Logga in

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Dom i mål om varning enligt skollagen

Norrköping Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att en legitimerad lärare kan meddelas varning på grund av ett agerande som har skett utanför lärarrollen. Är det fråga om en enstaka händelse krävs att det klandervärda agerandet är av allvarligt slag.

Målet gällde en legitimerad lärare som meddelats en varning för att han, när han agerade i sin roll som rektor, filmat en åttaårig elev som vid tillfället var upprörd och utåtagerande. Den första frågan Högsta förvaltningsdomstolen tog ställning till var om ett agerande som läggs en lärare till last måste ha skett i rollen som lärare för att han eller hon ska kunna anses mindre lämplig att bedriva undervisning enligt 2 kap. 23 § första stycket 3 skollagen.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att bestämmelsens ordalydelse är klar. Enligt den krävs inget samband med yrkesutövningen. Inte heller finns några uttalanden i förarbetena som tyder på att avsikten varit att det måste finnas ett samband. Domstolen ansåg därför att det inte finns något  utrymme för att tolka in ett sådant krav. En person som har lärarlegitimation och som agerar utanför lärarrollen kan därför meddelas en varning om han eller hon bedöms mindre lämplig att bedriva undervisning.

Nästa fråga som domstolen tog ställning till var om varning kan meddelas för en enstaka händelse. Det finns inte något uttalande i förarbetena om att beteendet måste upprepas för att varning ska meddelas. Domstolen menade att ett sådant krav i viss mån också skulle förfela varningsinstitutets funktion. Varning syftar just till att markera att ett beteende skulle kunna leda till en återkallelse om det upprepas. Varning bör därför, enligt domstolen, kunna meddelas även för ett enstaka klandervärt agerande under förutsättning att det är av allvarligt slag. Av samma skäl har det då inte heller någon betydelse hur väl läraren i övrigt har utövat läraryrket.

Vid bedömningen i detta fall fann Högsta förvaltningsdomstolen att det var fråga om ett klandervärt agerande av allvarligt slag och att läraren skulle meddelas en varning. Överklagandet avslogs.

Dom om regaliestöld i Strängnäs

Norrköping Svea hovrätt har fastställt den dom från Attunda tingsrätt där en man dömdes för grov stöld i Strängnäs domkyrka av begravningsregalier för Karl IX och hans hustru drottning Kristina. De stulna regalierna har värderats till 65 miljoner kronor. I februari i år dömde Eskilstuna tingsrätt en annan man för samma stöld.

Attunda tingsrätt dömde i det nu aktuella målet mannen, som helt förnekade inblandning i stölden, till tre års fängelse. Straffet sattes lägre än det egentliga straffvärdet eftersom mannen dels nyligen dömts till ett flerårigt fängelsestraff för annan brottslighet, dels bidragit till att föremålen kunde återfinnas. Hovrätten har nu gjort samma bedömning som tingsrätten.

Stáňa godkänns som förnamn

Norrköping Skatteverket anförde i kammarrätten.

Skatteverket yrkar att namnet Stáňa nte ska godkännas som förnamn och anför bl.a. följande. Svenska är huvudspråk i Sverige och ska användas av bl.a. svenska domstolar och myndigheter enligt 10 § språklagen (2009:600). Varken i språklagen eller i lagen (2016:1013) om personnamn finns det anvisningar om vilka tecken som får användas i personnamn. I viss utsträckning kan Skatteverket registrera ett namn med tecken utöver de som förekommer i det svenska alfabetet, nämligen de specialtecken som följer av den internationella teckenstandarden ISO 8859/1 och därmed har stöd i systemet. Detta bör dock uppfattas som en service och inte utgöra ett krav enligt författning. De tecken som inte ryms i ISO 8859/1 har inte stöd i systemet och kan därför inte användas. Om ett sådant tecken ändå skulle godkännas kan det inte återges korrekt, vilket kan medföra problem för den enskilde och skapa osäkerhet i samhället kring personens namn.

Kammarrätten avslog överklagande och instämde i förvaltningsrättens bedömning:

Enligt förvaltningsrätten kan inte namnet Stáňa  anses väcka anstöt eller antas leda till obehag för den som ska bära namnet. Det kan inte heller anses olämpligt som förnamn av någon annan anledning. Det finns därmed inget hinder mot att godkänna XXs ansökan. Överklagandet ska därför bifallas.

 

Bostadsbidrag vid månggifte

Norrköping Månggifte är förbjudet i Sverige, men accepteras om det ingåtts i ett land där det är lagligt. Det svenska socialförsäkrings- och pensionssystemet är dock inte anpassat för polygama familjer. Hur ska man se på situationen när makar i polygama äktenskap är folkbokförd på olika adresser vid ansökan om bostadsbidrag? 

Kammarrätten anförde i praktiken en presumtion för samlevnad inom äktenskap och maken ska styrka att hen är ensamstående. Enbart folkbokföring räcker inte enligt kammarrätten.

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att ta upp makans överklagande och meddela prövningstillstånd i målet. Prövningen kommer att fokusera på tillämpningen av reglerna om bostadsbidrag när makar i ett polygamt äktenskap är folkbokförda på skilda adresser.

 

Sov under förhandling

Norrköping Migrationsverket beslutade i juli 2017 att bl.a. avslå klagandens ansökan om asyl och att utvisa honom.

Klaganden överklagade Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen och begärde bl.a. att det skulle hållas en muntlig förhandling i målet. Migrationsdomstolen höll en muntlig förhandling där klaganden berättade om sina asylskäl.

Målet i migrationsdomstolen avgjordes av en lagfaren domare och tre nämndemän. Domstolen avslog överklagandet i dom den 10 maj 2019. Den huvudsakliga motiveringen vad gällde klagandens skyddsskäl var att det fanns tillförlitlighetsbrister i hans asylberättelse. En av nämndemännen var skiljaktig och ansåg att klaganden framfört skyddsskäl som medförde att han skulle beviljas uppehållstillstånd som flykting.

Klaganden yrkar att han ska beviljas uppehållstillstånd, flyktuigstatusförklaring och resedokument, i andra hand uppehållstillstånd och alternativ skyddsstatusförklaring, i tredje hand uppehållstillstånd på grund av att ett återsändande av honom till hemlandet skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande och i fjärde hand att målet ska återförvisas till migrationsdomstolen för förnyad handläggning. Till stöd för sitt yrkande om återförvisning anför han att en av nämndemännen sov under förhandlingen. Klaganden åberopar skrivelser från sin behandlande psykolog och sin före detta gode man vilka närvarade vid förhandlingen. I skrivelserna anför de bl.a. att de observerade att en av nämndemännen somnade till vid flera tillfällen under förhandlingen, både före och efter pausen.

Migrationsöverdomstolen anser att det finns skäl att meddela prövningstillstånd och tar upp målet till omedelbart avgörande. Klaganden begärde muntlig förhandling i migrationsdomstolen och domstolen ansåg att det fanns behov av en sådan förhandling. (Jfr 16 kap. 5 § tredje stycket utlänningslagen [2005:716] och MIG 2009:30.).

Migrationsöverdomstolen anser att det inte finns skäl att ifrågasätta de uppgifter som har lämnats om händelseförloppet vid migrationsdomstolens muntliga förhandling.

Med hänsyn till det som kommit fram ska migrationsdomstolens dom undanröjas, utom vad gäller ersättning till det offentliga biträdet och beslutet om sekretess, och målet visas åter till migrationsdomstolen för ny handläggning.

Sköt gäst med hagelgevär

Norrköping En 32-årig man dömdes av tingsrätten till ansvar för mord och brott mot griftefrid till fängelse i 18 år. Tingsrätten dömde samtidigt mannens sambo, en 28-årig kvinna till ansvar för grovt skyddande av brottsling och bestämde påföljden för henne till villkorlig dom.

Tingsrätten konstaterar i domen att den utredning som presenterats i målet styrker att det är den åtalade 32-åringen som den 4 juli 2018 genom två skott med ett hagelgevär sköt ihjäl en 27-årig man som besökte parets bostad och därefter sköt ytterligare ett skott mot besökaren efter det att han avlidit. Enligt rätten var omständigheterna runt skjutningen mycket försvårande men gärningen oplanerad och händelseförloppet kortvarigt motiverade ändå att påföljden bestämts till det längsta tidsbegränsade straffet och inte fängelse på livstid.       

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Erfarenhet: arbetar som jurist sedan 1998 

Bloggens uppgift: att på ett begripligt sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall

Bloggar

Sportbloggar