrån. Han hamnade i telefonkö och medan han satt i kö såg han hur bedragaren flyttade pengar från hans kapitalkonto till hans personkonto där Swish är anslutet. Han förde tillbaka pengarna till kapitalkontot för att förhindra möjligheten att Swisha, men bedragaren flyttade återigen tillbaka pengarna till personkontot. Innan han kom fram till bankens kundtjänst hade fyra Swish-transaktioner på totalt 140 000 kr gjorts från hans personkonto till tre okända personer.

På bankens hemsida, och i den tillfälliga information som banken gått ut med, kan man läsa att en bedragare kan utge sig för att ringa från banken, men det står inget om att en bedragare till och med kan ringa från bankens eget telefonnummer. Det som var avgörande för att HB, efter noga överväganden och diskussion med Johan, startade Mobilt BankID-appen var att Johan ringde från bankens telefonnummer. HB anser att det är en allvarlig säkerhetsbrist hos banken att någon kan logga in på hans internetbank när han själv redan är inloggad. Bedragarnas inloggning skedde inom några minuter och med största sannolikhet från en helt annan fysisk plats, som han omöjligt hade kunnat förflytta sig till. Banken bör också se över om det ska vara så enkelt att justera beloppsbegränsningen för Swish. Andra banker kräver fler steg med säkerhetsåtgärder.

Allmänna reklamationsnämnden anförde följande.

Det konstateras att en bedragare förmådde kontohavaren HB att använda sitt Mobila BankID till att identifiera sig/signera mot banken två gånger. Därigenom kunde bedragaren logga in på hans internetbank och skapa ett nytt Mobilt BankID. Bedragaren skapade därefter ett Swishkonto, bytte telefonnummer för Swish och förde över 140 000 kr från HBs konto via Swish.

Frågan är om HB:s agerande har inneburit att han varit grovt oaktsam i lagens mening.

Nämnden konstaterar att HB, som visserligen trodde att samtalet kom från bankens telefonnummer, identifierade sig mot banken med hjälp av sitt Mobila BankID efter att ha blivit uppringd av en okänd person. Nämnden anser att HB därmed inte hanterat sitt Mobila BankID på ett betryggande sätt i enlighet med avtalsvillkoren för Mobilt BankID. Nämnden anser, vid en sammantagen bedömning av omständigheterna i ärendet, att HB agerat på ett sätt som varit grovt oaktsamt. Han ska därför enligt 6 § lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument i vart fall ansvara för förlusten till ett belopp om 12 000 kr.

Om HB dessutom ska anses ha agerat särskilt klandervärt ska han ansvara för hela beloppet.

Nämnden konstaterar att HB har blivit utsatt för ett förslaget bedrägeri. Han blev uppringd från bankens telefonnummer, han trodde att han pratade med banken och han befann sig i en pressad situation. Han trodde sig inte göra något annat än att identifiera sig mot banken med hjälp av sitt Mobila BankID. Det saknas utredning om vilken information som visades för HB i displayen när han använde sitt Mobila BankID. Han lämnade inte ut några koder till bedragaren. Nämnden konstaterar också att det inte finns någon möjlighet för konsumenterna att styra över bankernas säkerhetslösningar. Oavsett bankens varningar för bedrägerier, står det klart att HB som konsument inte förstod att hans användning av BankID:t kunde få så långtgående konsekvenser. Nämnden bedömer att HB:s agerande inte har inneburit att han varit likgiltig inför risken för obehöriga transaktioner. Nämnden anser att han inte heller agerat på något annat sätt som medför att han ska anses ha varit särskilt klandervärd. Banken ska därför ersätta HB för de obehöriga uttagen, med avdrag för 12 000 kr.

Hot, våld och misskötsamhet

Norrköping I ett familjemål påstår mamman att pappan är våldsam och barnet är rädd för pappan. Han hade inte träffat barnet på fem år och vill få igång en umgängeskontakt - hovrätten anförde.

Utredningen visar att barnet hyser rädsla inför ett umgänge med pappan. Det har, som ovan konstaterats, inte framkommit något som ger anledning att tro att hennes rädsla är befogad. Utredningen visar i stället att barnets rädsla av allt att döma bottnar i den påverkan hon fått från mamman när det gäller synen på pappan. 

Det har inte framkommit något i målet som gör att pappans lämplighet som umgängesförälder kan ifrågasättas.

Enligt hovrätten bör barnet ges möjlighet att knyta kontakt med sin pappa. En sådan kontakt måste av nödvändighet regleras genom ett beslut om umgänge. Ett umgänge bör komma till stånd så snart som möjligt. Barnets rädsla for pappan försvårar onekligen förutsättningarna för umgänge, men i likhet med tingsrätten anser även hovrätten att hennes långsiktiga intresse av kontakt överväger det obehag som hon kan komma att känna i början av ett umgänge. Detsamma gäller förhållandet att barnet inte träffat pappan på flera år. För att på bästa sätt underlätta umgänget bör detta utökas gradvis och inledningsvis ske i närvaro av ett umgängesstöd. Det av tingsrätten beslutade umgänget med umgängesstöd är väl avvägt. Det bör dock inte överlåtas till annan att bestämma tid eller plats för umgänget (jfr JO:s beslut den 23 juni 2015 i ärende dnr 7131-2014). Tingsrättens dom i denna del bör därför ändras på så sätt att det i beslutet anges tid och plats för umgängets inledande och avslutning.

Tingsrätten har begränsat umgängesbeslutet till att enbart avse umgänge i närvaro av umgängesstöd. En sådan begränsning framstår varken som påkallad eller lämplig i detta mål (prop. 2009/10:192 s. 12). Det bör därför förordnas även om umgänge som sker utan umgängesstöd, att gälla från ett visst bestämt datum. Efter en långsam upptrappning bör detta umgänge övergå till ett s.k. normalumgänge i enlighet med vad pappan har yrkat i hovrätten.

 

 

 

Pappa vinner efter fem år

Norrköping P och M har tillsammans barnet B, född år 2009. Barnet bor hos mamman. Parterna har gemensam vårdnad. Tingsrätten har i interimistiskt beslut den 14 oktober 2016 forordnat att barnet ska ha rätt till umgänge med pappan varje söndag mellan kl.12.00-14.00 i närvaro av umgängesstöd, eller annars den dag och tid som umgängesstöd kan medverka. Något umgänge enligt beslutet har dock inte skett. Något umgänge mellan barnet och pappan har inte skett sedan sommaren 2013.

Tingrätten anförde.

Barnet fyller åtta år i år och har inte träffat pappan sedan sommaren 2013. Det har framställts flera allvarliga anklagelser mot pappan - väldigt få av dessa har kunnat preciseras och ingen av dem har lett till någon fällande dom mot pappan. Det är inte möjligt för tingsrätten, utifrån den utredning som finns tillgänglig, att få en klar bild av vad som hänt i parternas tidigare relation och tiden därefter.

Vad som dock står klart är att barnet har uppgett att hon är rädd för pappan och att hon inte vill träffa honom. Hennes vilja ska beaktas men sett till hennes ålder och hur länge sedan hon var i direkt kontakt med honom kan det inte ha en avgörande betydelse i målet.

Familjerätten har, i tingsrättens mening, fäst allt för stor vikt vid barnets uppgifter om rädsla. Utredarna antecknar själva att barnet rabblar upp uppgifter om hot och våld utan att ge uttryck för någon faktiskt känsla. Utredarna framhåller även att barnet framstår som ovanligt lugn för att nyss ha varit i närheten av den man som skulle ha hotat och slagit både henne och hennes mamma. Det står klart att barnet inte vill träffa pappan men hur familjerätten kommit fram till att detta inte ens bör ske med umgängesstödjare är svårbegripligt. Risken för våld eller hot måste framstå som nästintill obefintligt vid umgänge med umgängesstödjare närvarande.

Tingsrätten finner mot denna bakgrund att det inte föreligger tillräckligt konkreta uppgifter om våld eller hot från pappans sida för att helt utesluta umgänge. Det föreligger en stark risk för att barnet förlorar kontakten med sin pappa och får en befäst bild av honom i ung ålder om hon inte ges möjlighet att träffa honom. Det bör därför förordnas om umgänge mellan barnet och pappan.

Baserat på den utredning som presenterats i målet kan tingsrätten inte dra några slutsatser om hur ett umgänge utan umgängesstödjare skulle fungera. Ett sådant umgänge är beroende av hur barnet reagerar vid de inledande kontakterna. Med hänsyn till barnets uppgifter om rädsla och utredningen i övrigt finner tingsrätten att det inte är lämpligt att i detta läge besluta om umgänge utan umgängesstöd.

 

Falsk budgivare avslöjades

Norrköping Åklagaren anförde.

C och P har tillsammans och i samförstånd lämnat ett falskt bud på en bostadsrätt, vilket förmått D att bjuda cirka 400 000 kronor mer för bostadsrätten än han annars skulle ha gjort. C har därefter, med utnyttjande av det falska budet, ingått avtal med D om överlåtelse av bostadsrätten till en köpesumma som varit för hög. De lurade på det sättet D att betala för mycket för bostadsrätten. Det hände mellan den 25 maj 2016 och den 27 maj 2016 på okänd plats i Sverige. C och P handling innebar vinning för dem och skada för D med cirka 400 000 kr.

Tingsrätten anförde.

Sammantaget anser tingsrätten att det inte finns någon annan rimlig förklaring än att syftet med det bud om 3 400 000 kr som P lade var att driva upp köpeskillingen för lägenheten. Omständigheterna är också sådana att det är visat att C måste ha varit delaktig i att det falska budet skulle lämnas i förhoppningen att hon skulle få ett högre pris för lägenheten. De har alltså tillsammans planerat och beslutat att P skulle lämna det falska budet och D har därigenom betalat ett högre pris för lägenheten än vad han skulle ha gjort om det falska budet inte hade funnits. Högsta domstolen har i NJA 2016 s. 39 bedömt att falska bud som lämnats inom ramen för en budgivning på en bostadsrätt utgör ett vilseledande i bedrägeribestämmelsens mening. I det sammanhanget har Högsta domstolen uttalat att syftet med en strukturerad förhandlingsordning och en öppen budgivningsprocess är att utsätta den utbjudna prestationen för marknadens värdering. Det avses i sin tur leda till en överenskommelse som träffas på marknadsmässiga grunder mellan två parter som haft tillgång till samma information om budgivningsprocessens gång och utfall. Att inom ramen för ett budgivningsförfarande avseende en bostadsrättslägenhet avge falska bud i syfte att driva upp priset utgör enligt Högsta domstolen ett handlande som klart ligger utanför gränsen för vad som är acceptabelt. Det har således varit fråga om ett straffbart vilseledande.

Det är utrett att D skulle ha lagt ett lägre bud än 3 500 000 kr om det falska budet inte hade lämnats. Han har själv nämnt beloppet 3 050 000 kr. Bedrägeribestämmelsens krav på skada och vinning är uppfylld i och med köpets genomförande eftersom Ds bud var en konsekvens av det falska bud P lämnade. Frågan om marknadsvärdet på bostadsrätten saknar betydelse för den bedömningen. Eftersom C och P har agerat tillsammans och i samförstånd ska de båda dömas för bedrägeri, i Ps fall med tillämpning även av 23 kap. 7 § brottsbalken eftersom han genom det falska budet avsiktligen har berett C vinning i enlighet med vad åklagaren gjort gällande.

 

 

Frias från grovt rattfylleri

Norrköping Bröderna satt i bilen när den krockade, brodern som körde bilen åtalades för grovt rattfylleri eftersom han hade 1,58 promille alkohol i blodet. Två vittnen pekade oberoende av varandra ut den onyktre brodern som chaufför. Båda bröderna vittnade och sa att bilen hade körts av den nyktre brodern. Tingsrätten och hovrätten tror på bröderna och fria för grovt rattfylleri.

Hovrättens minoritet anförde.

Den avgörande frågan i målet är om P var förare till bilen. K och M känner inte P och är inte heller sinsemellan bekanta. De har gjort sina iakttagelser oberoende av varandra. K har uppgett att han när bilen passerade honom såg föraren och såg att denne bar keps. Han har vidare identifierat P som föraren samt uppgett att denne satt i förarsätet när bilen stod still efter kollisionen. M har berättat att hon såg P stiga ur bilen från förarplats direkt efter kollisionen men att passageraren satt kvar en stund. Hon har uppgett att hon frågat P om det var han som hade kört bilen och att denne svarat ja på hennes fråga. Detta har även bekräftats av P. Både K och M har förklarat sig vara säkra på sina iakttagelser. Mot denna bakgrund anser vi att det, även med beaktande av Js uppgifter, är ställt bortom rimligt tvivel att det var P som körde bilen. Vi vill därför med ändring av tingsrättens dom döma P för grovt rattfylleri till fängelse en månad.

Om du inte är nöjd kan du flytta från Sverige

Norrköping S kom till Sverige från Kosovo i början av 1990-talet. Han har från år 2015 och framåt arbetat halvtid i en anpassad anställning med lönebidrag och varit sjukskriven på halvtid med halv sjukpenning. Sedan han på nytt ansökt hos Försäkringskassan om halv sjukpenning från den 1 november 2016 och framåt avslog Försäkringskassan hans ansökningar i beslut den 6 februari 2017, den 6 mars 2017 och den 10 juni 2017.

Den 25 augusti 2017 hölls ett möte i Försäkringskassans lokaler där S och J som är handläggare hos Försäkringskassan närvarade. Vid mötet närvarade även Ss fackliga ombud T och E som är handläggare hos Arbetsförmedlingen. Frågan i målet är om J vid detta möte har gjort vissa uttalanden riktade mot S som utgör diskriminering i form av trakasserier.

Tingsrätten anförde.

Sammantaget anser tingsrätten att det är styrkt att J vid mötet uttalade att S om han inte var nöjd med Försäkringskassans beslut kunde flytta från Sverige samt att J därefter gjorde ett mer allmänt uttalande av innebörden att det står alla fritt att flytta var man vill.

För att J genom sina uttalanden ska anses ha utsatt S för trakasserier krävs att uttalandena har orsakat S skada eller obehag och på så sätt kränkt hans värdighet. Det krävs också att J har haft insikt om att hans uttalanden varit kränkande. Av uttalandena i förarbetena följer att kränkningen måste nå upp till en viss nivå för att sådan skada som krävs för att det ska vara fråga om trakasserier ska anses ha uppstått (se även Fransson och Stüber, Diskrimineringslagen. En kommentar, Zeteo den 1 januari 2017, Kommentaren till 1 kap. 4 §). Kränkningarna ska vara märkbara och tydliga. Av det som uttalas i förarbetena framgår vidare att ett visst uppträdande som isolerat inte är tillräckligt allvarligt för att utgöra trakasserier, kan övergå till att bli trakasserande om det upprepas trots att den drabbade har klargjort att uppträdandet är kränkande.

Tingsrätten konstaterar att det finns anledning att ställa höga krav på att den som är anställd i offentlig verksamhet vid alla kontakter bemöter enskilda på ett korrekt sätt (jfr prop. 2007/08:95 s. 283 f.). Att någon som är anställd hos en myndighet på det sätt som J har gjort föreslår att en person som är missnöjd med myndighetens beslut ska flytta från landet framstår som olämpligt, särskilt när uttalandet som i detta fall riktar sig till någon som inte är född i Sverige.

Med hänsyn till det sammanhang i vilket uttalandena har gjorts anser tingsrätten dock inte att omständigheterna har varit sådana att det utan vidare måste ha stått klart för J att S till följd av uttalandena upplevde sig kränkt utifrån sin etniska tillhörighet. Med beaktande av det anförda finner tingsrätten att J genom sina uttalanden inte kan anses ha utsatt S för diskriminering i form av trakasserier. Ss yrkande om diskrimineringsersättning ska därför avslås.

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Gillar: kreativitet, måttfullhet och juridisk visdom.

Juridikens uppgifter: att styra samhällsutvecklingen, att fördela gåvor och bördor, att säkra förväntningar, att lösa konflikter och att markera värderingar. Det åvilar juristen ett särskilt ansvar att på ett begripligt och övertygande sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall.
  • Mest lästa bloggar
Fotbollsbloggen

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se