Logga in

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Dom i mål om varning enligt skollagen

Norrköping Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att en legitimerad lärare kan meddelas varning på grund av ett agerande som har skett utanför lärarrollen. Är det fråga om en enstaka händelse krävs att det klandervärda agerandet är av allvarligt slag.

Målet gällde en legitimerad lärare som meddelats en varning för att han, när han agerade i sin roll som rektor, filmat en åttaårig elev som vid tillfället var upprörd och utåtagerande. Den första frågan Högsta förvaltningsdomstolen tog ställning till var om ett agerande som läggs en lärare till last måste ha skett i rollen som lärare för att han eller hon ska kunna anses mindre lämplig att bedriva undervisning enligt 2 kap. 23 § första stycket 3 skollagen.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att bestämmelsens ordalydelse är klar. Enligt den krävs inget samband med yrkesutövningen. Inte heller finns några uttalanden i förarbetena som tyder på att avsikten varit att det måste finnas ett samband. Domstolen ansåg därför att det inte finns något  utrymme för att tolka in ett sådant krav. En person som har lärarlegitimation och som agerar utanför lärarrollen kan därför meddelas en varning om han eller hon bedöms mindre lämplig att bedriva undervisning.

Nästa fråga som domstolen tog ställning till var om varning kan meddelas för en enstaka händelse. Det finns inte något uttalande i förarbetena om att beteendet måste upprepas för att varning ska meddelas. Domstolen menade att ett sådant krav i viss mån också skulle förfela varningsinstitutets funktion. Varning syftar just till att markera att ett beteende skulle kunna leda till en återkallelse om det upprepas. Varning bör därför, enligt domstolen, kunna meddelas även för ett enstaka klandervärt agerande under förutsättning att det är av allvarligt slag. Av samma skäl har det då inte heller någon betydelse hur väl läraren i övrigt har utövat läraryrket.

Vid bedömningen i detta fall fann Högsta förvaltningsdomstolen att det var fråga om ett klandervärt agerande av allvarligt slag och att läraren skulle meddelas en varning. Överklagandet avslogs.

Bild på Hitler var straffbar missaktning

Norrköping Åklagaren har yrkat att NN ska dömas för hets mot folkgrupp och har påstått att följande har hänt.

NN har uttalat sig nedsättande med syftning på ras, hudfärg, nationellt ursprung eller etniskt ursprung genom att publicera en bild på Hitler som utför en nazisthälsning på sin användare på sajten XX den 16 december 2017 och därefter låtit bilden ligga kvar för spridning fram till i vart fall den 3 maj 2018. Meddelandet spreds genom att den publicerats på en sida som varit öppen för var och en på internet. Publiceringen skedde den 16 december 2017 på internet, Sverige.

Hovrätten anförde.

Adolf Hitlers anknytning till nazismen är allmänt känd och en avbildning av honom är i mycket hög grad förknippad med de med nazismen intimt förbundna idéerna om rashat och förakt för vissa folkgrupper. En bild på Adolf Hitler har därför ett starkt symbolvärde. Trots detta torde förfarandet att enbart publicera en bild på Adolf Hitler normalt inte innebära att en sådan missaktning som avses i 16 kap. 8 § brottsbalken uttrycks. Hur en spridning av en bild på Hitler ska bedömas beror emellertid på hur bilden ser ut och om bilden försetts med förklarande text eller inte. I detta fall handlar det om en bild där Hitler gör en så kallad Hitlerhälsning och bär uniform med en armbindel med hakkors på. I sammanhanget kan påpekas att en person som själv gör en Hitlerhälsning kan göra sig skyldig till hets mot folkgrupp (se bl.a. RH 1997:53 och RH 2000:72). Den aktuella bilden ger således en tydlig koppling till nazismen och dess grundtankar.

Att i ett inlägg publicera en sådan bild, utan någon förklarande text eller liknande, kan inte rimligen förstås på annat sätt än att det uttrycker ett gillande av Adolf Hitlers nazistiska tankegods till vilka idén om en folkgrupps överlägsenhet och missaktning mot andra folkgrupper är ett synnerligen centralt inslag. Hovrätten anser därför att bilden uttrycker missaktning av människor tillhörande andra folkgrupper än den nordiska, och att det ska bedömas som hets mot folkgrupp.

 

Muta till spelare i AIK

Norrköping

Åklagaren åtalade männen för grovt givande av muta genom att ha erbjudit en otillbörlig förmån uppgående till ett betydande belopp till en spelare i fotbollsklubben AIK i syfte att förmå spelaren att underprestera sin idrottsliga prestation och därigenom påverka utgången av en fotbollsmatch mellan IFK Göteborg och AIK den 18 maj 2017. Tingsrätten frikände männen eftersom det inte ansågs klarlagt att samtalet mellan dem och spelaren fick ett sådant konkret innehåll att det som framfördes innefattat ett straffbart erbjudande av muta.

Hovrätten ändrar tingsrättens dom och dömer båda männen för givande av muta. Hovrätten kommer fram till att det är fotbollsspelarens uppgifter som ska läggas till grund för bedömningen av vad som sades mellan männen och honom. Hovrätten kommer vidare fram till att innehållet i det som männen framförde till spelaren har varit så klart och tydligt att det ska betraktas som ett straffbart erbjudande av muta. Hovrätten anser att det är utrett att mutan uppgått till ett betydande belopp.

Enligt hovrätten ska brottet rubriceras som ett brott av normalgraden. Hovrätten bestämmer påföljden för båda männen till villkorlig dom och dagsböter.

Fängelsestraff för pengar till terroristorganisationer

Norrköping
Enligt meddelanden på ett öppet Facebookkonto uppmanades allmänheten att överföra pengar till bl.a. Islamiska staten och Jahbat al-Nusra (en syrisk gren av al-Qaida) via två namngivna personer. En man som var ansvarig för och tillhandahöll meddelandena har dömts för brott mot den s.k. rekryteringslagen. Straffet har bestämts till fängelse sex månader.

Frågan i Högsta domstolen gällde främst om det förhållandet att Islamiska staten och Jahbat al-Nusra var parter i en väpnad konflikt i Syrien medför en inskränkning i straffansvaret för brott mot rekryteringslagen. Inskränkningen skulle i så fall härröra från innehållet i internationell humanitär rätt och de undantag från straffansvar för kombattanter och andra stridande parter som gäller för stridshandlingar som inte riktas mot civila. Dessa inskränkningar har stöd i de internationella instrument som ligger till grund för den svenska terroristlagstiftningen, men har inte uttryckligen förts in i den nationella regleringen.

Högsta domstolen har kommit fram till att Islamiska staten och Jahbat al-Nusra, såsom icke-statliga parter i en icke-internationell väpnad konflikt (inbördeskrig i Syrien), inte har haft någon rätt att utföra stridshandlingar enligt den folkrättsliga sedvanerätten. Den svenska lagstiftningen har inte heller i samband med genomförandet av de internationella instrumenten uttryckligen föreskrivit en sådan rätt. Det har funnits möjlighet att på nationell nivå gå längre och låta det straffbara området vara vidare. Någon inskränkning av straffansvaret till följd av den internationella humanitära rätten har därför inte kunnat konstateras.

Högsta domstolen har vidare kommit fram till att när pengar går till inköp av vapen till organisationer som regelmässigt utför terrorhandlingar mot civila som ett led i sin krigföring, är det inte möjligt att skilja mellan att vapnen används mot fiendestyrkorna i den väpnade konflikten och att vapnen används för terrorhandlingar mot civila. Uppmaningarna har därför avsett att ge pengar till särskilt allvarlig brottslighet och den tilltalade har dömts för brott mot rekryteringslagen.

Högsta domstolen har ansett att brott mot rekryteringslagen är ett brott av sådan art att fängelse normalt ska ådömas. Påföljden har bestämts till fängelse i sex månader.

Insidermål och frikännanden

Norrköping Insidermål är sällan framgångsrika för åklagare och senast hade åklagaren framgång i tingsrätten där tre personer fälldes för grovt insiderbrott, obehörigt röjande av insiderinformation samt förverkande av 1 293 714 kr av vinsten pga brotten.

I princip hade insiderutredningen i börsbolaget visat hur en liten grupp ägare handlat aggressivt och vältajmat i aktien, men också planerat att läcka kurspåverkande information. Exakt när och hur den hemliga informationen har spridits kan åklagaren inte bevisa vilket innebär att åklagaren tappar målet i hovrätten.

Nu friar hovrätten och anför:

Hovrätten anser följaktligen att det inte är utrett i målet att NN genom råd eller uppmaning har föranlett AA att avyttra aktier i XX, att NN har försett AA med insiderinformation om XX eller att de misstänkta har haft tillgång till insiderinformation vid sin aktiehandel. Sammanfattningsvis anser hovrätten att det finns alternativa förklaringar till de gärningsförlopp som åklagaren har gjort gällande och att det således inte är ställt utom rimligt tvivel att någon av de tilltalade har gjort sig skyldig till det eller de brott som åtalet gäller. Åtalen mot samtliga tilltalade ska därmed ogillas.

Kommentar: Bevisprövning i brottmål ska gå till så att rätten först bedömer den bevisning som åklagaren åberopat till stöd för åtalet. Om det visar sig att det sammanlagda värdet av den bevisning som har åberopats till stöd för gärningsbeskrivningen inte är så högt, att det räcker för att åtalet ska vara styrkt, saknar bevisning som åberopats mot vad sonfpåstätts betydelse/Den tilltalade ska då frikännas redan på grund av att bevisningen mot honom eller henne är otillräcklig. Om däremot bevisningen är så stark, att den i sig tillräcklig för att beviskravet ska vara uppfyllt, måste den tilltalades berättelse och bevisning som stöder denna granskas. Motbevisas det som läggs den tilltalade till last ska åtalet ogillas. Frikännanden blir också följden om den tilltalades berättelse och annan bevisning som har åberopats mot bevistemat tar sådan kraft från den bevisfakta som talar för detta, att beviskravet inte är uppnått. Innan bevisbedömningen avslutas ska en övergripande och slutlig sammanvägning av samtlig bevisning göras (se NJA 2015 s. 702).

Föräldrars alkohol- och drogmissbruk

Norrköping När barnets bästa i vårdnadsmål ska bedömas ska särskilt avseende fästas vid fyra så kallade riskområden vilket framgår av 6 kap. 2 a § FB:

• övergrepp mot barnet

• övergrepp mot någon annan i familjen

• olovligt bortförande och kvarhållande av barnet

• att barnet annars far illa.

När det gäller riskfaktorer är det viktigt att de betraktas i sitt sammanhang. Man kan tala om stor risk, liten risk och ingen risk, men det är ytterst alltid en fråga om det enskilda barnet. Det finns barn som tycks gå oskadda genom en viss risksituation, andra barn som klarar sig någorlunda och några som verkligen far illa. Ett barn som har en alkoholiserad förälder kanske inte utvecklar några problem medan ett annat barn tar stor skada.

Det finns flera riskfaktorer kopplade till vårdnadshavarna som ofta förekommer i kombination med andra riskfaktorer för såväl misshandel som sexuella övergrepp på barn. Det är till exempel:

• missbruk

• psykisk ohälsa

• personlighetsstörningar.

Om dessa riskfaktorer samt kognitiva/utvecklingsmässiga och intellektuella funktionsnedsättningar förekommer samtidigt med de riskfaktorer som visat sig medföra störst risk för fysisk misshandel – föräldraaggressivitet, våld i parrelationen och brist på familjesammanhållning – förhöjs risken för att barnet kan fara illa.

Föräldrars alkohol- och drogmissbruk är en väl känd riskfaktor för misshandel av barn . Sambandet mellan föräldrars alkoholmissbruk och misshandel av barn och pekar på att olika studier visar på olika resultat, men drar ändå slutsatsen att något slags samband rimligen måste existera, oftast i kombination med andra riskfaktorer. Alkohol- och drogmissbruk är även vanligt hos vuxna som begår sexuella övergrepp mot barn. Dessa riskfaktorer delas också av dem som begår andra brott än sexuella mot barn.

Det går att dra några generella slutsatser utifrån forskningen om risk- och skyddsfaktorer.

För det första ökar risken med antalet riskfaktorer. Det finns alltså ett samband mellan mängden riskfaktorer och hur riskerna faktiskt faller ut. Olika riskfaktorer är olika allvarliga; tidigare misshandel är exempelvis en allvarlig riskfaktor jämfört med om en förälder har låg utbildningsnivå eller är ensamstående. De senare är också riskfaktorer, men kan inte i och för sig ses som en allvarlig risk 

För det andra utförs forskning om risk- och skyddsfaktorer ofta på gruppnivå, där förutsägelserna uttrycks som andelar uppvisade utfall. Ett statistiskt samband som påvisats i en forskningsstudie behöver alltså inte gälla för ett specifikt barn. Sambanden kan vara mer eller mindre starka, men de är nästan aldrig totala, det vill säga alla barn med en viss riskfaktor kommer inte att få samma utfall. Barn som lever i långdragna tvister med hög konfliktnivå mellan föräldrar kan betecknas som en riskgrupp.

För det tredje finns det ingen definitiv koppling mellan en viss riskfaktor och att barnet kommer att utvecklas ogynnsamt eller fara illa. Däremot måste varje riskfaktor uppmärksammas. Utgångsläget bör därför alltid vara att en riskfaktor hos ett enskilt barn innebär en risk och att en skyddsfaktor inte alltid skyddar.

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

Bloggar

Sportbloggar